Jag har tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Under 2016 låg jag på trappsteg tre(mina kostnader täcktes av kapitalinkomster) men under 2017 gled jag tillbaka till steg 2. Orsaken var ett bilinköp som jag iofs visste skulle komma och som jag bunkrat upp pengar för utanför sparportföljen. Men det blev en dyrare bil än vad jag först tänkt så det drev upp kostnaderna under 2017 rätt rejält.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2017. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  34 403 kr



Sparat:                     24 500 kr



Utgifter:                   13 987 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            8 770 kr

Läs också: Milstolpstrappan 2016

Det såg länge tufft ut för Sparatilltusen-portföljen under 2017 men på sluttampen lyckades ändå portföljen jobba sig förbi min referensinvestering om än med liten marginal.

Bäst gick Topdanmark och sämst gick H&M.

Avkastningen stannade på 9.9 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 7.34 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21  0.27     1.93       6.6

2016   9.32  0.42     8.86      10.3

2017   7.74  0.375    7.34       9.9

				

Medel:                10.44     13.52

Ackumulerat:         111.70    163.13

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

En medelavkastning på 13.52 % tror jag inte heller är hållbart på sikt. Portföljen är så stor nu att en rejäl krasch hade fått påtaglig effekt på den siffran. Det är som vanligt väldigt svårt att veta när nästa rejäla sättning kommer och jag kommer ligga med 70% aktieinvestering och 30% preferensaktier + högräntekonton tillsvidare.

Läs också: Resultat 2016

Det är hög tid(kanske lite väl hög) att sammanfatta 2017 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2017:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Sälj  2017-02-06  Handelsb. B  1500    138.419 SEK

Köp   2017-02-06  Handelsb. A  1500      135.8 SEK	

Köp   2017-04-07  Topdanmark    800	 140.2 DKK

Sälj  2017-04-24  Handelsb. A  1500	 125.2 SEK		

Köp   2017-04-24  Handelsb. B  1500	 123.5 SEK		

Köp   2017-10-18  Skanska B     400	 182.8 SEK	

Sälj  2017-10-25  Handelsb. B  1500	 120.0 SEK

Köp   2017-10-25  Handelsb. A  1500	 119.0 SEK

Flest affärer har gjorts i Handelsbanken där A och B aktien har turats om att vara den billigaste. Jag ser ingen anledning att äga den dyrare av Handelsbanken A eller B utan byter om den jag för tillfälligt äger ligger över den andra.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2017 fick bli Topdanmark och Skanska B.

Läs också: Affärer 2016

Nu har alla väntade utdelningar under 2017 ramlat in i kassan. Jag har släppt på utdelningskravet på aktier för att platsa i portföljen och köpte i våras Topdanmark som inte delar ut. Topdanmark återköper dock istället aktier.

Aktie     Före skatt Efter skatt       %

Akelius Pref  30 000      30 000    6.08

Fortum        14 237      12 101    6.45

Handelsb. A    7 500       7 500    4.40

Castellum      6 000       6 000    3.67

Industriv. C   6 300       5 906    2.60

SCA A          6 000       4 200    6.50

Axfood         4 080       2 856    3.75

Telia          4 000       3 942    5.39

Kopparbergs    5 310       5 310    3.12

H & M B        4 850       4 704    5.72

New Wave B     4 050       4 050    2.44

Kungseden      3 198       3 198    3.42

Disney         2 673       2 272    1.60

Nordea Bank    1 236         865    6.11

ABBLtd         1 193         835    3.09

Securitas B    1 125       1 125    2.58

    

Summa        101 752      94 864

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängningskursen 2017-12-27.


Jämfört med 2016 har bruttoutdelningarna ökat med 5.8 % och nettoutdelningarna med 6.7%

Jag har en köp-och-behåll-strategi och viktar i normala fall inte om aktieportföljen. Ett tag funderade jag på att sälja innehav om jag tyckte det blev allt för övervärderade och det samtidigt fanns sådant som jag ansåg köpvärt. Men jag har allt mer släppt den tanken. En orsak är att jag exempelvis tyckt att mitt innehav i SCA, numera SCA och Essity, har varit övervärderat många gånger. Ändå har det året efter varit det bäst presterande innehavet i portföljen. SCA presterade exempelvis näst bäst(slaget av Nordnet) under 2016 trots att SCA hade varit min klart bästa placering innan dess.

Det som möjligtvis skulle få mig att vikta om är om ett innehav växer sig allt för stort. Smärtgränsen ligger nånstans runt 20%, ännu högre om det är ett investmentbolag.

När jag köper tar jag gärna in ett nytt bolag för att sprida riskerna. Befintliga innehav får ligga som de är. Det här ger en viss trendföljningskomponent i portföljen. Innehav som trendar får med tiden större portföljandel och tvärtom för de som trendar sämre. Ett alternativ skulle kunna vara att vikta om portföljen någon gång om året så att alla innehav då vägde ungefär lika tungt. Den uppenbara nackdelen med detta är att det kostar en massa courtage, men kan det kanske vara värt det genom högre avkastning?

Att få den trendföljningskomponent som köp-och-behåll ger är positivt om bra innehav fortsätter att vara bra och dåliga innehav fortsätter att vara dåliga. Omviktning är bra om innehaven tidvis går bra och tidvis går dåligt. Helst skall ungefär halva portföljen gå bra när andra halvan går dåligt för att sedan följas av en period när det blir tvärt om. Det finns mycket forskning om saken men den baseras naturligtvis på historisk data och vem vet om den datan kommer vara representativ för de följande 20 åren?

I mitt fall får det jag säkert vet avgöra. Omviktning kostar courtage - det vet jag - däremot vet jag inte om det ger överavkastning så därför väljer jag att inte vikta om.

Jag var en av dem som köpte H&M när kursen nästan låg som högst. Det var ett klassiskt misstag som jag tror många småsparare lider av. På den tiden älskade alla H&M och den allmänna uppfattningen var att det inte fanns någon garanti att kursen någonsin kom lägre än det var idag. Så lika bra att köpa på sig lite för att inte riskera att stå utanför och bara titta på den fantastiska resan. H&M hade ATH strax före mitt inköp och hade sen en lokal topp strax efter men sen har det gått stadigt ner.

Det har varit en nyttig läxa för mig och säkerligen många andra. Visst har det varit dyrt men det kunde varit värre. Jag ligger back omkring 45% på mina HM. Då hade jag en liten skvätt innan inköpet jag omnämner ovan och jag har även justerat för utdelningar jag fått. Det kunde som sagt varit värre. Det hade exempelvis varit värre om jag ständigt viktat om på vägen ner. Ibland kan det vara skönt att ha en liten slatt av trendföljning i portföljen. Om H&M snart vänder och återigen kommer upp på forna nivåer kommer det dock vara tvärt om. Då hade en omviktning varit klockren. Den som lever får se hur det blir i det här fallet.

H&M visar också på ett bra sätt hur svårt det är med aktiv förvaltning. H&M hade ett p/e på nära 30 när värderingen var som högst och även om det är högt så finns det många bolag som har betydligt högre. I stort sett alla älskade H&M och hade vinsterna fortsatt att stiga hade det inte varit någon fara på fältet men nu blev det inte så. Vinsterna började sjunka istället - märk väl att det inte ens vände till förlust - och då är p/e på nära 30 helt plötsligt väldigt högt. Inte bara det att de fallande vinsterna i sig gröper ur p/e-talet(vid halverad vinst blir p/e dubbelt så stort vid samma kurs). Nu var det dessutom helt plötsligt negativ vinsttillväxt och då skall p/e snarare ligga mellan 0 och 20 än mellan 20 och 30. Då blir det en rejäl sättning av kursen.

Det blir extremt tydligt att det där med att plocka guldkorn handlar väldigt lite om att kunna räkna fram nyckeltal och köpa när dessa ser bra ut. Det handlar snarare att förstå vilken utveckling marknaden förväntar sig och köpa när det är troligt att utvecklingen kommer bli bättre än så. Det här är extremt svårt att se och få har gåvan. Det visas med all tydlighet inte minst av att de flesta aktiva fonder med professionella förvaltare går sämre än index. Jag tycker det är kul att leka förvaltare och köper bland annat därför enskilda aktier istället för indexfonder men jag ser till att ha många innehav och håller transaktionerna till ett minimum för att mina tillkortakommanden skall märkas så lite som möjligt i portföljavkastningen.

Jag har skrivit två inlägg om hur jag väljer aktier:
Min strategi del 1 - Aktier
Min strategi del 2 - Vilka aktier

Utdelningsseglaren har nyligen annonserat att han nu sagt upp sitt halvtidsuppdrag som konsult. Detta för att prova på livet som "fri". Utdelningsseglaren är rätt så frikostig med siffror men skriver exempelvis inte rakt ut hur mycket han är god för eller vad portföljen är värd.

Nyfiken som jag är har jag tagit mig friheten att räkna lite på vilka summor det kan handla om baserat på det han själv publicerat.

Han har vänligt nog lagt ut portföljen med direktavkastning för resp. innehav här. Samtidigt har han sagt att utdelningarna under 2017 kommer landa på ca 233 000 kr i en DI-artikel. Detta räcker för att räkna ut storleken på portföljen och den blir ca 4,8 miljoner kr.

Samtidigt visar portföljlänken ovan hur den ser ut i dagsläget och inköp har ju med säkerhet gjorts i innehav efter att de delat ut för 2017. Prognosen för 2018 skall enligt ett blogginlägg  vara 270 000 kr. För det krävs det en portföljstorlek på ca 5,6 miljoner kr. Därmed kan man vara ganska säker, givet att de uppgifter han publicerar är korrekta, att 'Seglarportföljen' har ett marknadsvärde någonstans emellan 4,8 och 5,6 miljoner kr.

Portföljen är enligt ett annat blogginlägg belånad till 10%. Det ger ett nettovärde på 4.32 - 5.04 miljoner.

Vidare har han enligt samma inlägg en obelånad lägenhet i Stockholmstrakten som delas med hans sambo. Eftersom han proklamerat kraftigt för att hålla ner fasta kostnader senaste tiden antar jag att hans del i lägenheten är värd omkring 1,5 miljoner vilket ger en total förmögenhet på ca 5,7 till 6,5 miljoner kr.

Höstens inköp blev Skanska B till kursen 182.8 SEK. Jag köpte redan 18 oktober och sen dess har det kommit en svag rapport som aktien föll en del  på men nu är den redan tillbaka på nivåer kring där jag köpte.

I vanlig ordning är det inte någon djupare analys som ligger bakom köpet. Men jag har länge velat komma in i byggbranschen och där är min känsla att Skanska har bäst kvalité. Som det mesta  numera är priset för vad man får inte superlågt. Skanska handlas till ett p/e på ca 15 så det är ingen skyhög värdering heller. Största frågan är som vanligt om den senaste tidens vinster är hållbara.

Det blev ett för mig ganska litet inköp på 400 aktier(drygt 70 tusen kr). Anledningen till det är att jag innan köpet var ganska nära min målvikt av aktier på 70% av portföljen. Där räknar jag inte in mina preferensaktier som jag ser som ränteplacering.

Hur skall barn uppfostras? Beror de senaste årens höjda globala medeltemperatur på koldioxid eller vattenånga? Det finns många svåra frågeställningar där det inte finns några rätta svar och då tycker jag att det är väldigt ledsamt, närmast provocerande när det inte blir rätt ens vid enkla räkneövningar. Matematiken är av människan konstruerad och skiljer sig från nästan allt annat i att den är exakt och ideal. När det gäller grundläggande matematik kan du med 100% säkerhet om du räknat fel eller rätt. Ändå publiceras triviala felräkningar som om de vore sanna.

Nu har vi alla svaga och starka sidor och jag har all förståelse för att även den enklaste matematik - som ofta inte ens är matematik utan räkning - kan vara svårt för vissa. De har med all säkerhet andra starka sidor. Men att Avanzas sparekonom Claes Hemberg om och om igen publicerar felaktiga beräkningar retar mig. Han är trots allt sparekonom - inte vänsterdebattör.

På senare tid har det kulminerat. Mit första exempel är inlägget "Pensionär vid 30 en stollig idé ". "Vad behöver du på kontot för att gå i pension vid 30 år? Ska du leva som vanlig svensk knegare med lönen 25 000 kr i månaden så behöver du några 2,5 miljoner på kontot per årtionde." Hur menar han nu? Så om man skall leva på kapital från 30 års ålder till 90 år skulle man behöva 2,5 miljoner * 6 årtionden = 15 miljoner? 15 miljoner ger med 4%-regeln 50 kr per månad och lyckas man bara hålla en avkastning på 4% efter inflation så kommer man knapra på kapitalet. Har sparekonomen ens räknat på avkastning?

Senare rör han till det ännu mer: "Lägg märke till att 60 år som pensionär lär kosta kring 30 miljoner kronor" - varför ens räkna på tidsperioder på 60 år om man inte räknar med avkastning?

Han kommer till avkastning senare i inlägget men det blir inte mycket bättre där.

Nu har han även slängt upp ett räkneexempel(Se bild ovan) på nya ISK-skatten. Förslaget är att schablonavkastningen skall vara statslåneräntan plus 1 % istället för statslåneräntan plus 0.75 %. Inför 2017 var statslåneräntan 0.27 %. Det innebär att schablonavkastningen blir 0.27 + 0.75 % = 1.02 % för 2017. Dock finns ett golv på 1.25 % vilket innebär att schablonavkastningen i praktiken blir 1.25 % för 2017. För att få fram skattesatsen på kapitalet tar man 30% av schablonavkastningen. För 2017 blir det då 1.25 * 0.3 = 0.375 %.

Om det nya tillägget på 1% gällt redan 2017 skulle det istället blivit 0.3 * (0.27 + 1) = 0.381 %.

Hemberg har räknat fram 0.65% vilket är helt fel. Resten av siffrorna i högerkolumnen bygger på det värdet så även dessa blir fel.

Jag tycker en rättning är på sin plats.

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om att jag sålde min bil innan årsskiftet 2016/2017. I samband med det gjorde jag en uppskattning av vad kostnader relaterade till bilen varit. Jag var själv lite förvånad att det landade på omkring 1900 kr / mån de 10 år jag haft bilen. Största posten var bränsle och det var något jag tog med mig när jag började fundera på vad jag skulle köpa istället.

Jag bor centralt, cyklar till jobbet och använder bilen främst i samband med surfing, semester och fritidsaktiviteter. Därför kunde jag ta det lugnt, kolla på många bilar och försöka ha övertaget vid eventuell affär. Det tog sin tid att hitta vad jag letade efter men till slut föll valet på en Toyota Auris Touring Hybrid av 2014 års modell som hade gått 12 000 mil. För denna fick jag efter sedvanligt prut plocka fram 121 000 kr.

Den är betydligt mer bränslesnål än min tidigare Mazda och har dessutom lägre skatt. Samtidigt är en toyotahybrid väldigt behaglig att köra. Särskilt i tät trafik är det skönt att glida fram med eldriften och 'höra' batteriet laddas om man skulle behöva bromsa. Toyota är känd för sin driftsäkerhet och ligger ofta bra till i statistik från bilprovningen med flera.

Bilaffären ställer också min strategi när det gäller försäkringar på sin spets. Strategin är att bara försäkra mig mot sådant jag inte kan hantera på egen hand. Detta för att slippa betala för administration, vinster, lokaler, personal med mera hos försäkringsbolag. Med ett någorlunda välbetalt jobb och ett sparkapital på i skrivande stund runt 3.4 miljoner kan jag utan tvekan hantera att bilen värd omkring 120 000 kr blir totalförstörd. Vad som än händer är det alltså inte värre än att jag kan hantera det på egen hand och då skall jag heller inte försäkra mig mot det. Samtidigt känns det lite i magen att köra runt i oförsäkrad bil värd över 100 000 kr. Det kostar på att parkera den på gatan över natten. Men jag har vant mig redan och nu när jag haft den i några veckor så är det inget som bekommer mig nämnvärt längre.

Helt oförsäkrad är jag inte. Trafikförsäkring måste man ha enligt lag om bilen är påställd. Den täcker skador på andra och deras egendom. Det är också en försäkring jag vill ha. Jag skulle i en trafikolycka kunna orsaka skador som jag inte själv kan hantera och då är det motiverat med försäkring.

Hur motiverar ni era halv och helförsäkringar, på era bilar, som jag antar att de flesta av er läsare har?

Ingen har väl missat att en del mynt och sedlar går ut 30 juni i år. Nu tävlar media att måla upp problemen med att bli av med mynten:
Aftonbladet - Så svårt är det att lösa in dina gamla mynt
Privata Affärer - Dyrt att göra sig av med mynt
Sundsvalls Tidning - Gör er av med gamla mynt, säger Riksbanken – men hur ska vi bära oss åt?

Om man har problem med det här så kan man inte ha det lätt i livet. Vad sägs om att fundera lite, googla lite, anstränga sig lite? Det är väl för mycket begärt men när det gäller att klaga då finns det helt plötsligt en väldig energi och initiativförmåga.

Hursomhelst här kommer mina tips för att bli av med gama sedlar och mynt.

1 - Köpmetoden
Ta ut en för dig lagom summa på sådär 1000 till 5000 kronor ur en bankomat - den skall räcka till dina inköp i två veckor ungefär. När du handlar framöver använder du dessa pengar för att betala kontant. Nya sedlar och mynt som du får tillbaka i växel sparar du undan medans du använder gamla sedlar och mynt så gott det går vi kommande inköp. Tänk på att du kan fylla på med mynt även om de sedlar du räcker över redan täcker beloppet för inköpet. Handlar du för ex 317 kr kan du lämna en femhundring och fylla på med 20 kr i mynt. Så får du 203 kr tillbaka istället för 183.

Om du nu bara gör några inköp per vecka kommer du sätta sprätt på gamla sedlar och mynt i rätt så bra takt. Om du får slut på kontanter tar du ut mer.

När 30 juni börjar närma sig kommer du ha några fåtal gamla mynt kvar och dessa kan du nu lägga i en välgörenhetsbössa eller så ser du till att någon gång betala exakta beloppet med hjälp av de nya mynt du samlat på dig. Därefter betalar du med kort eller jämna pengar fram till att 30:e juni passerat. Detta för att inte riskera att få tillbaka gamla mynt när du väl lyckats få slut på dem.

2 - Insättningsmetoden
Har du konto hos Forex, Danske Bank eller Länsförsäkringar kan du sätta in upp till 50 gamla mynt kostnadsfritt hos Forex. Har du inte konto så är det gratis att skapa på iaf Forex och Länsförsäkringar.

Även Nordea och SEB har gratis insättning om man har konton där.

3 - Casinometoden - För er som har den obskyra hobbyn att samla kilovis med mynt i någon bytta där hemma men först nu börjar agera för att bli av med dessa och inte heller har konto hos Nordea eller SEB kan Casino Cosmopol vara ett alternativ. Det kan hända att jag är ute på hal is här men vad jag förstår säljer de gärna marker hur man än betalar och dessa marker kan sedan växlas tillbaka igen. Då väljer man nya fräscha sedlar. Det här alternativet kräver ju dock att det finns ett casino ganska nära och Casino Cosmopol tar dessutom 30 kr i inträde. Men om man aldrig är där annars kan det kanske vara en trevlig utflykt att göra.

Handelns gnäll om att de får ta en stor del av kostnaden för inväxlingen ger jag inte heller mycket för. Det här slår ju ganska jämt över alla handlare och det torde därför vara en enkel match att skjuta över kostnaden på kunderna. Dessutom är jag övertygad om att senaste årens mynt och sedelbyten gett en viss merförsäljning. Många har haft svarta pengar liggande som de tvingats handla upp och även för mynthamstrarna ligger det nog nära till hands att unna sig något extra när skattkistan måste spenderas.

Efter 10 år och ca 10 000 mil är nu min trotjänare från 1998 nu såld.

Det var en Mazda 626 och jag köpte den i december 2006 när den hade gått ca 12 000 mil för 45 000 kr. Nu när jag sålde den fick jag 2 000 kr.

Den hade en rad fel som jag inte hade brytt mig om att fixa och droppen som fick det att rinna över var när den blev underkänd på besiktningen pga rostangrepp på ett bromsrör samt att ABS-systemet var ur funktion. Det i kombination med att nya sommardäck behövdes samt att dyra saker så som utsliten lamell, lambda-sond eller katalysator kan drabba en när som helst med en såpass gammal bil så tror jag det var klokast att gör sig av med den.

Eftersom jag varken använder budget eller för kassabok vet jag inte riktigt vad bilen har kostat mig under de här åren men nedan följer en uppskattning:

Beskrivning    Kostnad(SEK)

Värdeminskning       43 000*

Fordonsskatt         20 000

Försäkring           27 000

Besiktning            5 000

Däck                    500

Bränsle             112 000 (0.8 l/mil)

Service              15 000

Övr. rep./underhåll   5 000 



Totalt:             227 500   

Det blir 22 750 kr per år eller 1896 kr per månad. Eller 22.75 kr per mil. Det är lite mer än jag trodde. Notera att jag har gratis parkering(jag har inte räknat med div parkeringsavgifter på flygplatser m.m. men hemma parkerar jag utan kostnad).

Jag har dessutom fixat den mesta servicen så som att byta olja/filter, däck, bromsbelägg, bromsskivor och liknande själv. Största delen av tiden har jag haft enbart trafikförsäkring. Däckkostnaden har varit fantastiskt låg med hjälp av att jag nästan fick i stort sett nya vinterdäck av min sambos pappas kollega(!) samt att de däck som var med vid köpet var helt ok.

Värdeminskningen har även den varit låg med 4 300 kr per år. Med en dyrare och nyare bil kan den utan vidare uppgå till det tiodubbla iaf de första åren.


1000 mil per år är också en förhållandevis låg körsträcka. Jag har bara haft bilen för nöje, sällan kört den till jobbet eller affären och liknande.

Som ni säkert hört många gånger förut, det kostar med bil och detta uppenbarligen även om man gör så gott man kan för att hålla kostnaderna nere.

Nu när jag spanar ny bil märker jag också att priserna gått upp. Om jag skall göra ett motsvarande köp som jag gjorde för 10 år sen - en Mazda 2008 som gått 12 000 mil - får jag punga upp med runt 70 000 kr. Vilket troligtvis kommer innebära högre värdeminskning.

* Jag behöll bilradion som jag skall sätta i pappas båt. Jag har även kvar 4 LM-fälgar som jag tänkt sälja separat. Vet dock inte hur mycket jag får sålt dem för ännu.

Swedbank Robur Global Access är en relativt nystartad global indexfond med årlig avgift* på låga 0.20 %

Lite oväntat kommer fonden från Swedbank Robur som inte annars är kända för låga avgifter direkt.

Fonden strävar efter att följa utvecklingen av MSCI World Net som är ett globalt aktieindex som inkluderar utdelningar. Samtidigt skall den följa Swedbank Roburs policy för ansvarsfulla investeringar.

Med 0.20 % i avgift lägger den sig under tidigare prispressare i sektorn så som Länsförsäkringar Global Indexnära med årlig avgift på 0.22 % och SPP Aktiefond Global med årlig avgift på 0.31 %

* Med årlig avgift menar jag den av Morningstar angivna årliga avgiften. Till skillnad från förvaltningsavgiften inkluderar den årliga avgiften i stort sett alla kostnader som belastar fonden så som courtage och depåkostnader.

- Det här inlägget är inte sponsrat utan bara skrivet i all välmening som ett tips till er läsare -

Jag har tidigare tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Nu ligger jag äntligen på steg 3. Mina kostnader täcks av kapitalinkomster.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2016. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  31 591 kr



Sparat:                     24 300 kr



Utgifter:                    7 291 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            7883 kr

Pga av mitt tuffa mål som jag nyligen klarade har jag ansträngt mig lite extra för att hålla ner kostnaderna de senaste två åren. Nu väntar successivt ökade kostnader och jag tänker mig att utgifterna kommer öka ungefär i takt med mina kapitalinkomster. Nu kan ju många innehav sänka eller ställa in utdelning samtidigt så det kan bli annorlunda men så länge jag har jobbet kvar kommer jag ju i alla fall skjuta in pengar i portföljen som bidrar till högre kapitalinkomster för varje år som går.

Läs också: Milstolpstrappan 2015

Det såg länge bra ut för Sparatilltusen-portföljen under 2016 men efter köpet av Kopparbergs i höstas tappade den och låg under en tid efter min referensinvestering. Men på sluttampen lyckades ändå portföljen ta sig förbi om än med liten marginal.

Avkastningen stannade på 10.3 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 8.86 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21   0.27     1.93      6.6

2016   9.32   0.42     8.86     10.3

				

Medel:                10.88     14.03

Ackumulerat:          97.23    139.43

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

Läs också: Resultat 2015

Det har blivit dags att sammanfatta 2016 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2016:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Köp    2016-05-12  Walt Disney     200  101.58 USD

Köp    2016-10-07  Kopparbergs B   700	273.40 SEK

Köp    2016-10-17  Kopparbergs B   200  250.00 SEK

Sälj   2016-11-14  Nordnet B       450   37.60 SEK

Sälj   2016-11-14  Handelsb. A    1500  123.51 SEK

Köp    2016-11-14  Handelsb. B    1500  121.30 SEK

Köp    2016-11-29  Volati          100	 58.00 SEK

Sälj   2016-11-30  Volati          100	 62.50 SEK

Försäljningen av Nordnet var pga budet som kom. Jag fick 60 öre över budet och kunde inte då motstå att sälja. Jag lekte dock med tanken på att behålla mina aktier och tacka nej till budet med risk för att få dem tvångsinlösta.

Nytt för 2016 var att jag ägnade mig lite åt 'trading'. Jag är glad att jag kom undan med en klackspark i Volati och jag kommer passa mig noga för den typen av trades framöver. Då känns bytet från Handelsbanken A till B mer tryggt även om det finns risker där med. Kursen kan teoretiskt dra iväg precis vid bytet och dessutom kan det bli likviditetsproblem.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2016 fick bli Walt Disney och Kopparbergs.

Läs också: Affärer 2015

I början av 2015 satte jag upp ett ambitiöst mål. Jag skulle under de kommande två åren inte spendera mer än vad jag under dessa år hade i kapitalinkomster efter skatt. Kapitalinkomster är i mitt fall räntor från diverse räntekonton och utdelningar från aktier. Jag räknar inte in eventuella reavinster från försäljningar av aktier.

Nu står det klart att jag klara målet. Man kan se det som att jag investerat allt jag tjänat och sen levt på investeringarnas avkastning. Eller så kan man se det som att jag återinvesterat avkastningen och under 2015 sparat 80% av nettoinkomsten och 77 % under 2016.

En liten sammanställning hur det sett ut under de här två åren i snitt per månad:

År       Lön  Sparat Utgifter    Avk.  Skillnad

2015  33 226  26 458    6 767  6 236       -531

2016  31 591  24 300    7 291  7 883        592

Alla siffror i SEK och efter skatt.

Skillnad längst till höger innebär skillnad mellan avkastning och utgifter. Totalt har jag alltså haft ett överskott med 592 – 531 = 61 kr per månad och klarade därmed målet.

Det känns naturligtvis bra att ha klarat målet. Det har inte varit helt utan fusk. Jag har under den här tiden slitit på kapitalvaror så som bil, sportutrustning, cyklar och elektronik utan att köpa nytt och nu står jag med  ett uppdämt behov av inköp. Men jag har ändå hopp om att fortsätta på spåret att inte spendera mer än vad jag får in på kapitalportföljen. Om man bara tittar på 2016 hade jag ett överskott på 592 kr i månaden. Vid oförändrade kostnader hade detta överskott ökat ännu mer under 2017 pga utdelningshöjningar och sparande. Det ger en ganska bra marginal för att höja mina kostnader, bland annat för inköp av prylar.

Innan jag sätter ett nytt mål skall jag njuta lite av att ha klarat mitt gamla.

Roger Akelius lovar att han skall dubbla upp alla gåvor till Läkare utan gränser under december. Jag swichade in en tusenlapp och Läkare utan gränser får därmed 2 000 kr. Ett fint arbitrage på 100% med andra ord.

Man kan läsa mer på  di.se hur det går, ex här.

Läkare utan gränsers swishnummer hittar man här.

I mitt första inlägg om min strategi motiverade jag varför jag främst investerar i aktier. Nu kommer jag till vilka aktier jag investerar i och när jag köper och säljer dessa.

Det kommer bli ännu svårare än vanligt att få till en röd tråd i detta inlägg så jag kommer bygga upp det med rubriker med efterföljande kommentarer om varje rubrik.

Köper regelbundet
Jag gör inga anspråk på att köpa när det är billigt utan köper istället regelbundet. Senaste åren har det varit en gång på våren och en gång på hösten. Undantaget är korta klipp eller flyttar såsom teckning i nyintroduktioner, byten mellan A och B-aktier eller byte av skatteskal.

Säljer nästan aldrig
Tror inte heller att jag har någon edge mot marknaden här. Jag säljer bara om jag tycker ett innehav blivit uppenbart övervärderat samtidigt som jag tycker det finns något uppenbart undervärderat att köpa. Detta har hittils inte hänt. Fördelen med en sådan här strategi är att man får en viss trendföljning i portföljen. Innehav som trendar bra får större portföljandel, innehav som trendar dåligt får mindre.

Vill ha utdelning
Jag köper bara bolag som delar ut. Det är smidigt att få en 'automatförsäljning' av alla portföljinnehav en gång om året för att kunna sprida risken något genom omviktning. Sen tror jag det är en viktig drivkraft hos ledningen att ha utdelningen att tänka på. Det är riktiga pengar som måste till och en utdelning kan vara knivig att trolla fram enbart genom kreativ bokföring. Jag tror också det är bra att ledningen inte har hela vinsten att återinvestera i verksamheten. Det är lätt att man inte håller lika hårt i plånboken om den är för stor. Jag vill också investera i bolag som redan tjänar pengar och är lönsamma snarare än de som skall bli det någon gång i framtiden. Där är utdelning en ganska bra indikation.

Köper mina egna leverantörer
Jag är inte så mycket för konsumtion och det som jag ändå köper är sådant som samhället ofta inte skulle klara sig utan. Därför har jag en förkärlek till branscher som energi, bank, försäkring, livsmedel, skog, jordbruk, infrastruktur, underhållning, fastigheter, telekom, säkerhet, kläder med mera. Det är sånt som helt enkelt alltid finns ett behov av i ur och skur. Jag gillar också tanken på vardagshedge. Att om priserna på det jag konsumerar går upp så kan jag iaf trösta mig med att företagen jag äger då får större intäkter.

Ägare
Jag vill helst ha privata skickliga huvudägare så som Antonia Ax:son Johnson, Torsten Jansson med flera. De sitter i samma båt som jag - ägarbåten - till skillnad från tjänstemän på instutitioner som inte äger själva utan är anställda och har sin lön varje månad.

Värdering
Jag försöker att iaf inte köpa på allt för höga multiplar där en alldeles lysande framtid redan är inräknad i priset.

Konkurrensfördelar, starka finanser m.m.
Skulle gärna säga att jag tittar på detta men så är inte riktigt fallet. Tycker det är knepigt.

Sverige
Jag köper helst svenska bolag men gör undantag om branschen jag vill komma åt är svår att få exponering mot på svenska börser. I dagsläget är undantagen Fortum(energi) och Disney(underhållning). Det ger lägre courtage, inget strul med källskatt och om det är någon marknad jag har lite bättre koll på än andra så är det den svenska. Man kan även få en ganska global exponering även med 'svenska' innehav om man äger aktier som SCA, ABB, H&M, Securitas.

För skoj
Ibland kan jag väga in lite att det är roligt att äga vissa bolag. Det är exempelvis kul att se toapapper från SCA när man är ute och reser i världen. Det är kul när Disneys filmer slår försäljningsrekord och till och med lite roligt när elpriser slår i höjden om man har Fortumaktier.

Många innehav
Jag har inga särskilda regler om innehav i portföljen. På sikt kommer jag troligtvis ha upp mot 30 kanske 50 innehav. Jag följer dem ändå inte så noga och jag har inget emot riskspridning.

Indexfonder
Där jag är tvungen att ha fonder, PPM och ITP, satsar jag på så låg avgift som möjligt och då blir det i praktiken indexfonder. Jag passar även på att få global exponering här för att balansera min sverigetunga privata portfölj. Att jag inte vill ha indexfonder privat beror på att jag tycker det är roligare att äga aktierna direkt. På sikt hoppas jag också kunna låna ut mina aktier till blankare och därmed få lite extra avkastning.

Låga avgifter
Att jag bara köper två gånger om året har faktiskt att göra med att jag vill hålla ner courtaget även om det kan tyckas barnsligt nu när courtaget är så pass lågt. Det är få saker man vet när det gäller investeringar men en sak är säker och det är att så fort en avgift dragits är dessa pengar borta för alltid och man får ingen avkastning på dem framöver.

Jag tecknade mig för 1200 aktier i Volati via Nordnet och fick 100. Teckningskursen var 58 kr och jag sålde alla mina 100 strax efter börsöppning och fick 62.50 kr per aktie. Det blev alltså en vinst på 450 kr minus courtage och skatt.

Ni som hänger med lite vet att ingen av de som tecknade via Avanza fick någon tilldelning. Jag har all förståelse för att de är besvikna. Volati var kraftigt övertecknad och det bådar ju gott för att aktien går upp en aning första handelsdagen. Hade det inte varit någon överteckning hade det troligtvis gått sämre och vid ett sådant scenario hade även avanzakunderna fått tilldelning. Såhär i efterhand när vi har ett hum om hur tilldelningen gått till kan man se det lite som en förlustgaranti för avanzakunderna. Antingen är intresset stort och man blir utan tilldelning, eller så är intresset svagt och man får tilldelning.

Det ger även en tankeställare till mig. Hade intresset varit mindre hade jag kanske fått alla de 1200 jag tecknade men då hade sannolikt inte kursuppgången över teckningskursen varit lika given. I de fall det blir förlust på en sådan här manöver blir den alltså troligen större än en eventell vinst eftersom man får fler aktier vid svagt intresse.

Kanske är det då bättre att teckna minimiantalet i så många depåer som möjligt. För att på så sätt minska på skillnaden i tilldelning vid stort resp. litet intresse. Dock lär inte det vara en säker metod det heller då tilldelningen ibland baseras på hur stor post som har tecknats.

Det hade varit trevligt om det i prospektet framgår hur tilldelningen kommer gå till. Samtidigt får man ju aldrig all info på bordet i aktiehandel och tilldelningen är bara en av massor okända parametrar. Ingen är tvingad att teckna och alla får göra sin egen analys utifrån den fakta som finns. Vissa osäkerheter kanske man helt enkelt kallt får räkna med worst case för att vara på den säkra sidan.

Ibland blir vardagslivet lite väl adrenalinfattigt och i ren spänningstörst tecknade jag mig idag för 1200 aktier i Volati-emissionen. Senast jag gjorde en liknande grej och tecknade mig för aktier i Akelius pref gick aktien ner under tekningskursen ganske kort därefter så räkna med det i Volati nu också mina vänner.

Men om Volati inte gör det kommer jag sälja ganska snabbt för att få smaka på en snabb ljuv vinst. Om den handlas ner under teckningskursen kommer jag behålla :)

Nåja. Kanske säljer jag ändå av skattetekniska skäl. För att hålla ner risken tecknade jag nämligen i vanlig depå pga att jag har en skattevinst till följd av mina sålda Nordnetaktier. Jag har alltså utrymme att kvitta en ev. förlust.

Nu är det ju inte säkert att jag ens får tilldelning men det är ju också en del av spänningen jag söker.