Vanans makt är stor. Många gånger har jag hört konversationer ungefär såhär: -Är det inte jobbigt att börja jobba så tidigt? -Jo, men jag är van så det går bra.

Det ligger mycket i det svaret. Är man van med något är det ofta inte jobbigt. När jag pluggade bodde jag i en egen lägenhet. Oftast diskade jag mer sällan, när det behövdes, oregelbundet. Ibland på morgonen ibland på kvällen. Ibland vardag ibland helg.  Det var alltid väldigt jobbigt. Puh. När jag sedan började jobba delade jag lägenhet med två andra killar. Reglerna i köket var att man skulle diska upp efter sig i stort sett direkt. Efter ett tag var min hjärna så inställd på att diska efter maten att jag knappast tyckte det var jobbigt alls. Jag var helt enkelt van med att diska efter maten.

Lika lätt som att utföra goda vanor är det svårt att avstå från ovanor. Fråga den som röker eller har annat beroende. Ovanor tenderar och bli ett slags normaltillstånd efter ett tag. Äter man godis regelbundet uppskattar man det inte. Däremot är det väldigt jobbigt att låta bli.

Därför är det viktigt att jobba in bra vanor och hålla sig ifrån ovanor. Då kan man oregelbundet njuta av godsaker och med vana utföra måsten med lätthet.

Ibland blir vardagslivet lite väl adrenalinfattigt och i ren spänningstörst tecknade jag mig idag för 1200 aktier i Volati-emissionen. Senast jag gjorde en liknande grej och tecknade mig för aktier i Akelius pref gick aktien ner under tekningskursen ganske kort därefter så räkna med det i Volati nu också mina vänner.

Men om Volati inte gör det kommer jag sälja ganska snabbt för att få smaka på en snabb ljuv vinst. Om den handlas ner under teckningskursen kommer jag behålla :)

Nåja. Kanske säljer jag ändå av skattetekniska skäl. För att hålla ner risken tecknade jag nämligen i vanlig depå pga att jag har en skattevinst till följd av mina sålda Nordnetaktier. Jag har alltså utrymme att kvitta en ev. förlust.

Nu är det ju inte säkert att jag ens får tilldelning men det är ju också en del av spänningen jag söker.