För att kunna bedriva näringsverksamhet, enskild firma, ett litet företag eller vad man nu vill kalla det är det främst tre grundläggande funktioner som behövs.

1. F-skatt eller FA-skatt
2. Post eller bankgirokonto för inbetalningar
3. Bokföring

Om man vill starta upp en liten verksamhet som man inte riktigt vet hur mycket pengar den kommer dra in och kanske bara skicka ut några få fakturor per år kan det kännas dyrt att fixa allt det här. Det handlar inte heller om någon engångskostnad utan det är avgifter som tuggar på år efter år även om firman ligger lite halvt vilande.

Men det går faktiskt att fixa allt ovan helt gratis och har man inte så många transaktioner blir det riktigt smidigt ändå.

1. F-skatt eller FA-skatt
Så länge man inte registrerar ett skyddat firmanamn så är det gratis att ansöka om F-skatt eller FA-skatt hos bolagsverket.

2. Post eller bankgirokonto för inbetalningar
Alla banker tar betalt varje år om man vill ha ett post eller bankgirokonto i sitt eget namn. Det ligger på ca 300 - 1000 kr per år om man har få inbetalningar. Men på många nichbanker exempelvis Hoist spar betalar man in till ett bankgironummer när man sätter in pengar på sitt kostnadsfria konto. Man har ett personligt OCR och så länge detta anges kommer pengarna in på ditt konto. Man kan alltså använda ett konto på Hoist spar och ange deras bankgironummer och ditt OCR på fakturorna och sen kommer pengarna trilla in på ditt konto när kunden betalar.

Att Hoist-kredit kommer stå som betalningsmottagare kommer ingen rynka på näsan för. Det är inte ovanligt att ett finans och kreditbolag står som betalningsmottagare på fakturor. Man kan inte se var pengarna kommer ifrån så det gäller att inte ha för många transaktioner. Men man ser ju summan och datum och för många är det alldeles tillräckligt för att lista ut vem som betalt.

3. Bokföring
Att Bokföra i ett kalkylblad på datorn är inte okej enligt god bokföringsed men att bokföra på papper går bra. Anledningen är att man inte skall kunna fiffla med siffrorna i efterhand. Om skatteverket begär in bokföringen och bläcket på pappret knappt torkat vet de att här är det något lurt. Men det är inte så himla mycket jobb att bokföra på papper om transaktionerna är få. Och man kan hålla en kopia i ett kalkylprogram i datorn för att få hjälp med summeringar och kontrollberäkningar.

Nu vet du hur man kan fixa enskilda firman helt utan kostnader eller i alla fall med mycket låga kostnader. Hepp.

Nu är snart hösten här och de senaste åren har intresset för att plocka frukt och nötter växt sig större. Det blir bara kallare och kallare, mörkare och mörkare men det finns även fördelar med hösten. Vackra färgsprudlande dagar och just skördetid av frukt och nötter. En och annan höstkuling är inte heller fel för oss kite-surfare.

Igår köpte jag en fruktplockare och en till den passande teleskopstång som kan justeras från 2.2 till 4 meters längd. Då hoppas jag kunna plocka på upp mot 6 meters höjd. Den gick på 678 kr och jag kan erkänna att det sved lite eftersom det är ännu en pryl som jag egentligen inte behöver.

Det finns billigare varianter men denna var den längsta jag hittade och skall jag ändå köpa en så vill jag ha en som är så lång som möjligt för att maximera nyttan med den.

Så vad skall jag plocka? Jag har ingen egen trädgård men på bakgården till det hyreshus jag bor i finns det gott om valnötsträd. Jag har även hittat en del valnötsträd på allmän mark i närområdet. Annars är det mest äpplen och päron som också finns i parker i närheten. Det blir nog även ett plock av äkta kastanj. Inte så väldigt gott enligt mig men ändå blir jag sugen på dem en gång per höst.

Nu när jag har en portfölj på drygt en och en halv miljon och aktiedelen utgör mindre än hälften av värdet är det frestande att köpa någon krydda för en mindre summa, kanske 10 tusen kr.

Kanske ta rygg på bloggaren Fritz the cat som enligt egen utsago gjort vinster på över 100% varje år de senaste åren. Eller kanske köpa en post i Northland Resources när det blåser som värst.

Men egentligen tycker jag inte det är någon bra idé och hittills har jag lyckats hålla mig ifrån frestelsen.

En investering blir inte bättre för att man investerar fem tusen istället för hundra tusen. Summan som satsat påverkar inte investeringens kvalité. Den som tror något annat ha inte fattat mycket. Om man inte vågar satsa rejält är man inte tillräckligt säker på sin sak och bör därför avstå. Antingen tror man på en investering eller så gör man det inte.

Att krydda portföljen är som att spela på lotto. "Om man skulle vinna är vinsten så stor och förlorar man är förlusten så liten". Men problemet är att begrepp som "liten" och "stor" hör inte hemma bland investeringsberäkningar. De är alldeles för luddiga. Om man istället räknat på lottot med riktiga siffror hade man insett att i längden så förlorar du alltid på att spela det. Och den beräkningen påverkas inte av huruvida du spelar för 100 kr eller 1 miljon kr.

Krydda i portföljen är för populistiska ekonomijournalister och sådana som inte vet vad de håller på med.

Den uppmärksamme har noterat att jag har lite guld i portföljen trots att jag tidigare sågat guld som investering.

Anledningen är att jag har ett par guldhalsband. Ett fick jag när jag föddes eller vid dop och ett fick jag på min 18-årsdag. Jag bär dem sällan nu mera och har egentligen ingen större nytta av dem men att sälja känns inte bra.

Bestämde mig för att väga dem och ta upp värdet i portföljen dels som en kul grej och dels för att automatiskt få något slags jämförelseindex. Eftersom guldet ingår i portföljen påverkar det ju också portföljen men det är marginellt för att det står för under 1 procent av totala värdet.

Jag brukar ha någon form av mål på kortare sikt som jag strävar efter och följer upp. Senast jag satte detta var i september 2012(http://sparatilltusen.appspot.com/?post=62).

Målet var att ha en och en halv miljon vid årsskiftet 2013/2014. I dagsläget ligger portföljvärdet på ca 1.57 miljoner och jag anser därmed att målet är uppnått i förtid. Visst finns en risk att det faller tillbaka men med min spartakt skall det rasa rejält för att inte lyckas hålla undan.

Vad det nya målet blir har jag inte riktigt bestämt. Skall fundera på det några veckor eller kanske månader.

Mitt tidigare mål(http://sparatilltusen.appspot.com/?post=14) att bli miljonär till årsskiftet 2011/2012 klarade jag också. Sedan dess har portföljvärdet ökat 545 863 kr(27 293 kr/mån). Av dessa är 8 118 kr/mån avkastning och sparande står för resterande 19 175 kr/mån. Totalavkastningen har under perioden varit 8.1 % efter skatt vilket jag inte tror jag klarar hålla på längre sikt.

Det är inga dåliga siffror och jag hade inte väntat mig en sådan utveckling för några år sedan. Visst har jag satsat på att hålla ner kostnader men jag tycker inte att jag snålat. Jag har trots allt bil, en aktiv fritid, åker på utlandsresor med mera.

Här är ett sevärt tal av Warren Buffett från 1999.



Redan när han testar micken visar han sin kvickhet och självdistans. Istället för det konventionella "Testing, one, two, one, two" kör han "Testing, one million, two millon". Sedan rullar det bara på. Han avråder starkt från lån, särskilt de med höga räntor. Man skall vara en av dem som tar ränta istället för en av dem som betalar ränta.

Han redogör även att man inte blir lyckligare av ett hus som är värt 20 gånger mer. Att man i längden kommer förlora pengar om man försöker köpa och sälja aktier med mera med mera.

Som jag tjatat om många gånger tidigare är det de fasta kostnaderna som är viktigast att hålla ner för att uppnå ett sparsamt leverne.

En kostnad som är att betrakta som fast är utgiften för mensskydd. Bindor och tamponger går åt i jämn takt och kronorna tickar. Men det finns alternativ.

Medans en binda eller tampong förbrukas på några timmar finns det andra mensskydd som håller i tio år. Produkten heter menskopp och säljs i olika webbshoppar. Den kostar lika mycket som några månaders förbrukning av konventionellt mensskydd men en och samma kopp håller som sagt upp mot tio år.

Läs mer på Wikipedia.

Jag är uppvuxen längs en landsväg som går mellan två mellanstora städer. Det går en buss varje timme dagtid på vardagar. På nätterna går det inga bussar alls. På dagarna är det oftast i stort sett oavbruten biltrafik medans det är ganska glest på nätterna. Det handlar kanske om några minuter mellan bilarna på nätterna.

Det finns alltså en teoretisk möjlighet till mycket bättre kollektivtrafik på ovan nämnda väg om den outnyttjade kapaciteten i bilar som ändå kör användes.

Att lifta är ju inget nytt och det liftas alldeles för lite enligt min mening. Liftning har dock ett problem, det saknas incitament för förarna att plocka upp liftare eftersom det är osäkert om dessa kommer erbjuda bensinpengar.

Det behövs helt enkelt ett system som dels kopplar ihop förare med passagerare och dels hjälper till att administrera ersättning från passagerare till förare. Med dagens teknik är det här inga problem. En enkel app i mobilen löser problemet. Föraren knappar in var den skall åka och hur många platser som finns ledigt och passageraren knappar in vart den vill åka. Sen notifieras man om lämpliga matchningar. När åkturen är klar belastas passagerarens konto med en summa som går till förarens konto. Summan baseras lämpligen mestadels på sträckans längd.

Den konventionella kollektivtrafiken kan ansluta sig till samma system och sluta köra där och när nästan ingen åker. Istället kan trafiken optimeras efter behov. Slut med allt biljettkrångel med olika system i olika städer och län.

Det finns en hel del sådana här initiativ i form av webbsidor, grupper och sidor på Facebook, appar med mera. Problemet just nu är väl att det finns för många och ingen av dem slår pga lågt användarantal. Det är först när det blir riktigt många användare som en tjänst kan bli riktigt bra. Därför tror jag det är viktigt med ett öppet system där vem som helst kan bidra med serverkapacitet, klient, betalningslösning och så vidare.

I praktiken är det inte lätt att få till det här men min dröm lever. Tänk att bara kunna knalla ner till vägen och efter tre bilar stannar en som tar dig i alla fall en bit mot ditt mål. När du kör själv plockar du med folk och får därmed lägre milkostnad.

Semestern fortsätter och nu är jag hemkommen från en veckas segling längs västkusten. Jag har en känsla av att ryktet säger att segling är dyrt. Faktum är att det beror väldigt mycket på. Visst, om man skall ha största båten på smögenbryggan blir det dyrt men annars kan man exempelvis hyra en Maxi 77 för 6000 kr per vecka. Om man är fyra personer blir det 1500 kr per person. Det fina är att sen tillkomer inte så mycket mer kostander än mat, och det skall man ju ha oavsett.

Att ligga i gästhamn kostar iofs runt 200 kr natten men det är högst frivilligt. Det går lika bra att övernatta i naturhamn som är helt gratis. Dieseln är en försumbar kostnad eftersom det är en segelbåt det handlar om.

Det blir inte heller extra kostnader för diverse aktiviter. Seglingen är ju aktiviteten man mest ägnar sig åt när man är ute och seglar och sol, bad, snorkling och kvällspromenader är ju helt gratis.

I mitt fall har jag förmånen att låna min pappas båt men jag skall faktiskt bidra med en summa för lånet i år för att jag inte hann hjälpa till särkilt mycket med vårrustningen. Eftersom jag fixade båt stod seglingssälskapet för hamnavgifter på denna turen.

Det som blev dyrast var en del restaurangbesök. Men som jag sagt många gånger förut. Det är höga fasta kostander(ovanor) jag främst vill undvika. Inte impulsutgifter som ger guldkant på tillvaron. Det är den strategi som ger mest livskvalitè för pengarna enligt mig.

Hedge innebär att man tar motstridiga positioner för att gardera sig mot ogynnsam prisutveckling. Det kan handla om att dels placera i guld och dels på aktiemarknaden eftersom guld ofta stiger i pris vid börsfall. Man kan även se till att blanka aktier som komplement till aktieinnehav för att få en hedge mot en allmän börsnedgång.

Om man är duktig på att hitta aktier som kommer gå bättre än index och även duktig på att hitta de som kommer gå sämre än index kan man få en positiv utveckling oavsett börsklimat.

Som jag ser det kan man även få hedge på sina vardagliga kostnader. Är man exempelvis storkund av el kan man köpa aktier i ett elbolag. Går elpriset upp och får högre räkningar får man i alla fall igen en del av det genom intäkterna i det bolag man är delägare i. Det är dock viktigt att tänka på att staten tar sin del och trots hedgen kan händelser inträffa som slår i båda ändar. Exempelvis höjd elskatt.

Ändå har jag alltid hedgen i åtanke, i alla fall när jag letar efter nya möjliga investeringar. Energipriserna är vi alla beroende av och bland annat därför har jag aktier i Fortum. Även telefoni och datakommunikation förbrukas i riklig mängd och på den fronten täcker jag upp med mina TeliaSonera.

Även Axfood, H&M, SCA, Nordea, Nordnet, Kungsleden är exempel på innehav inom branscher som jag själv nyttjar. Något jag skulle vilja komma åt är jordbruksmark och jag har börjat titta lite på på Black Earth Farming. Kanske kommer det en analys framöver.

Jag önskar att jag varit mer på hugget när Bilprovningen avreglerades. Numera får man plocka upp 350 - 400 kronor ur plånkan när bilen skall besiktigas jämfört med de 300 som räckte fint innan. Det hade inte känts lika surt om man samtidigt gjort sig en hacka på de företag som köpte upp stationerna.

Men vardagshedge får aldrig innebära att man köper något till fel pris. Mitt tips är att använda vardagshedge till att få uppslag till eventuella investeringar för att sedan granska priset i förhållande till värdet i vanlig ordning.

Självklart har jag lyssna på alla avsnitt av Sparpodden och nu har jag även lyssnat på avsnitt 17 som är det senaste i skrivande stund.

Jan och Günther är roliga och framförallt kunniga. Själv kan jag identifiera mig mycket med Günthers resonemang och han är den i särklass bästa sparekonomen som jag stött på.

Nu har Jan och Günther dessutom fått priset 'Årets pensionsspecialist 2013' vilket är mycket välförtjänt och jag var en av dem som var inne röstade till deras fördel.

Men i avsnitt 17 slänger de in en liten kommentar om att det kan vara bra att justera ner risken på pensionssparandet sådär en tio år innan förväntad pension. Det här är en vanlig uppfattning, men själv har jag tidigare sågat den i ett inlägg: Myten om generationsanpassad risk

Günther är känd för sin 'privata penssionsförsäkring'. Varje gång han säljer aktier säljer han inte hela innehavet utan låter aktier för några tusen ligga kvar i depån. Dessa rör han sedan inte utan ser det som sin pensionsförsäkring.

Skulle Günther leva som han lär och börja växla över dessa aktier mot ränteplaceringar om han var 55 år idag. Det tror i alla fall inte jag.

Har man en strategi för att köpa behöver man även ha en för att sälja, eller?

Till att börja med kan jag erkänna att jag helst skulle vilja vara en klassisk värdeinvesterare som köpte när priset var lågt i förhållande till värdet och sålde när förhållandet var det motsatta.

Det är bara det att det inte alltid är så lätt att avgöra om priset är lågt i förhållande till värdet.

Mitt långsiktiga mål är att bygga upp en aktieportfölj med bra företag som tjänar och delar ut pengar. Därmed står det klart att så länge jag gör rätt köp behöver jag inte sälja för att uppnå mitt mål. Men att sälja övervärderade bolag och lägga pengar på undervärderade skulle kunna ge en högre avkastning givet att man kan göra en bra egen analys av värdet.

En nackdel med att sälja är att det inte bara handlar om ett beslut - att sälja - utan man måste även besluta vad man skall göra med pengarna istället. Helst skall man då direkt köpa ett undervärderat bolag men eftersom alla börsens bolag delvis går efter samma taktpinne visar det sig inte alltid så lätt. Man kan ju även låta pengarna ligga i kassan tills ett köptillfälle visar sig men även det alternativet kräver mycket av investeraren.

En annan faktor som talar för att hålla hårt i sina aktier är att fantastiska bolag ofta är förhållandevis högt värderade. Om man då visat skärpa och lyckats köpa in sig i ett sådant bolag i en tillfällig prissvacka ser jag ingen anledning att sälja bara för att värderingen springer iväg. En sådan affär kan istället vara mycket lönsam under mycket lång tid om man just inte säljer.

Däremot blir läget svårare om man köpt ett bolag som efter en tid visar sig från en sämre sida. Kanske går med förlust eller på andra sätt underpresterar. Här finns det många scenarier och det är nog något som jag får tänka över från fall till fall. Men jag lär inte vara den som prickar en försäljning på toppen.

Slutsats
Om jag äger ett rejält övervärderat bolag och det samtidigt finns undervärderade bolag på marknaden och jag dessutom är säker på min sak kommer jag göra ett skifte men annars låter jag bli.

Warren Buffett intresserade sig tidigt för försäkringsbranschen. Den egenskap med branschen som han mest av allt ville åt var det faktum att kunderna i genomsnitt betalade långt innan 'tjänsten' levererades. Dessa pengar ville Buffett sätta i arbete på annat håll.

I Sverige är investeringsmöjligheterna begränsade men man behöver inte gå långt utanför landets gränser för att hitta exempelvis Sampo eller Protector forsikring. Det är alternativ jag skall överväga i kommande investeringsperioder.

Men vad jag redan sedan länge gör är att bedriva mitt eget försäkringsbolag på det privatekonomiska planet. Då kan man precis som Buffett sätta kriskassan i arbete och man får även själv till hundra procent inkassera en fiktiv peng som motsvarar driften av ett försäkringsbolag. Allt från lokaler, löner, skatter, material med mera. I praktiken är det här väldigt enkelt. Man sparar och investerar den summa som annars hade lagts på försäkringspremier.

Men metoden medför begränsningar. Det finns ju en risk att en händelse - av sådan art att en försäkring hade löst ut - faktiskt inträffar. Man måste titta på vad för ekonomiska konsekvenser de händelser man försäkrar sig mot innebär och om man kan hantera dessa med den riskkassa man byggt upp. Man måste också tänka på att denna händelse kan inträffa vid sämsta möjliga tidpunkt. Kanske när börsen har kraschat och man nyligen blivit av med jobbet.

Det här är inget jag räknat mig grön på, men någon form av tumregel av hur stor ekonomisk smäll jag vill riskera på egen bekostnad vill jag ha. Spontant tycker jag att upp mot 10% av sparkapitalet är rimligt. Särskilt om man som jag har låga fasta kostnader och ett hyfsat kassaflöde varje månad. Jag har inte heller någon familj som är beroende av min försörjning.

För min del handlar det om ca 170 000 kr. I praktiken innebär det att den enda försäkringar jag har är hemförsäkring och trafikförsäkring på bilen. Jag överväger inte över huvud taget att ta specialförsäkringar för mobilen, klockan eller cykeln. Inte heller avbeställningsskydd vid resor. När jag hyr bil utomlands väljer jag alltid lägsta möjliga försäkringsskydd av de alternativ som finns.

När det gäller livförsäkringar tycker jag man får tänka något annorlunda. Man bör tänka igenom vad som händer med efterlevande vid dödsfall. Så långt inga problem för mig. Dock kan en livförsäkring betala ut betydligt mer än 170 000 vid exempelvis invaliditet. Men jag kan inte se att man på kort sikt har behov av hela den summan. Så i det fallet tycker jag man kan gå upp en bra bit över 10% av sparkapitalet som gränsvärde. Kanske upp mot 100%

En vanlig invändning brukar vara att det kan visst vara en bra ide att försäkra sig. Nämligen om man löper större risk än snittet att drabbas av det man försäkrar sig mot. Då säger jag att det räcker inte att löpa större risk än snittet. På grund av försäkringsbolagets vinst, skatt och kostnader måste du ha betydligt sämre odds än så. Och om man nu tror att man exempelvis ligger bland den tredjedel som råkar ut för skador mest tycker jag man snarare skall göra något åt sina dåliga odds än att försäkra sig. Att försäkra sig mot något som man 'misstänker är sannolikt' att det skall inträffa är tvivelaktigt beteende enligt mig och inget jag vill ägna mig åt.

Bilden visar min aktieportfölj i dagsläget. Sorteringen är baserad på avkastningen, där SCA har avkastat bäst hittills och Securitas sämst.

Nedan följer en lista på samtliga investeringar, även den sorterad efter avkastning hittills.

                 Fördelning(%)   Avk.(%)

SCA A                     11.4      49.3

TeliaSonera                6.0      20.3

Industrivärden C           8.5      17.3

Axfood                     3.1      15.7

Hennes & Mauritz           0.8      12.6

Nordnet B                  0.7      12.4

Fortum                    11.2       8.5

ABB Ltd                    1.7       7.3

Nordea Bank                1.0       7.2

Kungsleden                 2.7       1.2

Securitas B                1.2       0.2

Totalt, aktier            48.4      16.9

                    

Akelius(5.5%)              2.9       3.7

SparkontoP. (5 år, 5.0%)   5.3       3.4

SparkontoP. (2 år, 3.85%) 13.8       2.7

Hoist Spar (2.2%)         18.2       2.0

SparkontoFlex (1.85%)      9.6       1.9

Skandiabanken (Kassa)      1.5       0.2

Totalt, ränta             51.3       2.1

                     

Guld                       0.3       0.7

Totalt, råvaror            0.3       0.7

                    

Totalt                     100       6.7

Värdet ligger på drygt 1.75 miljoner kr.

Avkastningen är effektiv årsränta sedan 1 jan. 2010 efter inklusive utdelningar efter skatt och omkostnader. Vissa innehav har jag inte haft hela tiden men man kan ändå beräkna vilken effektiv ränta de gett under tiden jag haft dem.

Portföljen är präglad av att största delen består av de senaste årens sparande och uppvärdering. Därför är inte balanseringen den bästa. Jag vill även gå in lite försiktigt i aktiemarknaden och har därför förhållandevis låg andel aktier trots de för mig massiva inköpen senaste åren.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Under 2014 väntar fortsatta aktieinköp av vad jag tycker verkar prisvärt för stunden samt eventuellt binda lite mer i fasträntekonton.

Det här med att ta rygg på eller råd från andra är ett alltid lika aktuellt ämne när det gäller investeringar. Gör alltid din egen analys brukar vara det vanligaste rådet.

När jag själv väljer aktie att köpa väger ofta andras rekommendationer och agerande tungt. Det bygger på att jag tror det finns bättre investerare än jag själv och det här är något som gäller för de flesta av oss. Vidare handlar det om att låta andra göra grovjobbet.

Samtidigt innebär det att ett nytt beslut måste fattas. Om man inte väljer investering själv måste man istället välja vems råd man skall lyssna på.

Så vems råd skall man då följa, här är några punkter som jag överväger:

- Finns det mycket material att läsa från den jag tar råd från? - Det här är mycket viktigt för att kunna bilda sig en uppfattning om punkterna nedan.

- Förstår jag argumentation och har jag samma värderingar och sätt att tänka? - Om man förstår varför någon köper något till fullo är det mindre risk att man blir lurad.

- Vilken agenda har personen som ger råd? - Det finns många mysterium och ett är varför ex banker ger råd om aktier till allmänheten? Om de ger dem för att de är 'bra råd' är det väl bättre att bara ge dem till sina egna kunder?

- Redovisar rådgivaren sin egen historik? - Det är viktigt att inte stirra sig blind på historiken men historik i kombination med redovisning om skälen till affärerna är viktigt för att avgöra hur mycket turen spelat in.

Med hjälp av punkterna ovan som urvalsmetod faller banker och analytiker bort eftersom de sällan redovisar sina egna affärer och egna historik. Dessutom är deras agenda ofta oklar. Journalister faller oftast på att de inte redovisar egna affärer.

Fondförvaltare och insiders faller ofta på att de är svåra att lära känna. Det finns inte tillräckligt mycket material från personen i fråga att ta in.

Kvar är bloggare som redovisar sina affärer och de är de enda jag tagit starkt intryck från. Det finns mycket att läsa från dem. För varje inlägg stärks eller försvagas synen på om man tycker att bloggaren har alla hästar i stallet. Agendan är inte tvivelaktig och historiken finns som sagt.

Som jag ser det är den viktigaste faktorn att man förstår och håller med om nästan allt rådgivaren skrivit.

Jag har tidigare definerat milstolpar jag ser fram emot.

Förra året låg jag på första steget och jag ligger fortfarande kavr där - hyran täcks av kapitalinkomster men inte så mycket mer. Under 2014 hoppas jag gå upp till steg 2 - att fasta kostnader täcks av kapitalinkomster.

Så här såg det ut i snitt per månad under 2013:

Inkomster:                 28 719 kr

Sparat:                    22 042 kr

Utgifter:                   6 677 kr

 - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr

 - varav hyra:              2 400 kr

Kapitalinkomster:           2 854 kr

Alla siffror efter ev. skatt.

Under 2013 har sparandet nått nya höjder och kostnaderna har varit låga. Delvis beror det på att inga större inköp har behövts. Har inte köpt någon dator, kite, cykel, bil, kamera eller liknande. Det blev inte heller någon resa till fjärran land som annars brukar bli av minst en gång om året.

Då var det dags att presentera resultatet för 2013. Allt som anges är inklusive utdelninger och efter skatt och omkostnader.

Jag har funderat en del på vad jag vill jämföra mig emot. Jag vill att det skall vara en alternativ investering som faktiskt går att göra och jag vill även ta hänsyn till skatt och omkostnader. Därför har jag nu valt att mitt jämförelseindex får bli Avanza zero placerad i en ISK.

Helst skulle jag simulera de insättningar jag gör även i Avanza zero men tyvärr har jag inte hittat historisk data som är enkel att ladda ner. Istället jämför jag utvecklingen årsvis och får då en hyffsad jämförelse.

Min egen utveckling har jag nyligen redoisat hur jag räknar ut, Att räkna på avkastning

Under 2013 har jag haft en avkastning för aktieportföljen på 32.5 procent. För ränteplaceringar var avkastningen 2.2 procent och för mitt guld -31.1 procent. Totalt blev avkastningen 13.9 procent för allt sammanräknat.

Avanza zero har gått upp 25.02 procent(efter skatt).

Tabellen visar en historisk överblick för aktieportföljen jämför med Avanza zero och  mitt jämförelseindex som alltså är Avanza zero efter ISK-skatt.

 

År  Avanza Zero  Skatt     Index   Sparatilltusen

2010    24.59 %  0.837 %   23.55 %        33.33 %

2011   -11.62 %  0.750 %  -12.28 %        -6.00 %

2012    16.34 %  0.495 %   15.76 %         8.90 %

2013    25.58 %  0.447 %   25.02 %        32.50 %



Medel:                     13.01 %        17.18 %

Ackumulerat:               56.84 %        80.84 %

Jag räknar inte med att slå index så här mycket för all tid framöver. I många fall har jag haft tur. Exempelvis när jag köpte SCA A för att jag ville bli indirekt ägare av skog samtidigt som jag tyckte värderingen var rimlig. Sedan dess har aktien både delat ut och utöver det rusat drygt 140 %

I andra fall tycker jag att jag varit någorlunda god värdeinvesterare. Exempelvis när jag köpte TeliaSonera strax efter Uzbekistan-skandalen med tron att marknaden hade överdrivit de ekonomiska effekterna av skandalen.

Inför 2014 hoppas jag på en rejäl sättning på aktiemarknaden så att jag kan köpa in mer aktier till rimliga priser.

Föregående års resultat hittar ni här: Resultat 2012

Idag gäller det, bloggaren Miljonär innan 30 lovar att börja blogga om han får 2000 unika besökare idag, 1 jan. Gör en insats och gå in på bloggen: Miljonär innan 30

Så här i nyårstider är det många bloggvänner som presenterar hur deras utveckling sett ut under det senaste året. Men det är mer regel än undantag att inte redovisa hur man räknat. Det vanligaste är nog att helt enkelt räkna ut den procentuella förändringen baserat på ingående värde och utgående värde justerat för insättningar och uttag. Men det blir lite haltande med tanke på att in och uttag i många fall har gjort på olika tidpunkter under året.

Själv är jag mer inne på att räkna så som bankerna gör på konton. Varje dygn räknas räntan ut baserat på saldot. Dagen efter görs samma sak och då räknas även föregående dags ränta in i saldot.

När det gäller investeringar får man istället räkna baklänges. Tänk dig ditt sparande som ett bankkonto. Du har ett ingående värde och under året har du gjort ett antal transaktioner(insättningar och uttag) på kända datum. Vilken ränta skulle kontot haft för att saldot skulle vara det värde som portföljen har idag?

För att räkna ut detta kan man ställa upp följande ekvation:

Startvärde*x^365 + T1*x^T1t + T2*x^T2t + ... + Tn*x^Tnt = Slutvärde

Där:
T1 = Värdet på första insättningen
T1t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
T2 = Värdet på första transaktionen
T2t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
Tn = Värdet på n:e transaktionen
Tnt = Dagar till slutdatum för n:e transaktionen

Om transaktionen är en insättning låter man det vara ett positivt värde och ett uttag blir negativt.

Sen löser man ut x vilket enklast görs med en avancerad miniräknare(ex wolframalpha.com/ ) eller så bygger man in beräkningen i det kalkylark eller liknande där man loggar sina affärer. x är nu den genomsnittliga dagsräntan För att räkna om till årsräntan upphöjer man den till 365:
x^365 = årsräntan

Ju större transaktioner i förhållande till startvärdet ju viktigare blir det att räkna "rätt". Om man har en rejäl portfölj dör transaktionerna är minimala blir det mindre viktigt.