2013-03-27
2013-05-10
Jag har sedan några år Spiltan räntefond sverige i min portfölj. Men nu säljer jag rubbet.
Nytt för i år är att man ser den schablonmässiga fondskatten i deklarationen och det fick det att rinna över för mig. Eftersom fonden delar ut betalade jag 717 kr i skatt på själva utdelningen. I årets deklaration redovisas dessutom fondskatten som i mitt fall blev 331 kr för fonden. Skatten är inte ny men den har varit inbakad i förvaltningsaviften tidigare.
Jag har tidigare skrivit en rad inlägg om hur pengar skapas, penningmängd med mera här, här, här och här.
Nu skall jag dra ihop säcken genom att definiera en penningmängd som komplement till M0,M1,M2 och andra redan definierade penningmängder. Jag kallar den Ingenjörens penningmängd. I det svenska systemet är den konstant noll.
Kort definition
Summan av alla pengar minus alla skulder.
Lång definition anpassat för Sverige
Tänk dig att alla företag, stiftelser föreningar med mera avvecklades. De skänkte eventuella tillgångar i SEK till dess ägare, förmånstagare eller medlemmar. Om de hade skulder fick de tas över på samma sätt av ägare, förmånstagare eller kunder. Staten avvecklades på samma sätt och nu är det bara banker och privatpersoner kvar. Alla banker fusionerades till en.
De privatpersoner som hade en nettoförmögenhet letade nu upp någon som hade nettoskuld och skänkte sina pengar till den. När saldot stod på precis noll hoppade man i östersjön och drunknade. Guld, bil, hus eller annan valuta än SEK kunde man lämna därhän. Enda målet vara att hitta någon skuldsatt och skänka likvida medel till tills man hade exakt noll. De som hade skulder letade upp någon som ville skänka.
Riksbanken sänkte guldreserven i Skagerak och valutareserven skickade man till månen. De medel i SEK man hade delades ut till de privatpersoner som var kvar.
Privatpersonerna fortsatte febrilt att försöka lösa sina skulder med hjälp av gåvor eller skänka de tillgångar som fanns.
Den enda banken skänkte sina SEK till privatpersoner och höll nu bara reda på hur mycket var och en hade.
Till sist fanns bara en person kvar. Hur mycket hade nu denna person? Stormrik eller urfattig? Svaret är varken eller faktiskt. Han hade precis 0. Summan av alla tillgångar i SEK och skulder i SEK är nämligen konstant noll. Ingenjörens penningmängd.
2013-03-26
2013-03-25
2013-05-09
Skandiabanken sänker snart courtagenivåerna. Man kommer kunna handla svenska aktier för 8 kr upp till 24 000 kr och 69 kr upp till 250 000 kr. Tyvärr är Skandiabanken fortfarande ganska dyra när det gäller handel i utländska aktier. Där ligger minimicourtaget på 199 kr för nordiska aktier och 499 för utomnordiska.
Att man kan se vad andra har för lön i taxeringskalendern vet alla som tittat på Karl-Bertil Johnsson jul. Men oftast när man blir nyfiken på vad någon tjänar har man inte den där taxeringskalendern till hands.
Sedan länge har man även kunna köpa uppgifterna på olika web och sms-tjänster.
Men nu har Ratsit även lanserat en gratistjänst som kallas Löneranking™. Där kan man se vilken placering någon har. Den som tjänar mest har alltså placering 1 och den som tjänar näst mest har placering 2 och så vidare. De visar även hur många procent av svenskarna som tjänar mindre. Själv låg jag på plats 824448 och 89,9 procent av svenska befolkningen har deklarerat en mindre inkomst av tjänst än jag.
Om man söker på några olika personer där man har ett hum av vad de tjänar får man ganska snart en bra uppfattning om vad olika procent motsvarar.
Skulle tro att de siffror man ser nu bygger på 2011 års deklaration. Man ser även liknande rankinglistor för län, kommun och postort.
Testa själv
här.
Tillägg 4 nov 2013: Tjänsten är inte gratis längre. Men det var kul så länge det varade.
I Stieg Larsons Millenium-böcker beskrivs Göteborgs biljettsystem för kollektivtrafiken som hopplöst invecklat. På den tiden som böckerna skrevs kunde man köpa ett litet papperskort i kreditkortsformat för hundra kronor. När man sedan åkte tryckte man på en av tio knappar numrerade 1 till 10 - beroende på hur långt man skulle åka - på en apparat och matade sen in papperskortet. På baksidan av kortet skrev apparaten en notis om resan och hur mycket pengar som fanns kvar. En rad för varje resa. Om man var osäker på vilken siffra man skulle trycka på för resan kunde man fråga chauffören eller spårvagnsföraren. Så vitt jag vet hade korten ingen giltighetstid. Ibland kunde man hitta ett bortglömt kort någonstans som säkert var flera år gammalt men det funkade fint att åka på det ändå.
I Stockholm finns motsvarande system men istället för ett litet papperskort har man en remsa som ser ut att vara ca en meter lång men om man kontrollmäter är den väl snarare kanske runt 30 -40 cm. Denna tar sedan mer plats än ca 3000 kr i femhundringar i plånboken.
Senast jag var i Stockholm vilket var över valborg i våras hade jag med mig två remsor som jag införskaffat på tidigare resor. Båda dessa hade naturligtvis gått ut pga den numera korta giltighetstiden på runt ett år. När jag då köpte ny remsa tror jag den gällde fram till årsskiftet och har alltså även den gått ut vid det här laget. Nu skall jag snart upp igen men då får jag nog kolla upp det nya alternativet eftersom alla remsor skall sluta gälla 31 augusti enligt DN. Det har iofs SL sagt förut men backat.
Remsorna skall ersättas med 'reskassa' och det skall bli spännande att se hur lång giltighetstiden är för den varianten. När man köper en 'reskassa' måste man välja en standardresa och åker man inte den resan måste man ta upp det med spärrvakten.
För oss som inte är i Stockholm så ofta är det helt enkelt ganska jobbigt att betala för sig i kollektivtrafiken. Jag vill minnas att man även kan köpa enkelbiljetter men de är rätt så dyra vill jag lova. Remsorna är så stora att man lägger ur dem ur plånboken så snart man är hemma och vid nästa besök har man antingen glömt sina remsor eller så har de gått ut. Drygt.
2013-04-25
Optioner är kanske inte något som man förknippar med en långsiktig värdeinvesterare men det finns en typ av position i optionshandel som faktiskt kan passa.
En option är en uppgörelse mellan en köpare och säljare att eventuellt göra en affär av ett specifikt värdepapper till ett bestämt pris på ett bestämt datum. Det är alltid köparen som bestämmer om affären blir av och betalar en avgift för det.
Det finns två typer och optioner, köp och sälj. Vidare finns det två positioner, antingen ger man ut(säljer) eller så köper man. Därmed blir det fyra olika positioner man kan tänkas ta.
Köpa köp-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är intressant om man spekulerar i en uppgång men inte är säker. Går värdepappret upp väldigt mycket kan man tjäna mycket pengar i förhållande till insatsen. Om värdepappret går ner väljer man att inte utnyttja möjligheten och förlorar då bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.
Köpa sälj-option:
Här köper man sig möjligheten att på ett bestämt datum sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Jag brukar kalla denna för äkta stop-loss. Om man innehar ett värdepapper så kan man köpa en sälj-option och på så vis försäkra sig mot att värdepappret faller. Den passar även om man vill spekulera i en kursnedgång. Man riskerar bara avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser alltså.
Ge ut köp-option:
Här säljer man möjligheten att köpa ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Intressant om man är ganska säker på nedgång. Går värdepappret ner kommer inte köparen utnyttja optionen och man kasserar därmed in avgiften. Inget för en värdeinvesterare som inte spekulerar i kortsiktiga kursrörelser.
Ge ut sälj-option:
Här säljer man möjligheten att sälja ett värdepapper till ett förutbestämt pris. Denna är mycket intressant om man vill äga ett värdepapper som man för tillfället tycker är för dyr. Man kan då ge ut en sälj-option och sätta det pris man anser värdepappret är köpvärt för. Om värdepappret går ner får man köpa till det priset man valt och dessutom kassera in avgiften. Om värdepappret inte går ner kasserar man ändå in avgiften och tjänar en liten slant. Det här är intressant för en långsiktig investerare. Man kan utnyttja marknadens svängningar till att köpa värdepapper till priser man tycker är långsiktigt fördelaktiga och samtidigt kassera in säkra avgifter.
Har läst att Axfood väljer att skänka bort lasagne som visat sig innehålla hästkött istället för att slänga den. Det kanske kostar lite mer men ett bra företag bör handla ansvarsfullt i alla lägen enligt mig.
Jag har 170 aktier i Axfood som köptes till kursen 216 SEK i september 2010. Jag gillar Axfood eftersom målet är att bygga en kassako snarare än ett tillväxtunder. Det mesta av vinsten delas ut helt enkelt. Dessutom ägs Axfood till stor del av starka, skickliga och ansvarsfulla storägare som även naturligtvis sitter i styrelsen.
2013-04-22
2013-03-19
Skandiabanken har precis döpt om sina depå-kategorier och "det skulle bli billigare för alla kundkategorier"(källa) samt att "Vår förhoppning är att det ska bli enklare och mer lönsamt för dig som kund att göra affärer"(källa).
Att det blivit billigare för alla kundkategorier stämmer inte riktigt. Det lägsta courtage man kan få är nu 0,044 % med depåkategori Premium, innan var det 0,025% om hade depåkategori Aktiv. Båda dessa var och är utan övriga kostnader.
Att det blivit enklare kan jag inte riktigt heller hålla med om. Jag märker ingen större skillnad på själva handeln men en sak har i alla fall inte blivit enklale och det är prissättningen. Tidigare fanns tre courtagenivåer och tre minimicourtage för handel på stockholmsbörsen. 0.1, 0.055 och 0.025 procent respektive 69, 79 och 99 kr i minimicourtage. Här kan man läsa mer om de gamla nivåerna
Numer är det hela 6 olika courtagenivåer(0.25, 0.15, 0.055, 0.050, 0.047 och 0.044 %) dessutom är det hela 7 olika minimicourtage(8, 18, 69, 60, 64, 68 och 70 kr). Vad man får betala beror på vilken lista man handlar på, vilken depåkategori man väljer och hur mycket portföljen är värd. Inte nog med det, i depåkategori Plus gäller minimicourtaget upp till affärer på 250 tusen kr trots att courtaget är angivet till 0.15 %. En affär på 250 tusen ger alltså courtaget 69 kr medans en på 251 tusen ger drygt 376 kr. Men om man är smart går man då istället över till kategori Premium som ger lägre courtage på affärer i de nivåerna.
För mig blir det billigare jämfört med innan. För affärer på runt 100 tusen blir nu courtaget 64 kr om man har en portfölj på strax över en halv miljon. Dessa affärer kostade 79 kronor tidigare. För att få detta pris väljer man depåkategori Premium. Jag har inte kollat runt så mycket men är ganska säker på att det priset står sig väl. När man når en portfölj på en miljon sjunker minimumcourtaget till 60 kr.
En styrka med Skandiabanken är att dessa nivåer gäller oavsett om man har vanlig depå, kapitalförsäkring eller investeringssparkonto.
Men att handla utomlands är fortfarande dyrt på Skandiabanken jämfört med nätmäklarna. Minimumcourtaget är där 199 kr för nordiska aktier och 499 kr för utomnordiska dessutom måste man ringa och lägga ordern.