21:e december publicerades en debattartikel på svd.se. Artikeln var skriven av Marina Fredriksson som är ordförande i Hyresgästföreningen region Stockholm.

Huvudpoängen med artikeln är att belysa att hyresvärdarna har betydligt bättre marginaler än vad de flesta tror. Exempelvis är direktavkastningen i snitt 8.4 procent för hyresfastigheter enligt beräkningar från Hyresgästföreningen där 15 privata fastighetsbolag undersökts. Därmed borde det finnas utrymme för upprustningar utan några större hyreshöjningar.

25:e december kom en replik från Christer Jansson, "bostadspolitisk debattör, tidigare vd Fastighetsägarna Stockholm".

Christer menar att Hyresgästföreningen har svårt för fastighetsekonomi och fakta. Exempelvis har siffran på 8.4 procents direktavkastning beräknats med hjälp av det bokförda värdet av fastigheterna snarare än marknadsvärdet vilket är det korrekta enligt Christer.

Men hallå. Marknadsvärdet styrs ju bland annat av hyrorna. Det hade inte spelat nån roll om hyrorna höjdes till det tredubbla över en natt. Det hade bara fått effekten att marknadsvärdet stigit i motsvarande grad och direktavkastningen hade återigen stabiliserats på ungefär samma nivå som innan. Det är ju för sjutton spekulanternas avkastningskrav som bestämmer vad marknadsvärdet blir.

Missförstå mig inte nu och tro att jag tycker det är mer korrekt att räkna på det bokförda värdet. Jag tycker bara det är en galen diskussion med dåliga argument.

Faktum är att liknande effekter finns när det gäller nyproduktion. Markpriserna styrs av hur mycket stålar en nybyggd fastighet kan dra in och markpriset kommer därmed bli så högt att exploratörens avkastningskrav precis uppnås. Att det knappt byggs några hyresrätter beror inte på att det är omöjligt att få det att gå ihop. Det beror snarare på att det allt annat lika blir högre lönsamhet med andra fastighetsformer.

Marknadsekonomin är grym men alternativen är dessvärre ännu grymmare.

Mitt näst största innehav i aktieportföljen är SCA. Därför har jag funderat en del kring 'skandalerna' med flygresor som skrivits en hel del om på senaste tiden.

För det första kan jag säga att mitt förtroende för media är rejält lågt i dessa sammanhang. Det är väldigt lätt att vinkla en historia åt det håll man själv behagar som journalist. Det finns därtill ett flertal incitament att få till ett bra scoop. Denna kombination gör att media många gånger slår på stora trumman även för små stormar i vattenglas.

Till på köpet är min erfarenhet att media tar ganska lätt på 'tryckfel'. Jag har själv blivit intervjuad i media några gånger och i samtliga fall har det slunkit med felaktigheter i den resulterade artikeln. Inte bara när man själv är omskriven i media utan alla sammanhang där man har en djup inblick i ett ämne märker man att media ofta inte har koll på vad de skriver om.

Därför är jag skeptisk till att döma bara baserat på information inhämtad från media. Tyvärr är det ju inte så lätt att hämta information om dessa ting någon annanstans så mitt ständiga måtto får bli att hellre fria än fälla.

Vidare jobbar jag själv på ett multinationellt företag och kan säga att ledningsgruppen inte reser för att de tycker det är roligt. De snarare hatar att resa men gör det för att jobbet kräver det. Många gånger får de tillbringa en helg på egen hand när de bra mycket hellre hade varit hemma med familj och vänner. Därför har jag svårt att förstå att mycket av kritiken legat i att medpassagerare vid enstaka tillfällen flugit med. Särskilt när det gäller privat-jet. Visst, om man delar kostnaden på antalet passagerare så blir det ju svindyrt att ha med medpassagerare men det är väl knappast relevant. Man borde kolla på merkostnaden för att ta med medpassageraren istället och eftersom man kan anta att planet ändå skulle flyga så är en extravikt på 100 kilo inte hela värden.

Jag tycker själv att det sunda förnuftet skall råda snarare än någon politisk korrekt policy. Det är bättre att en familjemedlem åker med på en resa till en ringa merkostnad än att VDn istället flyger extra hem till en saftig merkostnad. Detta även om det innebär att familjemedlemmen får en 'lyxsemester' bekostad av företaget.

Jag kommer och tänka på Ingvar Kamprads sommarprat i P1 där han berättade om en medarbetare som behövde ta sig till ett viktigt möte med kort varsel och det fanns inga biljetter i ekonomiklass att få tag på. Han frågade då Kamprad till råds om han möjligtvis kunde ta en affärsklassbiljett trots att det var emot IKEAs policy. Kamprad svarade att det inte kom på fråga och rekommenderade istället att han skulle ta en taxi trots att detta skulle bli ännu dyrare än affärsklassbiljetten. Kamprad menade att en policy skulle följas till varje pris. Det här är bara dumt enligt mig.

Slutsatsen i SCAs fall blir för mig att jag tar lätt på skandalen. Jag skulle önska att uppmärksamheten leder till ökad kostnadsmedvetenhet men är rädd att det kanske får just motsatt effekt med hjälp av striktare policy och ökad policymedvetenhet.

Riksbanken vill få upp inflationen till två procent. För att åstakomma det används uteslutande räntevapnet vad jag förstår. I skrivande stund är reporäntan nere på 0 % vilket innebär att banker till och med får negativ ränta om de sätter in pengar hos Riksbanken. Även Riksbanken har ju nämligen en räntespread och har en högre ränta vid utlåning än vid inlåning. Reporäntan ligger mitt emellan inlåningsräntan och utlåningsräntan.

Tanken är väl främst att fler skall låna. Eftersom penningmängderna bara räknar in tillgångar och inte skulder leder ju nämligen fler lån till större penningmängd vilket teoretiskt borde leda till inflation. Notera dock att Ingenjörens penningmängd, summan av tillgångar och skulder i SEK,  inte ökar eftersom den är konstant noll.

En annan aspekt är att det blir mindre attraktivt för internationella valutaspekulerare att sitta med SEK ju lägre räntan är. Dessa borde alltså allt annat lika sälja av SEK vid en räntesänkning. Den här effekten är dock som vågorna på havet. Det vill säga, det jämnar ut sig i längden.

De senaste åren verkar ju inte räntevapnet varit särskilt effektivt. Trots rekordlåg ränta sen länge har vi i stort sett haft nollinflation de senaste åren. Många menar att detta beror på att Riksbanken varit allt för återhållsam med att sänka räntan men jag är inte lika säker på det. Jag tror det finns annat som spelar in.

Sverige agerar i hög grad på en internationell marknad. För att vi skall uppnå inflation måste därför kronan ständigt försvagas gentemot en valutamix, bestående av alla andra valutor, så länge valutamixen inte har inflation. Men vad styr hur kronan utvecklas jämfört med andra valutor? I det långa loppet är det främst bytesbalansen. När svenska exportföretag exporterar får de ju betalt i Euro, Dollar eller liknande men måste betala de flesta kostnaderna med SEK. De måste då växla till sig SEK och driver därmed upp priset på SEK. Det omvända gäller vi import och skillnaden mellan dessa är bytesbalansen.

Sedan 1994 har Sverige haft en positiv bytesbalans(Källa) och i alla fall jag tror att det är just det som har gjort det tufft för Riksbanken att få fart på inflationen.

Som lekman inom nationalekonomi undrar jag ju då varför inte Riksbanken tar till andra medel om man nu så gärna vill ha inflation. De skulle ju exempelvis kunna utöka guld och valutareserven för att på så vis ösa ut SEK ut marknaden. Det var exempelvis så centralbanken i Schweiz gjorde för att inte låta Schweizerfrancen stiga hur mycket som helst när det var oroligt på valutamarknaden.

Någon kunnig som kan förklara?

Är vi som sparar mer än halva lönen samhällsparasiter och bovar? Hur kommer samhället påverkas om fler och fler anammar en mer minimalistisk livsstil?

Det här är frågor som jag funderar en del kring. Den allmäna uppfattningen verkar vara Ja på den första frågan och Katastrofalt på den andra. Det är väl inte så konstigt med tanke på att den som sparar och gnetar sällan är idolen inom kulturen direkt. Krösus Sork och Jakim von Anka statuerar bra exempel där. Jag tror dock inte att det är så.

För det första är det ingen vits att tänka sig ett scenario där alla helt plötsligt ändrar livsstil. Då skulle hjulen naturligtvis sluta rulla och skatteintäckterna skulle minska. Många skulle bli arbetslösa och detta skulle medföra stora utgifter för staten. Man kan lungt säga att en ond cirkel skulle uppstå med besked.

Istället bör man tänka sig ett långsammare scenario där produktionsapparaten och den offentliga budgeten har all tid i värden på sig att anpassa sig.

Det är lätt att tro att sparade pengar försvinner in i ett stort valv för att aldrig komma till nytta för någon medans konsumtion gör att skatt betalas och andra får ta del av pengarna. Men så är inte fallet. När pengar sparas försvinner de inte. Köper man en aktie är det någon annan som säljer och denne väljer kanske att konsumera pengarna. Om man sparar på sparkonto kommer pengarna lånas ut eller placeras på annat vis. Det är även skatt på avkastningen av sparandet.

Samhället vinner inget på att det produceras och fraktas en massa prylar som vi inte behöver. Det är bara dumt och det är bättre att vi lägger den energin på annat. Däremot vinner samhället på att investeringar görs i hållbara lösningar som underlättar vardagen och det kommer göras i större utsträckning ju fler resurser som läggas på just investeringar.

Det finns även en massa samhällsvinster som skulle komma av att fler såg till att bygga upp ett rejält sparkapital. Mindre kronofogdeärenden och personliga tragedier orsakade av skulder. Mindre försäkringsverksamhet som i ett samhällsperspektiv kan ses som ren belastande administration. Mindre resursslöseri i allmänhet. Mindre miljöpåverkan. Listan kan göra lång.

Vad säger ni. Är jag ute och cyklar?

Sen jag köpte New Wave Group tidigare i höstas tittar jag helt plötsligt på andras kläder på yogapassen. En och annan har träningsbyxor från Craft och jag har även märkt att jag skälv har en Craft-mössa, två Seger-mössor, mjukisbyxor från Umbro med mera. Inte visste jag att jag var en sådan New Wave-kille innan jag läste på mer om bolaget.

Det händer även(visserligen sällan) att jag inte ens känner till staden i På spåret ens när rätt svar lästs upp. Då lägger man naturligtvis staden på minnet och det konstiga är att man ofta ser staden omnämnas i en artikel, eller hör någon nämna den ganska kort därefter. Är det en slump att man nu helt plötsligt får hör om staden två gånger med tätt mellanrum?

Det finns en fantastisk video som visar fenomenet tydligt. Ni som readn sett den kommer säkert ihåg om ni gick på den första gången och ni som inte sett den kan ju testa nu.


Jag var även tidigare i höstas på en föreläsning med Charlie Söderberg och han berättade då om svampplockning. Han hävdade att någon som aldrig plockat svamp och inte letar efter svamp kan i stort sett kliva över kantareller i skogen utan att lägga märke till dem. I motsats kan en van svampplockare till synes lukta sig till kantareller, till och med när de inte plockar. De riktigt duktiga kan se dem från bilen på motorvägen. Han menade att detta även gäller investeringar. Om man bara letar och håller utkik så kommer möjligheterna att dyka upp.

Tyvärr kan jag inte säga att jag ser lysande investeringar runt om mig bara för att jag håller noga utkik. Men jag fortsätter att hålla ögonen öppna.

Tidigare i höstas, 24 oktober närmare bestämt,  slängde min favoritsparekonom Günther Mårder ur sig en tweet om att "medianförmögenheten i Sverige är överraskande 2.4 mkr enligt Credit Suisse".

Den stora bloggaren Cornucopia? gjorde ett inlägg om saken där han raljerar över att Mårder trots att han gått på en "sk handelshögskola" borde sändas  tillbaka till "mellanstadiets skolbänk". Detta samtidigt som han nämner att Gårder förespråkat att mer ekonomiundervisning krävs i skolan och att privatekonomi borde vara ett eget ämne i grundskolan. Om man läser mellan raderna är min tolkning att Cornucopias kritik ligger främst i bristande rimlighetsbedömningsförmåga.

Rimlighetsbedömningsförmågan är vad man på en mattetenta tar till när man räknat fram att ett enliters mjölkpaket fyllt med bly skulle väga 375 kg. Eftersom ens känsla säger att man om man bara tog i skulle kunna lyfta blypaketet så kan det inte vara rimligt att det skulle väga 375 kg. För då skulle man inte orka lyfta det. Det är vid dessa tillfällen man helt enkelt räknar om talet och hittar förhoppningsvis felet.

Jag tror nog Mårder vet vad median är och även har en hyffsat rimlighetsbedömningsförmåga när det gäller privatekonomi och tweeten var nog inget annat än ett misstag i farten - vilket kan hända den bäste.

Men vad är egentligen median? Den matematiska definitionen är något i stil med det mitterska värdet i en sorterad serie av värden. Men den definitionen blir inte alla klokare av.

I fallet ovan som gällde förmögenhet kan man tänka sig följande. Antag att du ställer upp alla Sveriges medborgare på en lång rad. Du börjar med den fattigaste längst till vänster och sedan den näst fattigaste till höger om denne. Så fortsätter du ända tills du kommit till den rikaste som står längst till höger. Nu går du precis till mitten av raden och där hittar du Anna Svensson. Hon har en förmögenhet på x kr och då är medianförmögenheten just x kronor.

Spontant kan det kännas lite godtyckligt att man bara tittar på en enda förmögenhet. Det finurliga är att det är lika många som är  fattigare än Anna som det är som är rikare. Hon är alltså en äkta medelmåtta. Lika många står till vänster i ledet som det står till höger. Om medianförmögenheten i Sverige skulle vara 2.4 miljoner kronor skulle det alltså innebära att precis varannan person i Sverige skulle ha en förmögenhet på över 2.4 miljoner. Tänk dig nu att du går ut på stan och frågar folk. Skulle då i snitt varannan svara att de hade en förmögenhet på över 2.4 mkr? Nä, det tror jag inte. Det låter inte rimligt.

Jag har för vana att vela lite när det gäller att bestämma när och vad jag skall köpa, men min strategi är att köpa höst och vår, oktober och april mer specifikt och det håller jag mig till. Dock kan jag avslöja att jag funderar mer och mer på att kanske ändra strategin på den punkten men det är en annan historia.

Jag var faktiskt riktigt nära att köpa under eftermiddagen när börsen stod som lägst tidigare i oktober men det blev inte av. I så fall hade jag köpt Handelsbanken och Kungsleden eller möjligtvis Lundbergs vilka dippade förhållandevis mycket allihop. Sen satt jag där och tittade på kurserna som bara steg dag för dag. Det här med kortsiktiga kursrörelser är inte min starka sida kan man lugnt säga. Till på köpet har jag också begränsningen att jag har väldigt svårt att köpa något som stigit kraftigt de senaste dagarna. Det blir som någon slags omvänd rea och det bär emot rejält. Därför blev det varken några Handelsbanken eller Lundbergs den här gången och inga Kungsleden heller för den delen.

Av en slump kom jag istället att tänka på en aktie som jag tittat på tidigare, för några år sen. Då tyckte jag den var för dyr men en del -  skall vi kalla dem misslyckade - affärer har pressat aktien rejält och nu tycker i alla fall jag att den är betydligt mer rimligt värderad. Jag pratar om New Wave Group AB och i slutet av förra veckan köpte jag 3000 aktier till priset av 31.4 kr styck.

De 'misslyckade' affärerna jag pratar genomfördes under shoppingturen i glasriket i Småland då verksamheter som Kosta Boda och Orrefors köptes upp. Det var inga kassakor direkt men jag tror att de mest blödande verksamheterna är nedlagda och kvar sitter New Wave med starka varumärken. Även om inte glas är lika hett nu som det en gång var så kommer det alltid gå att sälja glasprodukter så länge glasprodukter används. Och det lär de göra ett bra tag till.

Men nu är det inte glas som är New Waves största produktkategori. De är främst stora på kläder och innehar varumärken som Craft, Seger och Clique. De har även någon form av licensavtal med exempelvis Speedo och Umbro men jag har inte grävt djupare inom det. Vidare är New Wave stora på arbetskläder och profilkläder. Profilkläder är typiskt reklam-T-shirts som företag köper in med mera.

New Wave har levererat förhållandevis stabila vinster senaste åren, dock inte helt utan hack i kurvan. Aktien handlas till ett p/e-tal på omkring 12 och jag tror de har lärt sig en läxa med de inte helt lysande förvärven. Därmed tror jag att de åtminstone kommer kunna leverera liknande vinster framöver och det scenariot skulle jag vara helt nöjd med. Med ett p/e-tal på 12 behöver jag ingen tillväxt för att vara nöjd.

När det gäller balansräkningen har jag svårt att göra en bedömning. Enligt börsdata handlas New Wave idag till ungefär sitt egna kapital men eftersom detta egna kapital till största delen består av goodwill och varumärken så är det inte helt trivialt att avgöra om det är så attraktivt som det ser ut. P/B är alltså omkring 1 för New Wave vilket kan jämföras med ca 9 för branschen de agerar i.

Till sist skall vi prata lite om Torsten Jansson. Torsten är grundare, VD, styrelseledamot och största ägare. Han äger 31.6 % av aktierna och kontrollerar hela 81 % av rösterna. Efter Torsten kommer Lanebo Microcap, Avanza Pension, Fjärde AP-fonden och en rad andra fonder i ägarlistan. Torsten har visat affärssinne genom att bygga upp företaget och jag tror hans sinne för affärer kommer ge resultat framöver också. Det är helt klart så att det är Torsten som bestämmer i New Wave och hans egen penningpung påverkas i allra högsta grad av allt som sker i koncernen. Det här är något jag gillar skarpt. Det är en sak att leka med andras pengar och en annan sak att leka med sina egna.

Jag kommer att tänka på när Warren Buffet köpte in sig i Sanborn’s. Detta var en net-net där verksamheten gick mycket knackigt, dock hade Sanborn’s en rejäl aktieportfölj vilken höll verksamheten rullande. Med tryggheten som aktieportföljen gav satt styrelsen(som inte hade några egna större aktieinnehav) mest och rökte cigarr på styrelsemötena vilket retade Buffet till vansinne - “That’s my money paying for those cigars,”. Det slutade med att Buffet köpte upp så mycket aktier att han kunde driva igenom att aktieportföljen skulle delas ut till aktieägarna och sen röktes det inga fler cigarrer på de styrelsemötena. Hursomhelst, något liknande hade aldrig hänt i New Wave.

I torsdags skrev jag ett inlägg där jag tittade på mina aktier i Finansinspektionens blankningslista.

Här kommer en sammanställning för alla emittent som förekommer i listan. Datan nedan är baserad för den information som fanns tillgänglig igår, 17 oktober.

Elekta AB                  21.79

Eniro AB                   14.54

SSAB AB                    10.60

Oriflame Cosmetics S.A.    10.25

Axis Communcations AB       7.17

Arcam AB                    6.68

Medivir AB                  6.25

Electrolux AB               4.39

MTG AB                      4.27

Sandvik AB                  5.13

Swedish Match AB            3.21

CDON Group AB               3.13

JM AB                       3.04

Active Biotech AB           2.80

Boliden AB                  2.77

SKF AB                      2.75

Seamless Distribution AB    2.61

Securitas AB                2.50

Tele2 AB                    2.33

Lundin Petroleum AB         2.11

Husqvarna AB                1.93

Ratos AB                    1.83

Getinge AB                  2.35

Vostok Nafta Investment Ltd 1.69

Alfa Laval AB               2.22

Kungsleden AB               1.53

Nobia AB                    1.50

Skanska AB                  1.47

Haldex AB                   1.42

Sanitec Corporation         1.76

Axfood AB                   1.12

Volvo AB                    1.06

Atlas Copco AB              0.98

Hexagon AB                  0.96

Billerudkorsnas AB          0.94

Millicom S.A.               0.93

Meda AB                     0.89

Industrivärden AB           0.83

Net Insight AB              0.76

Avanza AB                   0.71

SAS AB                      0.66

Holmen AB                   0.65

Transmode AB                0.60

Mekonomen AB                0.53

Trelleborg AB               0.51

Com Hem Holding AB          0.50

Hyresfastighetsfonden       0.49

SAAB AB                     0.49

SCA AB                      0.48

Swedish Orphan B. AB        0.48

NCC AB                      0.48

Trelleborg AB               0.48

New Wave Group AB           0.46

Fingerprint Cards AB        0.46

Clas Ohlson AB              0.46

Alliance Oil Company Ltd    0.44

H&M AB                      0.43

Intrum Justitia AB          0.38

BE Group                    0.32

Episurf Medical             0.25

Black Earth Farming         0.20

Cortus Energy AB            0.04

Den uppmärksamme undrar nu varför vissa ligger under 0.5 procent när det bara är blankningar över 0.5 procent som behöver rapporteras in.

Så här är det. Allt över 0.5 måste rapporteras. Efter det så skall alla förändringar över 0.1 procentenheter rapporteras även om detta innebär att man då kommer under 0.5 procent totalt.

För några dagar sedan laddade jag ner Finansinspektionens publicerade blankningar i excelformat. Det jag fick hem var en lista med nästan 2000 rader av blankningshändelser. Det jag var sugen på att se var i ungefär hur stor omfattning som mina egna innehav är blankade. Listan består inte bara av aktiva blankningspositioner utan varje rad representerar en händelse. Det kan vara att någon antingen tagit, ökat, minskat eller stängt en blankningsposition. Det gör att man inte i en handvändning kan få en bild av vilka emittent som är mest blankade och vilka som är minst blankade just nu.

Men informationen finns och det handlar bara om att omarbeta den. Efter någon timmes huvudkliande över macros och diverse utökning av exceldokumentet så har jag nu fått fram den information jag vill ha.

Det finns en del begränsningar. Innehavare behöver bara rapportera till Finansinspektionen om positionen de tagit motsvarar över 0.5% av emittentets börsvärde. För exempelvis Elekta som i skrivande stund har ett börsvärde på drygt 24 363 miljoner kronor så måste man blanka aktier till ett värde av drygt en miljard för att behöva rapportera in. Det kan alltså vara så att en aktie är betydligt mer blankad än vad listan antyder. Dock kan man vara ganska säker på att listan ger ett blankningsminimum. Man vet att en aktie är blankad minst så mycket som listan antyder även om det mycket väl kan vara ännu mer.

Så till resultatet. Här följer en tabell över hur stor del av mina innehav som är blankade:

Emittent         Blankningsgrad i % av börsvärde

Securitas        2.5

Kungsleden       1.53

Axfood           1.12

Industrivärden   0.83

SCA              0.48

H&M              0.43

ABB              0

Castellum        0

Fortum	         -

Nordea           0

Nordnet          0

TeliaSonera      0

Bland mina innehav hittar vi Securitas i topp följt av Kungsleden och Axfood. Spontant har jag lite svårt att förstå att Securitas ligger där. Värderingen är inte skyhög vad jag vet och inte är det väl något bolag i kris direkt. Men visst de har höga fasta kostnader i form av personal och konkurrensen är mördande. Men det gäller ju alla konkurrenter med och jag tror att Securitas kommer fortsätta kunna roffa åt sig en del av kakan.

Kungsleden känns som en mer naturlig kandidat och det är väl ingen nyhet för någon att det varit en illa omtyckt aktie den senaste tiden.

När det gäller Axfood måste det vara värderingen som spökar. Jag tror inte jag läst nån gång att Axfood skulle vara ett illa skött bolag eller liknande. De har i och för sig inte bäst skalfördelar i branschen på grund av dess storlek men det har ju inte hindrat Axfood hittills i alla fall.

Det är intressant att se vad de här jättarna har för syn på ens innehav men jag tycker även det är intressant att se att det faktiskt finns en efterfrågan på att låna aktier även bland innehaven i min portfölj. För att blanka en aktie måste man ju som bekant låna den. Och jag skulle gärna börja låna ut mina aktier till blankare - jag måste bara flytta mina innehav först. För Skandiabanken - där jag har min depå - erbjuder inte utlåning av aktier till blankare.

Jag gjorde även en sammanställning av samtliga emittent i listan och den skall jag bjuda på i nästa inlägg som kommer upp om någon dag, vecka eller när helst andan faller på!

Jag har 1000 aktier i Kungsleden och då får man lika många teckningsrätter. 3 teckningsrätter behövs sedan för att köpa en ny aktie för 35 kronor. Jag har bestämt mig för att inte sälja teckningsrätterna utan kommer köpa 333 nya aktier. Kommer alltså bara kunna utnyttja 3*333 = 999 teckningsrätter.

Kan erkänna att jag klickade på sälj för den teckningsrätt som jag får över men avbröt när jag såg att det skulle bli courtage på en sån affär :)

Jag tycker man får rätt mycket fastigheter för pengarna i Kungsleden för tillfället och det är inte omöjligt att även mitt höstinköp blir i just Kungsleden. Dock gillar jag inte riktigt nyemissionen. Hade hellre sett en inställd utdelning och en mer successiv utökning av beståndet än en nyemission. Men man kan ju inte få allt.

Jag lider fortfarande av ovanan att sitta och snegla på börskurserna flera gånger om dagen. När det går upp gläds jag åt att portföljvärdet ökar och när det går ner gläds jag åt att företag jag vill köpa mer av blir billigare. Senaste stora nedgången var 2008 och då hade jag inte en särkilt stor portfölj. Undrar hur jag kommer ta det när nästa smäll kommer och jag kommer se ras på några hundra tusen kronor för min del? Det återstår att se.

Just nu har börsen trevat uppåt ganska länge. Mitt näst största innehav, SCA A, har just nu stigit med 98,57 % (80 219 kr) exklusive utdelningar sedan jag köpte dem hösten 2011. Man får verkligen känslan av att det här är lugnet före stormen och det är även många artiklar om det i media. Men min strategi tar inte hänsyn till det och man skall inte låta känslorna styra. Om det är något som talar emot en kraftig reducering är det just det faktum att många verkar tro på reducering just nu. Det tyckare tror om framtiden brukar sällan stämma helt enkelt.

Som kontrast till SCA A är min största förlust i portföljen för tillfället -14 909 kr(-8.17%). Det är mitt största innehav, Fortum, som står för den. Inköpen har gjorts våren och hösten 2012.

Eftersom jag planerar nettoköp av aktier ett bra tag till hoppas jag egentligen på fallande kurser men jag måste erkänna att det 'känns' bra när det går upp. Många frestas nog att sälja av nu vid 'all time high' och invänta en reducering. Men historiskt har 'all time high' passerats många gånger utan att börsen nånsin kommit tillbaka till samma nivå. Vi som inte kan se in i framtiden gör bäst i att inte tro oss kunna det heller.

Så här i moralpaniktider kanske det är någon som funderar på att äta ett djur som haft det någorlunda bra i livet istället för att födas upp så billigt som möjligt för att så fort som möjligt köras till slakt. Eller kanske till och med på att äta en vegetarisk måltid. Här följer receptet på bönbiffar jag brukar göra.

Svarta bönbiffar(ca 6 st):
1 standardburk svarta bönor
1 gul lök
2 msk rapsolja
2 msk chilisås av ketchuptyp
1 stänk tabasco
3 klyftor vitlök
1 morot
1 msk potatismjöl
1 msk ströbröd
salt och peppar efter behag

Mixa bönor, lök, olja, chilisås, tabasco och vitlök, gärna med stavmixer. Riv moroten med grova sidan på rivjärnet, rör ner i smeten. Rör även ner potatismjöl, ströbröd salt och peppar.

Ta en lagom klick av smeten och dutta ner i stekpanna. Peppra lite extra på ytan och stek till fin färg.

Man kan även koka torkade svarta bönor själv. Det blir billigare.

Biffarna funkar klockrent i hamburgare men även till potatis eller ris. En sås liknande den jag har till rice and beans passar bra till.

För några veckor sedan skrev jag ett inlägg om mitt pågående kostyminköp.

Nu har kostymen kommit. Det är lite underligt eftersom jackan var slut i lager och skulle levereras först framåt april. Men bättre för tidigt än försent.

Dock har det visat sig att byxorna är för stora. Det skall i normala fall inte vara något större problem eftersom man kan skicka tillbaka dem och få ersättningsbyxor tillbaka. Man behöver då bara betala frakten för returen, inte för ersättningsbyxorna.

Mitt problem är att de byxor som jag fått skall vara 34 inch men de är snarare 35.2 när jag mäter med måttband på insidan av byxmidjan. En storlek ner blir 32 inch och om de verkligen skulle vara 32 inch blir det för tight för mig. I butikens "size guide" står det att midjemåttet på byxor skall vara angett som "actual product measurement" och på alla andra mått verkar detta stämma mycket bra.

Det här gör mig det klart besviken och jag har mailat mina synpunkter och avvaktar nu svar.

Jag är mycket nöjd med kostymen i övrigt. En rolig detalj är att knapparna längst ut på ärmarna går att öppna. Det är faktiskt väldigt ovanligt på konfektionskostymer idag.

Jag fick boken The Snowball - Warren Buffett and the Business of Life skriven av Alice Schroeder i julklapp av min flickvän. Det är en massiv tegelsten på engelska med 816 sidor. Även om jag kan en del engelska så blir man väl påmind om att det finns väldigt många ord man inte kan när man lär ger sig på en sån här bok.

Jag slår upp alla ord som jag inte är helt säker på och hoppas lära mig en hel del genom att läsa den. Hittils har jag tagit mig igenom två kapitel. Första kapitlet var kort och kunde liknas med ett förord. Andra var mer intressant och handlade om när Buffet höll ett tal i Sun Valley där han anade oråd inför IT-krashen 1999.

Nu har jag precis börjat på kapitel tre och läst om "the shoe button complex", vad det är får ni googla fram.

Tabellen ovan har jag precis hämtat från Avanza och den visar de certifikat med störst omsättning senaste tiden. Dopade med en kampanj av courtagefri handel ligger både BULL OMX X10 BNP(BullX10) och BEAR OMX X10 BNP(BearX10) med på listan.

Benämningen Bull används på ett certifikat som stiger när den underliggande tillgången stiger. Bear gör tvärt om. Med X10 menas att certifikatet har en multiplikator på 10. Går den underliggande tillgången upp 1 procent går certifikatet upp eller ner 10 procent beroende på om det är bull eller bear.

Sedan årskiftet har det underliggande indexet(OMX Stockholm 30) för BullX10 gått upp drygt 7 %. Har då BullX10 stigit med 70 %. Nej. BullX10 har stigit ca 50 %.

Det beror på att hävstången gäller på daglig basis. Varje dag börjar certifikatet på ny kula. Certifikatet går upp 10 % om börsen går upp 1 % under en dag. Men nästa dag är helt oberoende av den förra.

Se följande enkla exempel:

Dag      Index   Förändring   BullX10

0       100.00          -         100

1        95.00         -5 %        50

2       103.55         +9 %        95

En nedgång på 5 % på första dagen följs av en uppgång på 9 % andra dagen. Medans indexet stannar på 103.55 efter 2 dagar stannar BullX10 på 95, båda med startkurs 100. Den som investerat i underligande index har alltså tjänat mer en den som investerat med hävstång 10 trots att det underligande indexet totalt sett gått upp 3.55 procent under dessa två dagar.

Dessutom går inte BullX10 exakt 10 gånger den underliggande tillgången. Inbakade avgifter, exempelvis för hävstången, gör att den går något sämre. Detta ser man om man läser det finstilta dokumentet.

Av detta kan man dra slutsatsen att man skall aldrig äga denna typen av produkter över natten på en volatil marknad. Ett som är säkert är dessutom att avgifterna och courtaget jobbar sakta men säkert emot en.

Det här ger ett pest eller kolera val. Att köpa och sälja ofta för att aldrig ligga inne över natten ger skyhöga courtage-kostnader. Att köpa och sälja sällan ger är den pest som förklaras ovan.

Jag tror dock att det är väldigt många som ligger betydligt längre i de här produkterna än över dagen. Säkert upp mot en vecka. Många handlar säkert också flitigt.

Så när skall man köpa dessa produkter? Endast om du har ett bergsäkert informationsmässigt övertag över marknaden. Exempelvis om du har vetskap om vad som står i en rapport innan den blivit släppts. Men om man handlar på det sättet förstår jag inte hur man kan gå rak i ryggen. Därom råder det inget tvivel att det sker. Och finansinspektionen har ingen lätt uppgift att upptäcka alla dessa affärer. Att det här sker är i sig ett argument till att vi som inte har det här informationsmässiga övertaget skall hålla oss borta.

Företaget som ger ut BULL OMX X10 BNP och BEAR OMX X10 BNP heter BNP Paribas Arbitrage Issuance. Det är ett passande namn. De åtnjuter arbitrage medans kunderna lider av disarbitrage.

Angående att reporäntan nyligen lämnades oförändrad.

Jag har tidigare skrivit om Forex internetbank här. Sedan en tid har Forex även släppt en mobilapp. Jag har testat androidvarianten.

Precis som internetbanken är appen enkel och tydlig. Man loggar in med perssonnummer och sexsiffrig pinkod. Väl inloggad kan man:
- Överföra pengar till andras konton
- Betala räkning
- Se kommande betalningar
- Se transaktionshistorik
- Ställa in regionspärr för Visa-kortet

Det är även möjligt att just nu ansöka om lån och beställa utländsk valuta men dessa val ser lite ut som annonser och kan nog vara av mer dynamisk art.

Jag har inte testat att betala räkning eller föra över pengar till annans konto men antar att det då även krävs en engångskod.

En något irriterande detalj är att tillbaka-knappen som alltid finns på androidenheter inte fungerar i appen. Av någon för mig okänd anledning har dom gjort designen så. Kanske för att appen skall funka liknande och se likadan ut som på andra platformar.

Ingen har väl missat att Hakon Invest köpt 60 procent av Ica. Jag har länge gillat Ica och tittat på Hakon Invest som redan innan affären hade en stor post i Ica. Men ledningens övriga affärer och tillväxtförsök har avskräckt. Valet föll istället på Axfood som är mer av en kassako. Stora delar av vinsten delas ut och tillväxtmålen är måttliga. Dessutom har de tunga namnen i Axfoods styrelse största delen av sina förmögenheter i just axfoodaktier vilket innebär att de risker de tar med Axfoods pengar gäller även för den egna pengapungen.

Nu är jag ändå indirekt ägare av Hakon Invest eftersom jag har aktier i Industrivärden. Hoppas att Hakon väljer att koncentrera sig på Ica framöver och finslipa och förbättra den verksamheten istället för att drabbas av högmod och försöka köpa upp halva detaljhandeln och ägna sig åt utlandssatsningar.

Något som tyder på det är namnbytet. Flera versioner har figurerat i media. "Ica Gruppen", "Ica-gruppen" och Icagruppen". Dn har den goda smaken att skriva Icagruppen. Att så många versioner figurerar tyder på att det är just "Ica Gruppen" som är det riktiga namnet. Men eftersom det är en så avskyvärd särskrivning väljer en del journalister att göra en liten modifiering. Om det nu är så att det verkligen är "Ica Gruppen" som gäller undrar man ju verkligen hur dom tänker. Säger dom "Rök Fritt" istället för Rökfritt och "Kassa Biträden" istället för Kassabiträden också eller?

Om tanken är att ge namnet en internationell karaktär hade väl "Ica Group" eller likande passat mycket bättre.

Att spara och investera pengar är härligt men jag rekommenderar alla att även spara sitt digitala avtryck. Göra backup av filer helt enkelt.

Akta dig för molnet och webbtjänster
Tänk på att ditt konto när som helst riskerar att bli kapat och att leverantören kan få tekninska problem. Det är även viktigt att materialet från dessa sidor går att exportera på ett vettigt sätt om man skulle vilja byta till en annan tjänst.

Akta dig för backupprogram
Förvånande många backupprogram packar ihop och kanske även krypterar datan på ett sätt så att samma program krävs för att återställa backupen. Tänk om backupprogrammet inte går att få tag på längre eller inte funkar när väl datan behöver återställas.

Fysiskt åtskilda platser krävs
Utöver eventuella molntjänster bör man ha sin data på minst två fysiskt skilda platser för att skydda sig mot brand och inbrott.

Själv har jag löst det som följer:

Alla filer
Har jag dels på min dator som står hemma, dels på en extern hårddisk som finns hemma plus en kopia på jobbet. Kopian på jobbet uppdaterar jag genom att ibland ta med jobbets laptop hem.

Mindre filer
Mindre filer som ändras ofta så som källkoden till den här bloggen, mail och minnesantekningar laddas utöver backupen ovan upp till en webbtjänst varje dygn.

Kuriosa
Värt att nämna är att jag även sparar mina sms och har nyligen löst exportering av den här bloggen till ett format som jag förstår.

Jag tror det kan vara riktigt kul och givande att ha ett enormt arkiv att gräva i den dag man sitter på ålderdomshemmet. Vad sms:ade och bloggade jag om för 50 år sen?