Det är dags att sammanfatta 2012 och jag kommer dela upp det på flera inlägg.

Jag börjar med att lista de affärer jag gjort under året. Det är inte fler än 3 stycken och i linje med min strategi att regelbundet köpa aktier och binda till fast ränta.

1. I april köpte jag Fortum till kursen 16.56 euro.
2. I april band jag pengar i två år till räntan 3.85 % hos Bluestep.
3. I oktober köpte jag ytterliggare fortumaktier till kursen 14.11 euro.

Att jag inte är mycket för inköp av plojgrejer, designföremål som inte faller i smaken och onödiga prylar i allmänhet är nog ingen nyhet.

Den varan får man dock se mycket av i de två julklappslekar jag deltagit i under julhelgen. I den första köpte skulle man köpa två paket för minst 30 kr vardera, jag två paket à 3 Elkbrew starköl. Eftersom man i leken kunde påverka vad man fick visste jag att de skulle gå till någon som kunde tänka sig en öl och var därmed presenter som gick åt och uppskattades redan samma kväll. Själv kom jag hem med en minimal mexikasnk kokbok med recept som man lika gärna kan kolla upp på nätet.

Till den andra leken skulle man handla en klapp för 100 kr. Jag hade tänkt köpa en parmesanost men glömde tyvärr det och slog därför istället in en hundralapp. Själv fick jag en tekopp men bytte till mig en liten skål med tillhörande special-sked-gaffel avsedd för oliver och liknande. Inte mycket att ha enligt mig. Och det är redan sprängfyllt i köksskåpen där hemma.

Men bättre investeringar är på gång. Igår hyrde vi ett mini-spa med bastu, relax-stolar och två pooler och idag bär det iväg på skidresa till Branäs i nora Värmland. Det är bättre än onödiga prylar det.

God jul till alla sparsamma bloggläsare.

Här följer några allmänna tips för att hålla ner matkostnaderna.

Först och främst är det mataffärer modell större eller möjligtvis torghandel eller gårdsbutiker som gäller för inköpen. Om man kan komma över råvaror helt gratis är ju det toppen med det klart. Exempelvis äpplen som ibland finns i parker. Restauranger, bensinmackar och servicebutiker går bort.

Väl inne i butiken är det praktiskt att titta på kilopriser. Det gör det mycket enklare att jämföra. Rotfrukter, vitkål, olja, ägg, havregryn, pasta, ris, bönor och linser är exempel på billig basmat.

Efter säsong kan man variera kosten. Paprika kostar ner mot 20 kr/kilo ibland och här går även extrapriser att utnyttja.

När det gäller extrapriser gäller det att inte luras att köpa för mycket. A och o är att äta upp precis allt man köper hem. Att köpa tre för priset av två och sedan behöva slänga en är inget vidare.

Köp storpack av sådant som håller sig. Medans färskvaror köps efter närmaste dagarnas behov.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve beslutade att utöka de kvantitativa lättnaderna genom att köpa statspapper i en takt på 45 miljarder dollar per månad. Utöver det görs köp av bolånerelaterade värdepapper för 40 miljarder dollar per månad. Totalt blir det 85 miljarder dollar per månad.

Jag är inte särskilt inläst på hur det amerikanska banksystemet fungerar men antar att FED helt enkelt skapar 85 miljarder nya dollar per månad.

Det motsvarar ungefär 569 miljarder SEK med dagens dollarkurs. Eller drygt 1800 SEK per invånare i USA. Det blir många dollar det.

Aktier lånas fram och tillbaka. Det är grunden i alla de instrument som stiger på en fallande börs. Vid blankning lånas en aktie för att säljas. Man köper sedan tillbaka den innan den skall lämnas tillbaka och om kursen då gått ner har man tjänat pengar.

Själv är jag inte intresserad av blankning men skulle gärna tjäna pengar på den andra sidan av myntet. Nämligen att låna ut mina aktier till blankare. Den som lånar får nämligen betala ränta.

Swedbank skriver: "Ersättningen för att låna ut aktier är från 0,15 procent i årsränta och uppåt. I extrema fall kan utlånade aktier ge upp mot 10 procent. Ersättningen betalas ut månadsvis."

Jag använder Skandiabanken för min aktiehandel och enligt deras kundtjänst erbjuder dom inte aktielån. Jag tvivlar dock lite på om det stämmer. Om man bara har tillräckligt stor portfölj går det kanske att lösa, tänker jag.

Enligt Swedbank behövs det en portfölj på dryga miljonen om man har rätt aktier. Själv ligger min aktieportfölj på knappt en halv miljon i dagsläget så jag får helt enkelt avvakta något.

Till alla er som är rädda att elpriset skall sticka iväg i kylan ger jag rådet att köpa på sig rejält med Fortum-aktier nu medan värderingen är rimlig.

Går elpriset upp kommer nämligen Fortum tjäna bra med kosing.

Lång John är en lastcykel som jag är fascinerad av. En riktig cykel skall i mitt tycke ha två hjul så att den lutar i svängarna. Det har Långe John men ändå har den ett rejält lastutrymme där man kan lasta på hela 100 kilogram.

Cyklarna tillverkades först av Everton Smith i Danmark. 1997 togs tillverkningen över av svenska Monark. Monark gjorde ett uppehåll i produktionen 2003 men återupptog 2007. Sedan 2010 är produktionen nerlagd igen.

Det skulle vara härligt att bara ställa av sig matkassarna på lastflaket och cykla iväg obehindrat utan att ha dom hängande på styret. Nackdelen är att Långe John är stor och därmed svårparkerad. Detta kan tyckas som ett mindre problem men här i Lund är det så mycket cyklar att det faktiskt är svårt att hitta parkeringsplats även med cykel ibland. Långe John väger dessutom 38 kilo vilket kan jämföras med runt 15 kilo för en vanlig brukscykel. Det är inte en cykel man tar under armen upp för trapporna direkt.

Just nu hittar jag en Long John till salu på blocket till priset 9000 kr.

Har nyligen upptäckt att det är lätt som en platt att röra ihop egen majonnäs hemma i köket. Majonnäs tilltalar mig eftersom det:
- Kan göras av billiga råvaror som håller sig länge
- Innehåller mycket fett men liten andeldel mättat
- Är gott
- Håller sig i kylen 3-4 veckor

Blandar man majonnäsen med vanlig naturell yogurt med 3% fett blir det en härlig såsbas som man kan krydda som man vill. Igår blandade vi i lite mangoshutney och det blev riktigt gott.

Så här gör jag:
1 Äggula
1/2 matsked vinäger
1 - 1 1/2 deciliter rapsolja
vitpeppar
örtsalt

Det är viktigt att alla ingredienser har samma temperatur. Blanda allt utan oljan i en smal bunke med rund botten. Börja vispa med elvisp och när allt är ordentligt blandat tillsätt olja till en början droppvis senare i en smal stråle. Vispa tills all olja är tillsatt. Klart.

Jag kom på mig själv med att aktivt välja den något tilltryckta förpackningen med rapsolja när jag handlade senast. Dock är jag väl medveten om att de flesta gör precis tvärt om. Har en förpakcning den minsta skada ratas den och en felfri plockas ner i korgen i stället. Till slut måste det skönhetsmärkta exemplaret slängas av butikspersonalen.

Jag uppmanar alla att hjälpa till att hålla ner priserna genom att aktivt välja singelbananer, förpackningar som fått ett hörn intryckt och andra varor som sticker ut.

Vill man gå lite längre kan man även välja varor med kort datum om man vet att de skall frysas in eller användas den närmsta tiden.

Äkta sparsamhet går utanför den egna plånboken.

Är vi som sparar mer än halva lönen samhällsparasiter och bovar? Hur kommer samhället påverkas om fler och fler anammar en mer minimalistisk livsstil?

Det här är frågor som jag funderar en del kring. Den allmäna uppfattningen verkar vara Ja på den första frågan och Katastrofalt på den andra. Det är väl inte så konstigt med tanke på att den som sparar och gnetar sällan är idolen inom kulturen direkt. Krösus Sork och Jakim von Anka statuerar bra exempel där. Jag tror dock inte att det är så.

För det första är det ingen vits att tänka sig ett scenario där alla helt plötsligt ändrar livsstil. Då skulle hjulen naturligtvis sluta rulla och skatteintäckterna skulle minska. Många skulle bli arbetslösa och detta skulle medföra stora utgifter för staten. Man kan lungt säga att en ond cirkel skulle uppstå med besked.

Istället bör man tänka sig ett långsammare scenario där produktionsapparaten och den offentliga budgeten har all tid i värden på sig att anpassa sig.

Det är lätt att tro att sparade pengar försvinner in i ett stort valv för att aldrig komma till nytta för någon medans konsumtion gör att skatt betalas och andra får ta del av pengarna. Men så är inte fallet. När pengar sparas försvinner de inte. Köper man en aktie är det någon annan som säljer och denne väljer kanske att konsumera pengarna. Om man sparar på sparkonto kommer pengarna lånas ut eller placeras på annat vis. Det är även skatt på avkastningen av sparandet.

Samhället vinner inget på att det produceras och fraktas en massa prylar som vi inte behöver. Det är bara dumt och det är bättre att vi lägger den energin på annat. Däremot vinner samhället på att investeringar görs i hållbara lösningar som underlättar vardagen och det kommer göras i större utsträckning ju fler resurser som läggas på just investeringar.

Det finns även en massa samhällsvinster som skulle komma av att fler såg till att bygga upp ett rejält sparkapital. Mindre kronofogdeärenden och personliga tragedier orsakade av skulder. Mindre försäkringsverksamhet som i ett samhällsperspektiv kan ses som ren belastande administration. Mindre resursslöseri i allmänhet. Mindre miljöpåverkan. Listan kan göra lång.

Vad säger ni. Är jag ute och cyklar?