Jag fick som lite grabb lära mig att mak kan sätta ett gummiband runt handleden för att komma ihåg att jag skulle till tandläkaren eller liknande. Det får ju inte vara så spänt att det stoppar blodflödet men eftersom man inte är van att ha ett gummiband runt handleden så kommer det kännas ändå. Lite på samma sätt som att man känner att man inte har armbandsuret på sig om man annars alltid bär det.

Varje gång man tänker på gummibandet kommer man på att man skall till tandläkaren och missar därför knappast det. Just den här tillämpningen har väl ersatts av mobilernas alarm och kalendrar idag men det finns andra tillfällen då alarm inte gör sig lika bra.

Vi har nämligen en låda i hallen där vi lägger glas som skall källsorteras och min tanke är att jag skall ta med mig några flaskor när jag ändå går ut och passerar soptunnan(i Lund har vi stora soptunnor med fack för glas, metall, plast m.m.). Jag är dock helt hopplös på att komma ihåg detta. Men i dagarna bestämde jag mig för att testa det gamla gummibandstricket och fäste helt enkelt ett rejält gummiband runt handtaget på ytterdörren och det har gjort underverk. Så fort jag känner gummibandet i handen kommer jag att tänka på varför det sitter där och kollar direkt om det finns glas att ta med ut.

Med tiden tror jag att det här nu kommer bli en vana. Även om jag tar bort gummibandet så kommer det sitta i ryggen att kolla efter glas så fort jag går ut genom dörren.

Hur skall barn uppfostras? Beror de senaste årens höjda globala medeltemperatur på koldioxid eller vattenånga? Det finns många svåra frågeställningar där det inte finns några rätta svar och då tycker jag att det är väldigt ledsamt, närmast provocerande när det inte blir rätt ens vid enkla räkneövningar. Matematiken är av människan konstruerad och skiljer sig från nästan allt annat i att den är exakt och ideal. När det gäller grundläggande matematik kan du med 100% säkerhet om du räknat fel eller rätt. Ändå publiceras triviala felräkningar som om de vore sanna.

Nu har vi alla svaga och starka sidor och jag har all förståelse för att även den enklaste matematik - som ofta inte ens är matematik utan räkning - kan vara svårt för vissa. De har med all säkerhet andra starka sidor. Men att Avanzas sparekonom Claes Hemberg om och om igen publicerar felaktiga beräkningar retar mig. Han är trots allt sparekonom - inte vänsterdebattör.

På senare tid har det kulminerat. Mit första exempel är inlägget "Pensionär vid 30 en stollig idé ". "Vad behöver du på kontot för att gå i pension vid 30 år? Ska du leva som vanlig svensk knegare med lönen 25 000 kr i månaden så behöver du några 2,5 miljoner på kontot per årtionde." Hur menar han nu? Så om man skall leva på kapital från 30 års ålder till 90 år skulle man behöva 2,5 miljoner * 6 årtionden = 15 miljoner? 15 miljoner ger med 4%-regeln 50 kr per månad och lyckas man bara hålla en avkastning på 4% efter inflation så kommer man knapra på kapitalet. Har sparekonomen ens räknat på avkastning?

Senare rör han till det ännu mer: "Lägg märke till att 60 år som pensionär lär kosta kring 30 miljoner kronor" - varför ens räkna på tidsperioder på 60 år om man inte räknar med avkastning?

Han kommer till avkastning senare i inlägget men det blir inte mycket bättre där.

Nu har han även slängt upp ett räkneexempel(Se bild ovan) på nya ISK-skatten. Förslaget är att schablonavkastningen skall vara statslåneräntan plus 1 % istället för statslåneräntan plus 0.75 %. Inför 2017 var statslåneräntan 0.27 %. Det innebär att schablonavkastningen blir 0.27 + 0.75 % = 1.02 % för 2017. Dock finns ett golv på 1.25 % vilket innebär att schablonavkastningen i praktiken blir 1.25 % för 2017. För att få fram skattesatsen på kapitalet tar man 30% av schablonavkastningen. För 2017 blir det då 1.25 * 0.3 = 0.375 %.

Om det nya tillägget på 1% gällt redan 2017 skulle det istället blivit 0.3 * (0.27 + 1) = 0.381 %.

Hemberg har räknat fram 0.65% vilket är helt fel. Resten av siffrorna i högerkolumnen bygger på det värdet så även dessa blir fel.

Jag tycker en rättning är på sin plats.