För ett tag sen började jag lite försiktigt att skriva om förvaltning åt andra med ett inlägg om själva verkställandet av de råd man ger.

Nu tänker jag fortsätta med lite allmänna tankar hur man kommer igång och några problem som man ställs inför.

Att hjälpa till med förvaltning till familj och vänner är känsligt. Tänk om man helt enkelt ger dåliga råd som resulterar i rejäla förluster. Tänk om man har otur i timingen. I mitt fall är det dessutom så  att 'klienterna' inte bett om mina råd rakt ut. De jag hjälper tillhör närmsta familjen och det är snarare så att jag inte står ut att vara medveten om misären utan att agera än att de frågat om hjälp. Det gör det hela ännu lite mera känsligt.

Mina klienter har alla en hyffsad sparad peng och man kan ganska bra sammanfatta dem som storbanksdrömkunder. Räntakonton med nollränta. Dyra 'aktiva' aktiefonder och blandfonder i vanlig depå. Efter några års börshause har naturligtvis även dessa fonder gått upp och därvid uppkommer en nätt reavinst vid försäljning. Detta är det första konkreta problemet. När det kommer till personer som inte vet vad reavinst eller ISK är för något kan det bli lite svårt att förklara varför mina råd lett till att de måste betala en rejäl restskatt något år efter verkställandet.

Min lösning på problematiken är att jag går in försiktigt och gör små förändringar snarare än att stöpa om allt helt. När det gäller räntekonton är det väl inga större problem men med aktiefonder är min tanke att göra förändringar på omkring 7 % av portföljvärdet varje år. Vilka förändringar det blir beror på hur sammansättningen i portföljen ser ut och i vilken riktning jag vill.

Strategin ger fördelen att det inte blir några chocksummor i reavinstskatt samtidigt som timingrisken minskar markant. Hittills känns det mycket bra.

Det finns oändligt med missförstånd om börsen. Av någon anledning stör jag mig på några av dem så till den milda grad att det nästan känns fysiskt i kroppen när jag hör dem eller ser dem.

Ett sådant missförstånd som till och med många förhållandevis kunniga personer tror på är det här med nettoinflöde och nettoutflöde in i eller ur en aktie.

Det är lätt att tro att en aktie är som en slags luftmadrass där pengar pumpas in ena dagen och pyser ut andra dagen. När aktien går upp sker ett nettoinflöde och när akten går ner sker ett nettoutflöde. Men att man kan tro att det är så även efter flera år av aktieintresse irriterar mig. Det irriterar mig eftersom att det är omöjligt att diskutera med den typen av människor. Man kan sällan(ja det finns undantag) diskutera med någon som inte förstår för om man försöker förklara blir man bara sedd som en översittare och besserwisser.

Istället för som en luftmadrass kan snarare ett aktiebolag ses som en flaska till hälften fylld med sand där varje sandkorn motsvarar en aktie. Sandkorn kan naturligtvis byta ägare utan att sandkornen behöver passera öppningen på flaskan. Det sker inget nettoutflöde eller nettoinflöde när aktier byter ägare(handlas). För varje aktie som säljs är det någon annan som köper samma aktie för precis samma pris som den säljs för. Därmed är det inget nettoflöde.  Hur kan det vara svår att förstå?

Så när sker nettoinflöde och nettoinflöde?
- Exempel på nettoinflöde är ex när det sker en nyemission. Antalet aktier ökar och du kan se det som att en näve sand via en tratt får strila ner genom flasköppningen. Ett nettoutflöde sker vid utdelning och om man skall ta till flaskmetaforen även där så kan man se det som att varje sandkorn släpper ifrån sig ett litet hörn som sugs upp genom flaskhalsen.

Naturligtvis kan värdet på flaskan skilja från dag till dag beroende på dagens sandpris men för detta krävs inga flöden.