Självklart har jag lyssna på alla avsnitt av Sparpodden och nu har jag även lyssnat på avsnitt 17 som är det senaste i skrivande stund.

Jan och Günther är roliga och framförallt kunniga. Själv kan jag identifiera mig mycket med Günthers resonemang och han är den i särklass bästa sparekonomen som jag stött på.

Nu har Jan och Günther dessutom fått priset 'Årets pensionsspecialist 2013' vilket är mycket välförtjänt och jag var en av dem som var inne röstade till deras fördel.

Men i avsnitt 17 slänger de in en liten kommentar om att det kan vara bra att justera ner risken på pensionssparandet sådär en tio år innan förväntad pension. Det här är en vanlig uppfattning, men själv har jag tidigare sågat den i ett inlägg: Myten om generationsanpassad risk

Günther är känd för sin 'privata penssionsförsäkring'. Varje gång han säljer aktier säljer han inte hela innehavet utan låter aktier för några tusen ligga kvar i depån. Dessa rör han sedan inte utan ser det som sin pensionsförsäkring.

Skulle Günther leva som han lär och börja växla över dessa aktier mot ränteplaceringar om han var 55 år idag. Det tror i alla fall inte jag.

Har man en strategi för att köpa behöver man även ha en för att sälja, eller?

Till att börja med kan jag erkänna att jag helst skulle vilja vara en klassisk värdeinvesterare som köpte när priset var lågt i förhållande till värdet och sålde när förhållandet var det motsatta.

Det är bara det att det inte alltid är så lätt att avgöra om priset är lågt i förhållande till värdet.

Mitt långsiktiga mål är att bygga upp en aktieportfölj med bra företag som tjänar och delar ut pengar. Därmed står det klart att så länge jag gör rätt köp behöver jag inte sälja för att uppnå mitt mål. Men att sälja övervärderade bolag och lägga pengar på undervärderade skulle kunna ge en högre avkastning givet att man kan göra en bra egen analys av värdet.

En nackdel med att sälja är att det inte bara handlar om ett beslut - att sälja - utan man måste även besluta vad man skall göra med pengarna istället. Helst skall man då direkt köpa ett undervärderat bolag men eftersom alla börsens bolag delvis går efter samma taktpinne visar det sig inte alltid så lätt. Man kan ju även låta pengarna ligga i kassan tills ett köptillfälle visar sig men även det alternativet kräver mycket av investeraren.

En annan faktor som talar för att hålla hårt i sina aktier är att fantastiska bolag ofta är förhållandevis högt värderade. Om man då visat skärpa och lyckats köpa in sig i ett sådant bolag i en tillfällig prissvacka ser jag ingen anledning att sälja bara för att värderingen springer iväg. En sådan affär kan istället vara mycket lönsam under mycket lång tid om man just inte säljer.

Däremot blir läget svårare om man köpt ett bolag som efter en tid visar sig från en sämre sida. Kanske går med förlust eller på andra sätt underpresterar. Här finns det många scenarier och det är nog något som jag får tänka över från fall till fall. Men jag lär inte vara den som prickar en försäljning på toppen.

Slutsats
Om jag äger ett rejält övervärderat bolag och det samtidigt finns undervärderade bolag på marknaden och jag dessutom är säker på min sak kommer jag göra ett skifte men annars låter jag bli.

Warren Buffett intresserade sig tidigt för försäkringsbranschen. Den egenskap med branschen som han mest av allt ville åt var det faktum att kunderna i genomsnitt betalade långt innan 'tjänsten' levererades. Dessa pengar ville Buffett sätta i arbete på annat håll.

I Sverige är investeringsmöjligheterna begränsade men man behöver inte gå långt utanför landets gränser för att hitta exempelvis Sampo eller Protector forsikring. Det är alternativ jag skall överväga i kommande investeringsperioder.

Men vad jag redan sedan länge gör är att bedriva mitt eget försäkringsbolag på det privatekonomiska planet. Då kan man precis som Buffett sätta kriskassan i arbete och man får även själv till hundra procent inkassera en fiktiv peng som motsvarar driften av ett försäkringsbolag. Allt från lokaler, löner, skatter, material med mera. I praktiken är det här väldigt enkelt. Man sparar och investerar den summa som annars hade lagts på försäkringspremier.

Men metoden medför begränsningar. Det finns ju en risk att en händelse - av sådan art att en försäkring hade löst ut - faktiskt inträffar. Man måste titta på vad för ekonomiska konsekvenser de händelser man försäkrar sig mot innebär och om man kan hantera dessa med den riskkassa man byggt upp. Man måste också tänka på att denna händelse kan inträffa vid sämsta möjliga tidpunkt. Kanske när börsen har kraschat och man nyligen blivit av med jobbet.

Det här är inget jag räknat mig grön på, men någon form av tumregel av hur stor ekonomisk smäll jag vill riskera på egen bekostnad vill jag ha. Spontant tycker jag att upp mot 10% av sparkapitalet är rimligt. Särskilt om man som jag har låga fasta kostnader och ett hyfsat kassaflöde varje månad. Jag har inte heller någon familj som är beroende av min försörjning.

För min del handlar det om ca 170 000 kr. I praktiken innebär det att den enda försäkringar jag har är hemförsäkring och trafikförsäkring på bilen. Jag överväger inte över huvud taget att ta specialförsäkringar för mobilen, klockan eller cykeln. Inte heller avbeställningsskydd vid resor. När jag hyr bil utomlands väljer jag alltid lägsta möjliga försäkringsskydd av de alternativ som finns.

När det gäller livförsäkringar tycker jag man får tänka något annorlunda. Man bör tänka igenom vad som händer med efterlevande vid dödsfall. Så långt inga problem för mig. Dock kan en livförsäkring betala ut betydligt mer än 170 000 vid exempelvis invaliditet. Men jag kan inte se att man på kort sikt har behov av hela den summan. Så i det fallet tycker jag man kan gå upp en bra bit över 10% av sparkapitalet som gränsvärde. Kanske upp mot 100%

En vanlig invändning brukar vara att det kan visst vara en bra ide att försäkra sig. Nämligen om man löper större risk än snittet att drabbas av det man försäkrar sig mot. Då säger jag att det räcker inte att löpa större risk än snittet. På grund av försäkringsbolagets vinst, skatt och kostnader måste du ha betydligt sämre odds än så. Och om man nu tror att man exempelvis ligger bland den tredjedel som råkar ut för skador mest tycker jag man snarare skall göra något åt sina dåliga odds än att försäkra sig. Att försäkra sig mot något som man 'misstänker är sannolikt' att det skall inträffa är tvivelaktigt beteende enligt mig och inget jag vill ägna mig åt.

Bilden visar min aktieportfölj i dagsläget. Sorteringen är baserad på avkastningen, där SCA har avkastat bäst hittills och Securitas sämst.

Nedan följer en lista på samtliga investeringar, även den sorterad efter avkastning hittills.

                 Fördelning(%)   Avk.(%)

SCA A                     11.4      49.3

TeliaSonera                6.0      20.3

Industrivärden C           8.5      17.3

Axfood                     3.1      15.7

Hennes & Mauritz           0.8      12.6

Nordnet B                  0.7      12.4

Fortum                    11.2       8.5

ABB Ltd                    1.7       7.3

Nordea Bank                1.0       7.2

Kungsleden                 2.7       1.2

Securitas B                1.2       0.2

Totalt, aktier            48.4      16.9

                    

Akelius(5.5%)              2.9       3.7

SparkontoP. (5 år, 5.0%)   5.3       3.4

SparkontoP. (2 år, 3.85%) 13.8       2.7

Hoist Spar (2.2%)         18.2       2.0

SparkontoFlex (1.85%)      9.6       1.9

Skandiabanken (Kassa)      1.5       0.2

Totalt, ränta             51.3       2.1

                     

Guld                       0.3       0.7

Totalt, råvaror            0.3       0.7

                    

Totalt                     100       6.7

Värdet ligger på drygt 1.75 miljoner kr.

Avkastningen är effektiv årsränta sedan 1 jan. 2010 efter inklusive utdelningar efter skatt och omkostnader. Vissa innehav har jag inte haft hela tiden men man kan ändå beräkna vilken effektiv ränta de gett under tiden jag haft dem.

Portföljen är präglad av att största delen består av de senaste årens sparande och uppvärdering. Därför är inte balanseringen den bästa. Jag vill även gå in lite försiktigt i aktiemarknaden och har därför förhållandevis låg andel aktier trots de för mig massiva inköpen senaste åren.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Under 2014 väntar fortsatta aktieinköp av vad jag tycker verkar prisvärt för stunden samt eventuellt binda lite mer i fasträntekonton.

Det här med att ta rygg på eller råd från andra är ett alltid lika aktuellt ämne när det gäller investeringar. Gör alltid din egen analys brukar vara det vanligaste rådet.

När jag själv väljer aktie att köpa väger ofta andras rekommendationer och agerande tungt. Det bygger på att jag tror det finns bättre investerare än jag själv och det här är något som gäller för de flesta av oss. Vidare handlar det om att låta andra göra grovjobbet.

Samtidigt innebär det att ett nytt beslut måste fattas. Om man inte väljer investering själv måste man istället välja vems råd man skall lyssna på.

Så vems råd skall man då följa, här är några punkter som jag överväger:

- Finns det mycket material att läsa från den jag tar råd från? - Det här är mycket viktigt för att kunna bilda sig en uppfattning om punkterna nedan.

- Förstår jag argumentation och har jag samma värderingar och sätt att tänka? - Om man förstår varför någon köper något till fullo är det mindre risk att man blir lurad.

- Vilken agenda har personen som ger råd? - Det finns många mysterium och ett är varför ex banker ger råd om aktier till allmänheten? Om de ger dem för att de är 'bra råd' är det väl bättre att bara ge dem till sina egna kunder?

- Redovisar rådgivaren sin egen historik? - Det är viktigt att inte stirra sig blind på historiken men historik i kombination med redovisning om skälen till affärerna är viktigt för att avgöra hur mycket turen spelat in.

Med hjälp av punkterna ovan som urvalsmetod faller banker och analytiker bort eftersom de sällan redovisar sina egna affärer och egna historik. Dessutom är deras agenda ofta oklar. Journalister faller oftast på att de inte redovisar egna affärer.

Fondförvaltare och insiders faller ofta på att de är svåra att lära känna. Det finns inte tillräckligt mycket material från personen i fråga att ta in.

Kvar är bloggare som redovisar sina affärer och de är de enda jag tagit starkt intryck från. Det finns mycket att läsa från dem. För varje inlägg stärks eller försvagas synen på om man tycker att bloggaren har alla hästar i stallet. Agendan är inte tvivelaktig och historiken finns som sagt.

Som jag ser det är den viktigaste faktorn att man förstår och håller med om nästan allt rådgivaren skrivit.

Jag har tidigare definerat milstolpar jag ser fram emot.

Förra året låg jag på första steget och jag ligger fortfarande kavr där - hyran täcks av kapitalinkomster men inte så mycket mer. Under 2014 hoppas jag gå upp till steg 2 - att fasta kostnader täcks av kapitalinkomster.

Så här såg det ut i snitt per månad under 2013:

Inkomster:                 28 719 kr

Sparat:                    22 042 kr

Utgifter:                   6 677 kr

 - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr

 - varav hyra:              2 400 kr

Kapitalinkomster:           2 854 kr

Alla siffror efter ev. skatt.

Under 2013 har sparandet nått nya höjder och kostnaderna har varit låga. Delvis beror det på att inga större inköp har behövts. Har inte köpt någon dator, kite, cykel, bil, kamera eller liknande. Det blev inte heller någon resa till fjärran land som annars brukar bli av minst en gång om året.

Då var det dags att presentera resultatet för 2013. Allt som anges är inklusive utdelninger och efter skatt och omkostnader.

Jag har funderat en del på vad jag vill jämföra mig emot. Jag vill att det skall vara en alternativ investering som faktiskt går att göra och jag vill även ta hänsyn till skatt och omkostnader. Därför har jag nu valt att mitt jämförelseindex får bli Avanza zero placerad i en ISK.

Helst skulle jag simulera de insättningar jag gör även i Avanza zero men tyvärr har jag inte hittat historisk data som är enkel att ladda ner. Istället jämför jag utvecklingen årsvis och får då en hyffsad jämförelse.

Min egen utveckling har jag nyligen redoisat hur jag räknar ut, Att räkna på avkastning

Under 2013 har jag haft en avkastning för aktieportföljen på 32.5 procent. För ränteplaceringar var avkastningen 2.2 procent och för mitt guld -31.1 procent. Totalt blev avkastningen 13.9 procent för allt sammanräknat.

Avanza zero har gått upp 25.02 procent(efter skatt).

Tabellen visar en historisk överblick för aktieportföljen jämför med Avanza zero och  mitt jämförelseindex som alltså är Avanza zero efter ISK-skatt.

 

År  Avanza Zero  Skatt     Index   Sparatilltusen

2010    24.59 %  0.837 %   23.55 %        33.33 %

2011   -11.62 %  0.750 %  -12.28 %        -6.00 %

2012    16.34 %  0.495 %   15.76 %         8.90 %

2013    25.58 %  0.447 %   25.02 %        32.50 %



Medel:                     13.01 %        17.18 %

Ackumulerat:               56.84 %        80.84 %

Jag räknar inte med att slå index så här mycket för all tid framöver. I många fall har jag haft tur. Exempelvis när jag köpte SCA A för att jag ville bli indirekt ägare av skog samtidigt som jag tyckte värderingen var rimlig. Sedan dess har aktien både delat ut och utöver det rusat drygt 140 %

I andra fall tycker jag att jag varit någorlunda god värdeinvesterare. Exempelvis när jag köpte TeliaSonera strax efter Uzbekistan-skandalen med tron att marknaden hade överdrivit de ekonomiska effekterna av skandalen.

Inför 2014 hoppas jag på en rejäl sättning på aktiemarknaden så att jag kan köpa in mer aktier till rimliga priser.

Föregående års resultat hittar ni här: Resultat 2012

Idag gäller det, bloggaren Miljonär innan 30 lovar att börja blogga om han får 2000 unika besökare idag, 1 jan. Gör en insats och gå in på bloggen: Miljonär innan 30

Så här i nyårstider är det många bloggvänner som presenterar hur deras utveckling sett ut under det senaste året. Men det är mer regel än undantag att inte redovisa hur man räknat. Det vanligaste är nog att helt enkelt räkna ut den procentuella förändringen baserat på ingående värde och utgående värde justerat för insättningar och uttag. Men det blir lite haltande med tanke på att in och uttag i många fall har gjort på olika tidpunkter under året.

Själv är jag mer inne på att räkna så som bankerna gör på konton. Varje dygn räknas räntan ut baserat på saldot. Dagen efter görs samma sak och då räknas även föregående dags ränta in i saldot.

När det gäller investeringar får man istället räkna baklänges. Tänk dig ditt sparande som ett bankkonto. Du har ett ingående värde och under året har du gjort ett antal transaktioner(insättningar och uttag) på kända datum. Vilken ränta skulle kontot haft för att saldot skulle vara det värde som portföljen har idag?

För att räkna ut detta kan man ställa upp följande ekvation:

Startvärde*x^365 + T1*x^T1t + T2*x^T2t + ... + Tn*x^Tnt = Slutvärde

Där:
T1 = Värdet på första insättningen
T1t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
T2 = Värdet på första transaktionen
T2t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
Tn = Värdet på n:e transaktionen
Tnt = Dagar till slutdatum för n:e transaktionen

Om transaktionen är en insättning låter man det vara ett positivt värde och ett uttag blir negativt.

Sen löser man ut x vilket enklast görs med en avancerad miniräknare(ex wolframalpha.com/ ) eller så bygger man in beräkningen i det kalkylark eller liknande där man loggar sina affärer. x är nu den genomsnittliga dagsräntan För att räkna om till årsräntan upphöjer man den till 365:
x^365 = årsräntan

Ju större transaktioner i förhållande till startvärdet ju viktigare blir det att räkna "rätt". Om man har en rejäl portfölj dör transaktionerna är minimala blir det mindre viktigt.

Jag tycker bloggen har rullat på bra under 2013. och det har blivit omkring 130 inlägg. Senaste året har bjudit på i snitt 45 unika besökare per dag och det är 28 som prenumererar på RSS-flödet. Toppnoteringen för ett dygn var 31 oktober med 169 unika besökare. Det är långt ifrån de största sparbloggarna med jag är ändå nöjd att såpass många vill läsa de tankar jag delar.

Största delen av trafiken kommer från andra bloggars blogglistor. De flesta av dem som länkar till 'Spara till tusen' använder Blogger och eftersom jag inte använder Blogger dröjer det ibland väldigt länge - ibland upp mot 24 timmar - innan Blogger noterar att ett nytt inlägg har publicerats. Eftersom Blogger sorterar blogglistan efter den tidpunkt senaste inlägget skrevs är det en stor nackdel. Trots många försök har jag tyvärr inte lyckats hitta om det går att notifiera blogger om nya inlägg ännu. Tips inom detta område mottages tacksamt.

Under 2013 har även möjligheten att kommentera inlägg tillkommit. Även om det inte varit någon kommenteringsstorm är jag glad att det i alla fall blivit några kommentarer så att jag inte la ner timmarna på att utveckla funktionen helt i onödan.

De inlägg jag är mest stolt över är de i serien om det svenska penngingsystemet med fokus på pennginmängd och hur pengar skapas:
Det svenska banksystemet
Hur skapas pengar?
Uppenbar förvirring
Penningmängd
Ingenjörens penningmängd

Normalt brukat ämnet kring hur pengar skapas skapa het debatt men det gick inte att kommentera när dessa inlägg skrevs. Tveka inte att gå in och kommentera inläggen nu i efterhand, jag kollar in alla kommentarer som ramlar in oavsett hur gammalt inlägget är.

När vi ändå pratar om bloggen tycker jag även ni skall ta tillfället i akt att önska eventuella funktioner som saknas på bloggen. Lovar att jag skall överväga att implementera dem.

Lovade i tidigare inlägg att komplettera med en lista. Nu har jag vaskat fram alla innehav i fonden som jag har 70 procent av mina PPM-pengar placerade i, 'Seligson & Co Global Top 25 Brands'.

Här följer hela listan:

GOOGLE INC-CL A             7,68 %

MICROSOFT CORP              6,77 %

PROCTER & GAMBLE CO/THE     6,07 %

MCDONALD'S CORP             5,66 %

COCA-COLA CO/THE            5,41 %

NOKIA OYJ                   4,84 %

SONY CORP                   4,76 %

NIKE INC -CL B              4,00 %

AMERICAN EXPRESS CO         3,79 %

WALT DISNEY CO/THE          3,61 %

HENNES & MAURITZ AB-B SHS   3,49 %

BAYERISCHE MOTOREN WERKE AG 3,40 %

MONDELEZ INTERNATIONAL INC  3,33 %

L'OREAL	 		    3,32 %

KERING                      3,30 %

TIFFANY & CO                3,30 %

BURBERRY GROUP PLC          3,28 %

PEPSICO INC                 3,13 %

COLGATE-PALMOLIVE CO        3,10 %

DANONE                      3,02 %

KELLOGG CO                  2,95 %

NESTLE SA-REG               2,93 %

UNILEVER NV-CVA             2,78 %

YUM! BRANDS INC             2,38 %

NINTENDO CO LTD             2,25 %

Kassa                       1,45 %

Min portfölj består mestadels av svenska företag. Flera av dem är globala vilket ger en global exponering men största marknaden är ändå Sverige. Därför försöker jag få en mer global exponering i PPM. Där är man ju ändå tvungen att välja fonder vilka öppnar stora möjligheter att investera i den marknad man vill.

I PPM valde jag för två år sedan 'Seligson & Co Global Top 25 Brands'. Jag ville ha en billig global indexfond och gick in på Morningstar och plockade den billigaste som hade 5 stjärnor. I PPM är avgiften 0.3%

Jag lät dock 30 procent vara kvar i fonden jag hade rubbet i sen tidigare, 'SPP Aktiefond Sverige'.

Top 25 Brands har jag nu haft i två år och under den tiden har den gått som tåget. Den har gått upp i snitt 19 % per år. Den har till och med gått bättre än soffliggaralternativet AP7 Offensiv som har visat sig vara ett riktigt bra (icke)val.

Nåja slut på struntsnacket om utveckling under en kort tidsperiod. Här har ni största innehaven i Top-brands. Är lite förvånad att inte Apple är med på listan. Hittade bara de 10 största innehaven nu på morgonen men skall leta upp hela listan senare.

GOOGLE INC-CL A         6,8 %

MICROSOFT CORP          6,6 %

PROCTER & GAMBLE CO/THE 6,0 %

MCDONALD'S CORP         6,0 %

SONY CORP               5,6 %

COCA-COLA CO/THE        5,5 %

NOKIA OYJ               4,4 %

NIKE INC -CL B	        4,1 %

BURBERRY GROUP PLC	3,6 %

AMERICAN EXPRESS CO	3,6 %

Det är rätt ofta jag hör något i stil med: - Mina amerikanska aktier har gått riktigt bra men tyvärr har ju dollarn rasat senaste tiden så värdet i kronor har stått still.

Tänk dig nu en investerare som har investerat i ett index som följer äggpiserna på en marknadsplats i Zimbabwe när inflationen var som störts.

Investeraren: - Jag träffade precis rätt med min ägginvestering i Zimbabwe, äggpriserna har gått upp flera tusen procent. Men tyvärr har Zimbabwiska dollar tappat rejält mot kronan så i kronor har det gått i stort sett jämt ut.

Det jag vill ha sagt med det här är att ett företags värde är oberoende av hur den valuta går som aktien är noterad i.

För att veta vilken valutarisk man tar med ett innehav måste man istället titta på verksamhetens utgifter och inkomster. Vilka valutor dessa poster handlas i och hur tröga nivåerna är.

Köper man exempelvis aktier i ett gruvbolag som till största delen säljer på export samtidigt som största delen av utgifterna är löner i svenska kronor. Då tar man en valutarisk trots att aktien är noterad i svenska kronor på stockholmsbörsen. Lönerna är trögrörliga och företaget kan inte sänka lönerna bara för att kronan går starkt. För råvaran som säljs gäller dock spotpris vilket justeras dagligen.

I dagarna läste jag ett för mig förvånande inläggg på Bra-ekonomi-bloggen.

Skandiabanken har gjort en höststädning av fondutbudet. 10 fonder kastas ut och 6 nya fonder tas in. De kunder som har pengar i någon av de utkastade fonderna får se sina pengar 'flyttade' till en av Skandiabanken bestämd ersättningsfond. Totalt är det ett sparkapital på 3 miljarder som flyttas.

Vänta nu. Läste jag rätt där. Så om jag själv med stor omsorg valt en fond som jag tror på så flyttar Skandiabanken mina pengar - utan att fråga - till en annan fond som i de flesta fall förvaltas av ett annat företag. Tänk om man själv inte gillar ersättningsfonden bättre? Tänk om man inte gillar förvaltaren av den nya fonden? Då kan man naturligtvis inte flytta tillbaka till den gamla fonden - den finns ju inte i utbudet. Men kan man byta den nya fonden mot en en ny fond utan skatteeffekter? Är tvångsflytten befriad från skatteeffekter?

Skandiabanken gör detta för att: "Vi byter helt enkelt ut fonder som vi inte tycker levt upp till våra högt ställda förväntningar, som inte har gett tillfredställande avkastning, som är för dyra, och fonder som är mycket snarlika i sin placeringsinriktning"

1. Jaha, så man kan basera en fonds kvalitè på hur den har gått. Det var nytt för mig.

2. 4 av de 10 utbytta fonderna har bytts mot dyrare alternativ.

3. Kunder har kanske valt fondförvaltare med omsorg. Det är lite som att få sin mammas bröstmjölk tvångsutbytt mot Nestlès ersättningsprodukt med motiveringen att den är "snarlik i sitt innehåll".

Här följer en lista på de fonder som plockas bort och var pengarna flyttas för de kunder som äger fonderna:

Befintliga fonder:      Pengarna flyttas till:

Carnegie Safety 90 Sv.  Lannebo Sv. Flex.

DWS Agribusiness        Carnegie WorldWide

DWS Clean Tech          Carnegie WorldWide

Enter Select            Odin Sverige

Fidelity Emerging Asia  Skandia Asien

JP Morgan Global Cons.  Carnegie WorldWide

JP Morg  an Russia      Prosperity Russia

Old Mutual World Equity Skandia Världen

Schroder Global Emer... Acadian Emerging M.

Skandia BRIC            Skandia Tillvä...

Själv reagerar jag på att hela tre av tio fonder byts ut mot Skandias egna fonder och bland de fonder som byts ut återfinns två fonder från Old Mutual. Kan det här ha ett samband med att Old Mutual tidigare ägde Skandia. Eller var Old Mutuals fonder tillräkligt bra medans Old Mutual ägde Skandia men nu är dessa helt plötsligt inte bra längre. Det känns helt klart som att fler parametrar tagits in än de som Skandiabanken hävdar.

Värt att notera är även att om man kollar upp fonderna visar det sig att fyra av de ersatta fonderna har ersatts med dyrare alternativ. Odin Sverige har exempelvis en avgift på 2% per år medans Enter Select hade en avgift på 1.7% Den är alltså 15 % dyrare.

Det är nästan så man tror att Skandiabanken även tagit hänsyn till den provision de får av fondbolagen när de gjort sitt urval. Provisionsnivån är något jag tycker Skandiabanken borde redovisat i det här fallet.

Personligen har jag i stort sett inte några fonder med undantag för ett innehav på runt 20 kronor som är ett resultat av det här avstannade projektet. Men om jag hade haft stora delar av min portfölj i fonder och någon av dessa var bland de drabbade hade jag blivit rasande.

Till Skandiabankens försvar vill jag ändå säga att jag respekterar dem för sin strategi. Det är ingen hemlighet för någon att de i motsatts till många andra aktörer vill hålla ett litet utbud av 'bra' fonder. Det kan finnas kunder som efterfrågar detta och det finns andra alternativ för oss som föredrar ett enormt utbud och hellre väljer själva. Men samtidigt visar det här bytet på att en sådan strategi medför förfärliga konsekvenser.

Jag hade egentligen bestämt mig för att köpa Handelsbanken och jag lade en order på 272.2 för snart två veckor sedan när kursen på B-aktien bara var någon krona över det. Men jag fick dom inte trots att ordern låg en vecka. Dom bara steg och steg och jag ångrade att jag inte bara satte en lite högre limit direkt.

Det fick bli 950 Industrivärden C till kursen 115.6 istället. Jag hade 250 sedan tidigare så nu har jag 1200 aktier.

Industrivärden C handlas med en substansrabatt på nästan 20 % och största innehavet(ca 25%) är just Handelsbanken. Efter Handelsbanken kommer Sandvik, Volvo, SCA och ICA-gruppen. Jag har försökt bilda mig en uppfattning om värderingen på samtliga bolag och det är inte lätt men jag tror inte något är hiskeligt övervärderat i dagsläget.

Tidigare låg jag ca 50% plus på Industrivärden och det gör jag inte nu längre med den betydligt sämre genomsnittliga köpkurs som denna affär gav. Men det bryr jag mig inte det minsta om. Det kan tyckas självklart men jag kan erkänna att bara för något år sen hade det stuckit lite i ögonen. Det är så härligt att sitta och titta på portföljen med alla innehav som har gått upp tiotals procent.

Denna gång har jag även fått min sambo att köpa samma aktie. Mitt inköp motsvarade ca 6 % av mina tillgångar och hon köpte för motsvarande andel av hennes.

Det finns många anledningar till att ha olika konton för lön och vardaglig ekonomi och sitt sparande. Att hålla isär vardagsekonomin och sparandet.

För min del handlar det om att jag inte vill 'låna' från sparkontot i tid och otid. Jag tycker även det är kul att hålla koll på totala värderingen av sparportföljen och då blir det jobbigt om man skall plussa på exakt den summa man har på lönekontot och i plånboken varje gång. Jag vill inte heller få ett hack i saldokurvan vid större privatekonomiska utgifter.

Att jag inte vill låna från sparkontot innebär att jag måste hålla en förhållandevis stor buffert men jag har ändå valt att inte räkna med denna när jag summerar ihop mina tillgångar.

Så här gör jag. Lönen kommer in på lönekontot den 25:e. Vi det här laget har jag fått alla räkningar som skall betalas innan månadens slut. I dessa ingår även kreditkortsräkningen för inköp gjorda fram till 14:e samma månad. Gör jag fler inköp innan månadsslutet kommer dessa på nästa månads räkning. Jag har helt enkelt bra koll på vad jag kommer ha för utgifter fram till månadsskiftet.

Ok, lönen har kommit in och jag vet vilka räkningar jag har. Jag tar då mitt kontosaldo och drar ifrån de räkningar som skall betalas och ser hur mycket det blir kvar. Sen för jag över så mycket till sparkontot så att det blir 50 000 kr kvar på lönekontot. I själva verket är det lite mer komplicerat. Lönekontot består nämligen av flera kontot för att maximera räntan.

Tanken med dessa femtio tusen är att jag skall kunna klara av allt i min privatekonomi. Även exempelvis ett bilinköp. Kanske får jag då bunkra upp lite extra några månader innan dock. Om jag framöver köper ett hus eller en lägenhet kommer jag se det som en investering och därmed ta det från sparkontot.

Hur gör ni?

Här följen en kort fortsättning på gårdagens inlägg.

Ett till inlägg har kommit i debatten och det hittar ni här .

Det är kul att se att dessa inlägg har gett betydligt fler kommentarer än normalt på dessa bloggar. Sparande engagerar helt klar även deras läsare.

I min serie om vad icke-ekonomibloggar skriver om ekonomi är du nu dags för ett aktuellt 'bråk' i bloggvärlden.

Det började med att Blondinbella skrev ett inlägg om att hon kommer spara 1000 kr per månad till sitt kommande barn. Samtidigt nämner hon att hennes egna föräldrar inte sparade en krona åt henne.

Detta kommenterades i ett inlägg av Mia på http://stureplan.se
Jag tolkar kommentaren som en reflektion. De som byggt upp sitt välstånd helt själva utan starthjälp är ofta mycket stolta över det och att det anses fint och statusfullt. Samtidigt släcker de själva möjligheten för deras egna barn att göra detsamma eftersom de bygger upp en fet aktieportfölj som står färdig på 18-årsdagen.

Blondinbella svarar med inlägget Att tänka som en idiot och skriver bland annat "Det här kan nog vara det vidrigaste jag läst på länge" om Mias kommentar.

Mia svarar sedan här.

Fortsättning följer eventuellt...

För ett par månader sen ansåg jag att mitt tidigare mål var avklarat. Nu har jag bestämt ett nytt och det är i samma anda som tidigare. En viss summa vid ett visst datum.

Det får bli att ha en förmögenhet på 2 miljoner årsskiftet 2014/2015. Det är omkring 14 månader dit och i dagsläget ligger portföljen på 1.67 miljoner så det krävs en ökning på i snitt ca 23 500 kr per månad för att nå målet.

Jag funderar redan på nästa mål som jag kommer ha om jag lyckas med detta. Det är lite mer spännande. Men jag kommer inte avslöja hur det ser ut nu.

Så här års har väl de flesta äpplen redan ruttnat bort och jag tror att majoriteten ute i trädgårdar runt om i landet aldrig kom till användning. Det tycker jag är tråkigt.

Även vi som inte har trädgård har möjlighet att plocka på allmänna platser. Om man är den modiga typen så kan man även knacka på hos någon som har i överflöd och fråga om man får plocka en hink. Jag skulle tro att man får ett ja till svar på första försöket och annars är det ju bara att fråga nästa.

Själv har jag inte använt äpplen särskilt mycket i maten - annat än äppelpaj tidigare - men har testat en del nytt i höst. Har haft det i sallader, kalla röror, såser och i olika varianter av Rice & Beans.

Är övertygad om att det även funkar bra i de flesta soppor, grytor, pastasåser med mera.

Nån som har något mer tips?