I torsdags skrev jag ett inlägg där jag tittade på mina aktier i Finansinspektionens blankningslista.

Här kommer en sammanställning för alla emittent som förekommer i listan. Datan nedan är baserad för den information som fanns tillgänglig igår, 17 oktober.

Elekta AB                  21.79

Eniro AB                   14.54

SSAB AB                    10.60

Oriflame Cosmetics S.A.    10.25

Axis Communcations AB       7.17

Arcam AB                    6.68

Medivir AB                  6.25

Electrolux AB               4.39

MTG AB                      4.27

Sandvik AB                  5.13

Swedish Match AB            3.21

CDON Group AB               3.13

JM AB                       3.04

Active Biotech AB           2.80

Boliden AB                  2.77

SKF AB                      2.75

Seamless Distribution AB    2.61

Securitas AB                2.50

Tele2 AB                    2.33

Lundin Petroleum AB         2.11

Husqvarna AB                1.93

Ratos AB                    1.83

Getinge AB                  2.35

Vostok Nafta Investment Ltd 1.69

Alfa Laval AB               2.22

Kungsleden AB               1.53

Nobia AB                    1.50

Skanska AB                  1.47

Haldex AB                   1.42

Sanitec Corporation         1.76

Axfood AB                   1.12

Volvo AB                    1.06

Atlas Copco AB              0.98

Hexagon AB                  0.96

Billerudkorsnas AB          0.94

Millicom S.A.               0.93

Meda AB                     0.89

Industrivärden AB           0.83

Net Insight AB              0.76

Avanza AB                   0.71

SAS AB                      0.66

Holmen AB                   0.65

Transmode AB                0.60

Mekonomen AB                0.53

Trelleborg AB               0.51

Com Hem Holding AB          0.50

Hyresfastighetsfonden       0.49

SAAB AB                     0.49

SCA AB                      0.48

Swedish Orphan B. AB        0.48

NCC AB                      0.48

Trelleborg AB               0.48

New Wave Group AB           0.46

Fingerprint Cards AB        0.46

Clas Ohlson AB              0.46

Alliance Oil Company Ltd    0.44

H&M AB                      0.43

Intrum Justitia AB          0.38

BE Group                    0.32

Episurf Medical             0.25

Black Earth Farming         0.20

Cortus Energy AB            0.04

Den uppmärksamme undrar nu varför vissa ligger under 0.5 procent när det bara är blankningar över 0.5 procent som behöver rapporteras in.

Så här är det. Allt över 0.5 måste rapporteras. Efter det så skall alla förändringar över 0.1 procentenheter rapporteras även om detta innebär att man då kommer under 0.5 procent totalt.

För några dagar sedan laddade jag ner Finansinspektionens publicerade blankningar i excelformat. Det jag fick hem var en lista med nästan 2000 rader av blankningshändelser. Det jag var sugen på att se var i ungefär hur stor omfattning som mina egna innehav är blankade. Listan består inte bara av aktiva blankningspositioner utan varje rad representerar en händelse. Det kan vara att någon antingen tagit, ökat, minskat eller stängt en blankningsposition. Det gör att man inte i en handvändning kan få en bild av vilka emittent som är mest blankade och vilka som är minst blankade just nu.

Men informationen finns och det handlar bara om att omarbeta den. Efter någon timmes huvudkliande över macros och diverse utökning av exceldokumentet så har jag nu fått fram den information jag vill ha.

Det finns en del begränsningar. Innehavare behöver bara rapportera till Finansinspektionen om positionen de tagit motsvarar över 0.5% av emittentets börsvärde. För exempelvis Elekta som i skrivande stund har ett börsvärde på drygt 24 363 miljoner kronor så måste man blanka aktier till ett värde av drygt en miljard för att behöva rapportera in. Det kan alltså vara så att en aktie är betydligt mer blankad än vad listan antyder. Dock kan man vara ganska säker på att listan ger ett blankningsminimum. Man vet att en aktie är blankad minst så mycket som listan antyder även om det mycket väl kan vara ännu mer.

Så till resultatet. Här följer en tabell över hur stor del av mina innehav som är blankade:

Emittent         Blankningsgrad i % av börsvärde

Securitas        2.5

Kungsleden       1.53

Axfood           1.12

Industrivärden   0.83

SCA              0.48

H&M              0.43

ABB              0

Castellum        0

Fortum	         -

Nordea           0

Nordnet          0

TeliaSonera      0

Bland mina innehav hittar vi Securitas i topp följt av Kungsleden och Axfood. Spontant har jag lite svårt att förstå att Securitas ligger där. Värderingen är inte skyhög vad jag vet och inte är det väl något bolag i kris direkt. Men visst de har höga fasta kostnader i form av personal och konkurrensen är mördande. Men det gäller ju alla konkurrenter med och jag tror att Securitas kommer fortsätta kunna roffa åt sig en del av kakan.

Kungsleden känns som en mer naturlig kandidat och det är väl ingen nyhet för någon att det varit en illa omtyckt aktie den senaste tiden.

När det gäller Axfood måste det vara värderingen som spökar. Jag tror inte jag läst nån gång att Axfood skulle vara ett illa skött bolag eller liknande. De har i och för sig inte bäst skalfördelar i branschen på grund av dess storlek men det har ju inte hindrat Axfood hittills i alla fall.

Det är intressant att se vad de här jättarna har för syn på ens innehav men jag tycker även det är intressant att se att det faktiskt finns en efterfrågan på att låna aktier även bland innehaven i min portfölj. För att blanka en aktie måste man ju som bekant låna den. Och jag skulle gärna börja låna ut mina aktier till blankare - jag måste bara flytta mina innehav först. För Skandiabanken - där jag har min depå - erbjuder inte utlåning av aktier till blankare.

Jag gjorde även en sammanställning av samtliga emittent i listan och den skall jag bjuda på i nästa inlägg som kommer upp om någon dag, vecka eller när helst andan faller på!

Jag har 1000 aktier i Kungsleden och då får man lika många teckningsrätter. 3 teckningsrätter behövs sedan för att köpa en ny aktie för 35 kronor. Jag har bestämt mig för att inte sälja teckningsrätterna utan kommer köpa 333 nya aktier. Kommer alltså bara kunna utnyttja 3*333 = 999 teckningsrätter.

Kan erkänna att jag klickade på sälj för den teckningsrätt som jag får över men avbröt när jag såg att det skulle bli courtage på en sån affär :)

Jag tycker man får rätt mycket fastigheter för pengarna i Kungsleden för tillfället och det är inte omöjligt att även mitt höstinköp blir i just Kungsleden. Dock gillar jag inte riktigt nyemissionen. Hade hellre sett en inställd utdelning och en mer successiv utökning av beståndet än en nyemission. Men man kan ju inte få allt.

Jag tecknade totalt 2800 preferensaktier från Akelius. Nu har jag fått besked om att jag fått 640 via Skandiabanken och jag har även fått en räkning på att betala 400 hundra stycken från Swedbank. Så 1040 blev det. Alla till kursen 320 kr.

Även om jag hade hoppats på fler är jag ganska nöjd. Det skall bli spännande att se hur kursen går när aktierna från emissionen börjar dyka upp i depåerna ut i stugorna.

Redan vid förra emissionen var jag sugen på Akelius preferensaktie men jag hade mycket att stå i då och det blev inte av helt enkelt. Jag grämde mig över det och nu var jag därför desto bättre på hugget. Eftersom jag redan är kund hos Akelius spar har jag förtur till 400 aktier. Utöver dessa har jag tecknat 2 400 stycken. Totalt 2 800 aktier alltså vilket innebär att jag behöver punga ut med 2 800 * 320 = 896 000 kronor. Nu lär intresset vara stort och jag tror inte att jag blir tilldelad så mycket som jag tecknat. På tisdag eftermiddag hoppas jag få besked och det skall bli mycket spännande.

Med mina mått ser jag den här affären som kortsiktig. Mer om det senare. Först skall vi prata lite risker. Jag ser främst två risker med Akelius pref.

1. Att Akelius får svårt att betala ut utdelningen eller till och med brakar ihop. Tyvärr räcker det att marknaden tror på en försämring av kreditvärdigheten framöver för att kursen skall drabbas.

2. Att räntorna och inflationen sticker iväg. En preferensaktie är inte inflationsskyddad på grund av att utdelningen är bestämd i absoluta belopp i förhand.

Första risken är jag beredd att ta för den förhållandevis höga utdelningen. Men på sikt vill jag inte ha nästan halva portföljen i en preferensaktie på grund av punkt nummer två. Därför kommer jag sälja av i alla fall en större del av innehavet inom ett år.

Så varför är Akelius pref. attraktiv på kort sikt? Aktien handlades på omkring 355 kronor innan den nya emissionen annonserades. Nu sker emissionen till kursen 320 kronor och aktien handlas på dryga 330. Jag tror att aktien återigen kommer klättra upp mot 350 och därmed lägga sig i nivå med andra preffar som exempelvis den från Balder. Det är nog en och annan som tänker som jag och kommer sälja av ganska snabbt efter emissionen. Det kan hålla tillbaka kursen men det kan inte hålla på hur länge som helst och på ett års sikt tror jag de flesta klippare sålt av.

Våren 2013 sådde jag en rejäl kruka med basilika. Plantorna levererar fortfarande kan jag lova och senaste skörden(se bild ovan) gjorde jag i veckan. Jag har skördat en till synes oändlig mängd sen sådden och nu börjar jag faktiskt bli trött på hemmagjord pesto, tomat och mozzarella-mackor och allt annat med basilika. Det passar bra nu till vintersäsongen då produktionen inte är lika frodig.

Dock har många plantor gett sig med tiden och nu är det omkring 10 härdiga kvar. Därför har jag tagit sticklingar som fick stå i vattenglas någon vecka. Dessa är nu planterade i samma kruka för att föryngra beståndet.

Jag har även sått gräslök, persilja och dill i balkonglåda men det har inte fallit lika väl ut. Allt blev mycket klent. Persilja blev det nästan inget alls med och dill blev bara en liten skörd. Gräslök funkade lite bättre men inga större mängder har kunnat skördas. Kanske skulle jag prova några av dessa i fönstret istället.

I tråden på flashbacks delforum om nationalekonomi ställs följande fråga i det första inlägget:
"Hur fungerar sambandet mellan att jag sparar 10 kronor hos en bank (inlåning till banken), som gör att banken kan låna ut 90 kronor till sina klienter? Hur fungerar det egentligen?"
Frågan har resulterat i en diskussion som i skrivande stund har 2308 inlägg! En sannerligen intressant fråga alltså. Här följer min syn på saken.

Tänk er att vi stannar tiden för en sekund. När vi drar igång tiden igen gör vi det i någon slags slow-motion där endast mina påhittade karaktärer agerar i normal takt. Därför kan vi i lugn och ro titta enbart på deras agerande och se vad det får för effekter med allt annat lika.

Anna har bestämt sig för att sätta in 10 kronor på banken och hon knallar iväg till Swedbank och sätter in sina pengar. Swedbank tar emot pengarna, gör en notering och lånar sedan ut 9 kronor av dessa till Kalle. Kalle plockar ut sina 9 kronor men tänker inte ha dem i fickan direkt, Han köper en bil för dem och säljaren av bilen går raka vägen till Swedbank för att sätt in dem. Swedbank lånar ganska snabbt ut 8 kr av dessa till ännu en kund.

Swedbank har nu lånat ut totalt 9 + 8 kr till följd av de 10 initialt insatta kronorna. Men förloppet återupprepar sig och den utlånade summan växer ännu mer. Hux flux har Swedbank lånat ut mycket mer än vad som ursprungligen sattes in. Samma pengar lånas ut flera gånger. Det många lätt glömmer är att samma pengar också sätts in flera gånger.

Men om bankerna lånar ut allt för mycket blir de sårbara och därför är de reglerade så att de inte skall kunna ha en allt för svag balansräkning. Just nu är det Basel 3-reglerna som sätter begränsningen.

Men om inte bilförsäljaren sätter in pengarna på Swedbank tänker du? - Bankerna har så många kunder att det jämnar ut sig. Om bilförsäljaren går till SEB och sätter in pengarna så kommer Swedbank förr eller senare få in pengar som lånats från SEB istället.

Här är tre anledningar till varför jag ser fram emot nästa börskrasch trots att jag sitter med en miljonportfölj av aktier.

Vill köpa billigt
Även om jag har en hyfsat stor aktieportfölj har jag fortfarande bara ca 50 procent aktier(ökar aktieandelen sakta med säkert) och sparar dessutom för tillfället förhållandevis stora belopp varje månad. Jag hoppas att jag är tillräckligt bra mentalt förberedd för att sätta sprätt på bra med torrt krut så fort det börjar storma lite. Om vi skulle få en sättning på omkring 40 procent och sedan en återhämtning de följande åren tror jag att jag skulle kunna klättra rejält i min milstolpstrappa.

AP7 Aktiefonds hävstång
Soffliggaralternativet i PPM inebär för de flesta en stor del AP7 Aktiefond och det har inte varit någon dum placering hittils. Inte minst beror detta på att fonden använder en hävstång som sist jag kollade låg på 50 procents belåningsgrad. Soffliggarna har därmed överpresterat de som valt aktivt rejält och alla är glada. Nu är det inte så att jag är skadeglad men det skall ändå bli mycket intressant att se hur debatten kommer vända om soffliggarna tappar betydligt mer än snittet ett år.

Andra bloggares strategier
Senaste åren är det många spar och ekonomibloggare som kört på med en ganska aktiv strategi. Det har blivit många inlägg av typen <Nu säljer jag XX för att värderingen är inte lika bra längre - vinsten blev 30% på 2 månader vilket jag är mycket nöjd med.> Kommer dessa bloggare vara lika aktiva i en nedgång? Kommer dom sälja av portföljen inför? Eller kommer vi få se inlägg av typen <Nu säljer jag XX. Värderingen är iofs låg men jag bedömer YY vara ännu billigare. Förlusten blev 30% på 2 månader.

Så när kommer nästa krasch? Ja, jag har ingen aning dessvärre men jag är rädd att det kommer dröja längre än de flesta tror. Jag tycker helt enkelt det är för många som har lyckats att förutse kraschen om den skulle komma inom de närmsta åren. Om det är något som är typiskt för en krasch så är det att den kommer när nästan alla minst anar det.

Tidigare i vår intervjuade Classier Corn mig. Nu ligger intervjun uppe och jag kommer hålla koll på kommentatorsfältet för eventuella följdfrågor.

Nu ligger första avsnittet av Superspararna uppe på Kanal 5 Play. Det var en orgie i spar, snål och snylt-tips. Man fick följa en rad personer när de berättade om sina bästa råd.

Ett av paren som deltog var helt skamlösa och stod bland annat och pumpade upp ketchup i en mugg på Mc Donnalds tills de blev ivägkörda. Tjejen i paret gick även in i en affär och frågade i delikatessdisken om hon kunde få några smakprov. Dessa stoppade hon ner i en låda för att äta senare.

Andra tips var att göra eget snus och att tanka bilen långsamt för att det tydligen lurar räkneverket något. Listan kan göras lång men jag har redan glömt det mesta.

Om man förväntar sig investeringstips eller blottade siffror på förmögenheter eller liknande blir man besviken. Det var inget av den varan.

Här följen en kort fortsättning på gårdagens inlägg.

Ett till inlägg har kommit i debatten och det hittar ni här .

Det är kul att se att dessa inlägg har gett betydligt fler kommentarer än normalt på dessa bloggar. Sparande engagerar helt klar även deras läsare.

I min serie om vad icke-ekonomibloggar skriver om ekonomi är du nu dags för ett aktuellt 'bråk' i bloggvärlden.

Det började med att Blondinbella skrev ett inlägg om att hon kommer spara 1000 kr per månad till sitt kommande barn. Samtidigt nämner hon att hennes egna föräldrar inte sparade en krona åt henne.

Detta kommenterades i ett inlägg av Mia på http://stureplan.se
Jag tolkar kommentaren som en reflektion. De som byggt upp sitt välstånd helt själva utan starthjälp är ofta mycket stolta över det och att det anses fint och statusfullt. Samtidigt släcker de själva möjligheten för deras egna barn att göra detsamma eftersom de bygger upp en fet aktieportfölj som står färdig på 18-årsdagen.

Blondinbella svarar med inlägget Att tänka som en idiot och skriver bland annat "Det här kan nog vara det vidrigaste jag läst på länge" om Mias kommentar.

Mia svarar sedan här.

Fortsättning följer eventuellt...

För ett par månader sen ansåg jag att mitt tidigare mål var avklarat. Nu har jag bestämt ett nytt och det är i samma anda som tidigare. En viss summa vid ett visst datum.

Det får bli att ha en förmögenhet på 2 miljoner årsskiftet 2014/2015. Det är omkring 14 månader dit och i dagsläget ligger portföljen på 1.67 miljoner så det krävs en ökning på i snitt ca 23 500 kr per månad för att nå målet.

Jag funderar redan på nästa mål som jag kommer ha om jag lyckas med detta. Det är lite mer spännande. Men jag kommer inte avslöja hur det ser ut nu.

Så här års har väl de flesta äpplen redan ruttnat bort och jag tror att majoriteten ute i trädgårdar runt om i landet aldrig kom till användning. Det tycker jag är tråkigt.

Även vi som inte har trädgård har möjlighet att plocka på allmänna platser. Om man är den modiga typen så kan man även knacka på hos någon som har i överflöd och fråga om man får plocka en hink. Jag skulle tro att man får ett ja till svar på första försöket och annars är det ju bara att fråga nästa.

Själv har jag inte använt äpplen särskilt mycket i maten - annat än äppelpaj tidigare - men har testat en del nytt i höst. Har haft det i sallader, kalla röror, såser och i olika varianter av Rice & Beans.

Är övertygad om att det även funkar bra i de flesta soppor, grytor, pastasåser med mera.

Nån som har något mer tips?

När jag senaste tiden har räknat kring boende har olika tankar och idèer dykt upp. En sak är klar, allas situation är unik. Jag har snöat in på att räkna på två likvärdiga bostäder men i praktiken finns ofta inte den valmöjligheten. Att köpa boende ger större valfrihet än att hyra när det gäller att välja vad man vill ha och var man vill bo. Men en del slutsatser tycker jag ändå man kan dra.

Ibland är det lätt att välja
Kan du tänka dig att bo där bostadspriserna är så pass låga att du kan köpa, och med ett lån på 85% få en månadskostnad lägre än att hyra en liknande bostad? Då säger jag köp, köp, köp. Men underskatta inte underhålls och driftskostnader. Särskilt inte när det gäller hus. Även om du inte tänker bo på orten i all evighet rekommenderar jag att köpa. Jag köpte exempelvis när jag pluggade och det är inte så himla mycket jobb att köpa och sälja som man kan tro.

Diversifiering
Det är konstigt att samma ekonomer som i ena meningen hävdar att man alltid tjänar på att äga sitt boende i andra meningen menar att man skall ha diversifiering i sitt sparande. Om man sitter med ett miljonlån på sitt boende och sen har några hundra tusen i sparande skulle jag säga att man inte har någon vidare diversifiering på sina tillgångar. Man har istället de flesta ägg i samma korg.

Dra nytta av en bra affär
Äger du ett högt värderat boende men bor billigt pga att det köptes för en mycket mindre summa för många år sedan och lånen är avbetalda? - Tänk på att avkastningen på det kapital som är bundet skulle kunna ge dig många extra kronor i månaden. Kanske bor du onödigt stort? Är det helt uteslutet att flytta till en mindre attraktiv ort? Är svaret ja p å någon av frågorna har du goda möjligheter att öka din frihet och livsskvalitè. Om du aldrig säljer eller säljer först när du är så skröplig att det is sig är orsaken kommer du aldrig skörda från den goda värdeutvecklingen.

Var inte rädd för att flytta.
Gemensamt för de flesta med ekonomiska besvär är att de ser boende och andra räkningar som en slags skatt som inte går att påverka. Men det går faktiskt att flytta. Bo så nära jobbet som möjligt, gärna med cykelavstånd. Går inte det kanske man till och med kan byta jobb? Bo inte heller onödigt stort.

Hyrfällan
Om man hyr bostad gäller det att man lägger undan den summa som man annars hade amorterat i fallet med en annan boendeform. Det gäller att ha möjligheten till att växla över till att äga sitt boende om det skulle visa sig bli mer fördelaktigt längre fram. Såvida man investerar pengarna bra kan det bli en bra strategi. Det kan också bli en dålig affär om bostadspriserna fortsätter att gå starkt.

Att bo i Stockholms innerstad livet ut
Om enda alternativet för mig var att bo i Stockholms innerstad. Och om jag även planerade att göra så livet ut hade det inte varit mycket att välja på. Ett bostadsköp hade varit oundvikligt. Men under tiden hade jag ställt mig i kö för hyresrätter och hållit ögonen öppna. Det är just vid riktigt attraktiva lägen som en hyresrätt verkligen kan vara billigare på grund av att dess hyra är reglerad medans köppriserna bestäms av fria marknaden. Att efter 30 års köande få en billig hyresrätt med attraktivt läge skulle kunna sätta bra guldkant på tillvaron om man sitter på ett stort bundet kapital i sitt nuvarande boende.

Jag fortsätter att räkna på skillnaden mellan bostadsrätt och hyresrätt. Senast tittade jag på ett scenario där 85% av inköpet finansierades av banken.

Den här gången tänkte jag använda samma exempel men istället inte låna en krona.

Scenariot är detsamma:
Bostadsrätt: 3 200 + 300 kr /månad + insats på 1 miljon kr.

Hyresrätt: 5 000 kr / månad.

Vid valet av bostadsrätten får vi en lägre månadskostnad men en miljon måste investeras. I det här fallet när inget lån tas blir månadskostnaden 1 500 kr(5 000 - 3 200 - 300)lägre för bostadsrätten.

Därmed kan vi se investeringen som en investering i ett bostadsprisindex som delar ut 1 500 kr per månad(skattefritt). 1 500 efter skatt motsvarar 1 500 / 0.7 =  2143 kr före 30% skatt. Det blir ca 25 700 kr per år. Alltså 2.57 % av miljoninvesteringen.

I det här fallet blir det ingen hävstång eftersom det är samma belopp som investeras som ligger och "jobbar".

I vanlig ordning måste den fiktiva investeringen i bostadsprisindexet med en utdelning på ca 2.57 % per år ställas mot andra möjliga investeringar man kan göra på ex börsen.

På kontoret där jag jobbar finns det en personalrestaurang på bottenplan. Det är ordnat så att vi matlådemurvlar får äta tillsammans med vanligt folk i samma restaurang.

De som köper i restaurangen lastar på sin mat själva och kan således ta för sig så mycket de önskar beroende på rådande hunger. Medans vi med matlåda som ofta packat denna kvällen innan i stort sett alltid äter upp hela lådan är det mer regel än undantag att de som köpt lämnar både lite och mycket kvar på tallriken. Det här tycker jag är ett otyg och det irriterar mig mycket. Förstår inte hur man kan med att plocka på sig ett berg av mat och sen inte äta upp. Det går dessutom fint att ta en andra omgång om man skull vilja men det är väl för jobbigt antar jag.

Själv går jag ett steg längre. Att inte äta upp när man serverar sig själv eller om det är buffè tycker jag är ytterst pinsamt men jag gör även det yttersta för att rensa rent på tallriken även när någon annan lagt upp portionen. Äkta sparsamhet sträcker sig utanför den egna plånboken.

Ett annat avskyvärt fenomen står de som tar två eller till och med tre glas på brickan för. Det finns tre dryckesstationer i restaurangen och jag klassar det som höjden av lathet att inte kunna besvära sig med att resa sig och hämta påfyllning. Jag skulle kunna sätta samtliga mina aktier i Nordnet på att de som dagligen tar två glas inte någonsin har gjort samma sak hemma.

Skärpning på er som känner er träffade.

Jag har tidigare presenterat en modell för att jämföra de ekonomiska konsekvenserna med att äga sitt boende jämfört med att hyra. Jag har även använt modellen på min egen situation. För att göra en så objektiv jämförelse som möjligt försökte jag bryta ut minsta gemensamma nämnaren ur två alternativ och sedan titta på vad som var kvar. Det visade sig att det var en investering i ett fiktivt bostadsprisindex med hävstång.

Alltsammans byggde på att man lånar en så stor summa pengar av banken att ägandealternativets avgifter + ränta blev lika mycket som hyreskostnaden i hyresalternativet.

Men det känns ju lite styvmoderligt. Tänk om man inte har den summa pengar som krävs i kontantinsats eller om man har betydligt mer och inte vill låna alls. Så vad händer om man exempelvis lånar mer än den summan som jag räknar fram i modellen. Vi tittar på mitt första exempel igen:

Bostadsrätt: 3 200 + 300 kr /månad + insats på 1 miljon kr.

Hyresrätt: 5000 kr / månad.

Vi räknar på en ränta på 2.8 % efter avdrag. Om 642 857 kr lånas blir månadskostnaden samma för de två lägenheterna. Ev. amortering skall självklart inte räknas med eftersom så länge man inkluderar underhåll i månadskostnaden är amortering ett sparande snarare än en kostnad.

Om 642 857 lånas blir kontantinsatsen ca 360 tusen. 360 tusen investerat och en miljon i underliggande värde ger en hävstång på ca 2.7.

Så vad händer nu om man istället lånar 85%, 850 000 och tar en kontantinsats på 150 000. Går miljonvärderingen upp 15 % innebär det en avkastning på satsat belopp på hela 100%. Hävstången blir alltså 1000 000 / 150 000 = 6.67. Men denna hävstång kommer till en kostnad i form av räntekostnaden. Skillnaden i räntekostand blir ca (850 000 - 642 857) * 0.028 = 5 800 kr/ år. Detta skall sättas i relation till kontantinsatsen på 150 000 vilket blir 5 800 / 150 000 = 0.039. Man får alltså en hävstång på hela 6.67 men till en årlig kostnad av 3.9 % av det investerade beloppet.

Så vad är det som skiljer bostadsrätten från hyresrätten i det här fallet. Skillnaden är fortfarande att man tvingas till en investering i fallet av bostadsrätten. Men med andra vilkor. Hävstången blir hela 6.67 % men kommer till en kostnad av 3.9 % av det investerade beloppet per år. Tack vare den stora hävstången räcker det att bostaden stiger med 0.58 % (3.9/6.67)per år för att täcka den extra räntekostnaden. Men om värdet istället backar kan det vara förödande för investeringen. En minskning på 10 %(100 000) ger en förlust på drygt 67 % + kostnaden för räntan under tiden.

Jag återkommer med vad det innebär att låna mindre, säg kanske 40 %.

Något jag ofta ser hemma hos vänner, släkt och bekanta är att de har en hel uppsjö av köksknivar men hur jag än letar visar det sig att alla är slöa.

Själv äter jag vegetariskt och klarar mig bra med två köksknivar, en Nakiri(se bilden ovan) och en skalkniv. Skalkniven använder jag till skalning och diverse andra pilljobb som att skära ut kärnhuset ur en paprika medans Nakirin används till allt annat.

En nackdel med att ha en massa knivar är att man med en given summa pengar får betydligt sämre knivar i snitt än om man lägger samma summa på två knivar. Dessutom känns det i alla fall som mer jobb att hålla dessa knivar vassa även om det egentligen borde vara ungefär samma på grund av att knivar inte blir slöa av att ligga oanvända.

Jag skulle vilja påstå att även de flesta ickevegetarianer klarar sig fint med två knivar. Det man möjligtvis behöver komplettera med är en filèkniv om man ofta filear fisk och kanske en rejäl kockkniv om man skär stora köttstycken. Men det är inte många som gör det i dagens läge.

Jag har under många år använt en japansk Nakiri i rostfritt stål som jag köpte in för 69 kronor på Clas Olsson när jag pluggade i början av 00-talet. Den är en dröm jämfört med många andra knivar jag provat och går att få riktigt vass.

Men rostfritt är alltid rostfritt och en kolstålskniv går att få ännu något vassare. Den är dessutom lite lättare att bryna. Därför önskade jag mig en Masahiro, Nakiri MC-80 för 595 kr av mina föräldrar när jag fyllde år i somras. Jag var dock inte helt nöjd med finishen på Masahiron så jag bestämde mig för att byta upp mig till en  Shiro Kamo Black Dragon(se bild ovan) för 795 kr. Utöver knivarna behöver man ett bryne och där skulle jag rekommendera ett japanskt vattenbryne. Sen bryner man kniven så fort skärpan börjar avta.

Själv tycker jag det är en mardröm att finhacka en lök med en slö kniv men samma jobb är en fröjd att utföra med en vass. En vass kniv går i stort sett utan motstånd rakt och fint som om det redan var ett spår i det man skär. Det blir helt enkelt inte bara lättare att trycka igenom kniven det blir dessutom lättare att skära rakt.

Att laga mat med en vass kolstålskniv är lite annorlunda. Den skall under inga omständigheter utsättas för en plastskärbräda eller ännu värre någon form av glasskärbräda som jag med förvåning sett att det finns. Trä skall det vara och man föser inte det man skurit upp utan att först vända kniven upp och ner med den värdefulla äggen upp. Bladet är inte rostfritt och skall utsättas för väta så lite som möjligt. Därför plockar jag gärna fram allt som skall hackas och hackar allt i ett svep för att sedan skölja av och torka kniven torr med handduk. Man känner sig lite som en TV-kock som först förbereder, sen plockar fram den fina kniven och med lätthet hackar och skär alltsammans fort och effektivt.

Den här bloggen är inte riktigt som andra bloggar. Jag kan inte bara kryssa i en ruta för att slå på en funktion.

Men nu skall det vara möjligt att skriva kommentarer. Det är fortfarande bara grundläggande funktioner men kommer eventuellt lägga till fler efter hand.

Hoppas det funkar hyfsat. Allt är skrivet från grunden utan hjälp från bibliotek eller liknande så det är inte omöjligt att det finns buggar. Rapportera i så fall gärna genom en kommentar på det här inlägget(om det funkar) eller via mail.