Här kommer en liten uppdatering om vad som händer och det är ganska mycket.

Det har gått drygt ett år sedan jag sist skrev ett inlägg om att jag då lämnade A-kassan. Det visade sig vara ett bra beslut. Mer om det längre ner.

Då var jag tillsvidareanställd på en stor internationell koncern som mjukvaruutvecklare i Lund och bodde även centralt i Lund. Sedan dess har jag...

- Varit pappaledig drygt ett år
- Flyttat till ett hus på landet i Bohuslän där jag växte upp
- Sagt upp mig
- Påbörjat en såkallad FIRE(Financial Independence Retire Early)
- Påbörjat processen att köpa huset vi bor i

... med tanke på att jag själv sa upp mig så hade jag alltså inte varit berättigad till A-kassa och sparade därmed lite genom att sluta betala i mars 2019.

Nu lämnar jag a-kassan. Det är något jag funderat på i många år men när jag väl suttit med blanketten i hand har jag backat. A-kassan är trots allt subventionerad och det är därmed svårare att räkna hem att stå utanför jämfört med andra försäkringar. I mitt fall kostar den 110 kr i månaden och om jag någon gång skulle få ersättning skulle samtliga inbetalningar snart vara intjänade.

Men det finns några aspekter som man lätt glömmer och dessa är nu orsaken till att jag lämnar.

A-kassan gäller bara vid ofrivillig arbetslöshet. Du skall först bli uppsagd och därefter inställa dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag och där omgående vara till arbetsmarknadens förfogande och söka jobb efter bästa förmåga.

A-kassan gäller inte om du säger upp dig själv, blir sjuk, utbränd, drabbas av psykisk ohälsa eller bara blir förbannat less på jobbet eller chefen. Den gäller inte heller om du vill ta någon månads semester när du ändå skall byta jobb.

Om jag skulle bli av med jobbet idag skulle jag vilja vara ledig något halvår innan jag ens började fundera på nytt jobb. Jag bedömer också att sannolikheten är mycket låg att jag frisk och kry inte skulle få ett nytt jobb eller kunna få uppdrag som egen företagare.

Som ni märker blir det allt längre mellan inläggen på bloggen. Det beror inte på att inget händer. Sen sist har jag nämligen blivit pappa med allt vad det innebär. Nu skall alltså ett litet kungarike med en bortskämd drottning upprätthållas dygnet runt. Då skulle man kunna tro att inläggstorkan beror på den saken men så är faktiskt inte fallet. Det är snarare så att skrivsuget inte riktigt infinner sig och jag sitter redan så mycket framför skärmen så att lägga ytterligare skärmtid på att skriva känns inte så motiverande just nu.

När det gäller sparportföljen tuggar jag på med samma strategi som tidigare. Om utrymme finns, ett köp på hösten och ett på våren. 70% aktier och 30% sparkonton och Akelius pref. Tidigare i höstas köpte jag en skur Investor till kursen 394.4 kr. Investor har seglat upp och blivit en småspararfavorit de senaste åren men handlas likväl med substansrabatt.

Jag har även startat en Kapitalförsäkring till min nytillkomna dotter och med hjälp av gratis courtage på Avanza(om man har under 50 000) är hon redan delägare i 3 aktiebolag. Investor, Industrivärden och Balder.

Många som egentligen borde gilla att börsen ligger still eller går ner tycker att det varit en tråkig utveckling i år. Min portfölj har dock gått upp så där en 7% sen årsskiftet på grund av mina stora innehav i Fortum, Balder och Topdanmark så nu väntar jag med spänning för att se hur året slutar. Skall jag slå min referensportfölj(100% Avanza zero) även i år?

Även PPM går min väg för tillfället. Pga avgiftsrabatten passar jag på att leka med exotiska fonder där och ligger 100% i ’Seligson & Co Global Top 25 Brands A’ vilken har gått upp 9,1 % i år. AP7 aktiefond som hade varit ett tänkbart alternativ har gett 3,2%

God jul på er.

Vårens inköp blev Balder och 25:e april tidigare i vår köpte jag 800 aktier till kursen 214.2 kr. I skrivande stund har den klättrat upp lite, så är det när jag handlar :p

Jag vill helst att mina innehav delar ut. Det gör inte Balder. Men eftersom Topdanmark numera har utdelning och dessutom en saftig sådan var jag i ett läge där all mina innehav har utdelning och då kan jag sträcka mig till att ta in ett innehav som är utan.

Det jag främst vill komma åt med Balder är bostadsfastigheter. Värderingen tycker jag ser rimlig ut och vad jag förstår är den pressad av att många är rädda för en fastighetskrasch. Jag tror dels inte på en kommande fastighetskrasch men tror inte heller att hyresfastigheter kommer falla lika mycket som andra i en ev. krasch. Det är lätt att hyra ut bostäder idag och jag tror det kommer förbli så ett bra tag till.

Jag har tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Under 2016 låg jag på trappsteg tre(mina kostnader täcktes av kapitalinkomster) men under 2017 gled jag tillbaka till steg 2. Orsaken var ett bilinköp som jag iofs visste skulle komma och som jag bunkrat upp pengar för utanför sparportföljen. Men det blev en dyrare bil än vad jag först tänkt så det drev upp kostnaderna under 2017 rätt rejält.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2017. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  34 403 kr



Sparat:                     24 500 kr



Utgifter:                   13 987 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            8 770 kr

Läs också: Milstolpstrappan 2016

Det såg länge tufft ut för Sparatilltusen-portföljen under 2017 men på sluttampen lyckades ändå portföljen jobba sig förbi min referensinvestering om än med liten marginal.

Bäst gick Topdanmark och sämst gick H&M.

Avkastningen stannade på 9.9 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 7.34 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21  0.27     1.93       6.6

2016   9.32  0.42     8.86      10.3

2017   7.74  0.375    7.34       9.9

				

Medel:                10.44     13.52

Ackumulerat:         111.70    163.13

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

En medelavkastning på 13.52 % tror jag inte heller är hållbart på sikt. Portföljen är så stor nu att en rejäl krasch hade fått påtaglig effekt på den siffran. Det är som vanligt väldigt svårt att veta när nästa rejäla sättning kommer och jag kommer ligga med 70% aktieinvestering och 30% preferensaktier + högräntekonton tillsvidare.

Läs också: Resultat 2016

Det är hög tid(kanske lite väl hög) att sammanfatta 2017 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2017:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Sälj  2017-02-06  Handelsb. B  1500    138.419 SEK

Köp   2017-02-06  Handelsb. A  1500      135.8 SEK	

Köp   2017-04-07  Topdanmark    800	 140.2 DKK

Sälj  2017-04-24  Handelsb. A  1500	 125.2 SEK		

Köp   2017-04-24  Handelsb. B  1500	 123.5 SEK		

Köp   2017-10-18  Skanska B     400	 182.8 SEK	

Sälj  2017-10-25  Handelsb. B  1500	 120.0 SEK

Köp   2017-10-25  Handelsb. A  1500	 119.0 SEK

Flest affärer har gjorts i Handelsbanken där A och B aktien har turats om att vara den billigaste. Jag ser ingen anledning att äga den dyrare av Handelsbanken A eller B utan byter om den jag för tillfälligt äger ligger över den andra.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2017 fick bli Topdanmark och Skanska B.

Läs också: Affärer 2016

Nu har alla väntade utdelningar under 2017 ramlat in i kassan. Jag har släppt på utdelningskravet på aktier för att platsa i portföljen och köpte i våras Topdanmark som inte delar ut. Topdanmark återköper dock istället aktier.

Aktie     Före skatt Efter skatt       %

Akelius Pref  30 000      30 000    6.08

Fortum        14 237      12 101    6.45

Handelsb. A    7 500       7 500    4.40

Castellum      6 000       6 000    3.67

Industriv. C   6 300       5 906    2.60

SCA A          6 000       4 200    6.50

Axfood         4 080       2 856    3.75

Telia          4 000       3 942    5.39

Kopparbergs    5 310       5 310    3.12

H & M B        4 850       4 704    5.72

New Wave B     4 050       4 050    2.44

Kungseden      3 198       3 198    3.42

Disney         2 673       2 272    1.60

Nordea Bank    1 236         865    6.11

ABBLtd         1 193         835    3.09

Securitas B    1 125       1 125    2.58

    

Summa        101 752      94 864

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängningskursen 2017-12-27.


Jämfört med 2016 har bruttoutdelningarna ökat med 5.8 % och nettoutdelningarna med 6.7%

Jag har en köp-och-behåll-strategi och viktar i normala fall inte om aktieportföljen. Ett tag funderade jag på att sälja innehav om jag tyckte det blev allt för övervärderade och det samtidigt fanns sådant som jag ansåg köpvärt. Men jag har allt mer släppt den tanken. En orsak är att jag exempelvis tyckt att mitt innehav i SCA, numera SCA och Essity, har varit övervärderat många gånger. Ändå har det året efter varit det bäst presterande innehavet i portföljen. SCA presterade exempelvis näst bäst(slaget av Nordnet) under 2016 trots att SCA hade varit min klart bästa placering innan dess.

Det som möjligtvis skulle få mig att vikta om är om ett innehav växer sig allt för stort. Smärtgränsen ligger nånstans runt 20%, ännu högre om det är ett investmentbolag.

När jag köper tar jag gärna in ett nytt bolag för att sprida riskerna. Befintliga innehav får ligga som de är. Det här ger en viss trendföljningskomponent i portföljen. Innehav som trendar får med tiden större portföljandel och tvärtom för de som trendar sämre. Ett alternativ skulle kunna vara att vikta om portföljen någon gång om året så att alla innehav då vägde ungefär lika tungt. Den uppenbara nackdelen med detta är att det kostar en massa courtage, men kan det kanske vara värt det genom högre avkastning?

Att få den trendföljningskomponent som köp-och-behåll ger är positivt om bra innehav fortsätter att vara bra och dåliga innehav fortsätter att vara dåliga. Omviktning är bra om innehaven tidvis går bra och tidvis går dåligt. Helst skall ungefär halva portföljen gå bra när andra halvan går dåligt för att sedan följas av en period när det blir tvärt om. Det finns mycket forskning om saken men den baseras naturligtvis på historisk data och vem vet om den datan kommer vara representativ för de följande 20 åren?

I mitt fall får det jag säkert vet avgöra. Omviktning kostar courtage - det vet jag - däremot vet jag inte om det ger överavkastning så därför väljer jag att inte vikta om.

Jag var en av dem som köpte H&M när kursen nästan låg som högst. Det var ett klassiskt misstag som jag tror många småsparare lider av. På den tiden älskade alla H&M och den allmänna uppfattningen var att det inte fanns någon garanti att kursen någonsin kom lägre än det var idag. Så lika bra att köpa på sig lite för att inte riskera att stå utanför och bara titta på den fantastiska resan. H&M hade ATH strax före mitt inköp och hade sen en lokal topp strax efter men sen har det gått stadigt ner.

Det har varit en nyttig läxa för mig och säkerligen många andra. Visst har det varit dyrt men det kunde varit värre. Jag ligger back omkring 45% på mina HM. Då hade jag en liten skvätt innan inköpet jag omnämner ovan och jag har även justerat för utdelningar jag fått. Det kunde som sagt varit värre. Det hade exempelvis varit värre om jag ständigt viktat om på vägen ner. Ibland kan det vara skönt att ha en liten slatt av trendföljning i portföljen. Om H&M snart vänder och återigen kommer upp på forna nivåer kommer det dock vara tvärt om. Då hade en omviktning varit klockren. Den som lever får se hur det blir i det här fallet.

H&M visar också på ett bra sätt hur svårt det är med aktiv förvaltning. H&M hade ett p/e på nära 30 när värderingen var som högst och även om det är högt så finns det många bolag som har betydligt högre. I stort sett alla älskade H&M och hade vinsterna fortsatt att stiga hade det inte varit någon fara på fältet men nu blev det inte så. Vinsterna började sjunka istället - märk väl att det inte ens vände till förlust - och då är p/e på nära 30 helt plötsligt väldigt högt. Inte bara det att de fallande vinsterna i sig gröper ur p/e-talet(vid halverad vinst blir p/e dubbelt så stort vid samma kurs). Nu var det dessutom helt plötsligt negativ vinsttillväxt och då skall p/e snarare ligga mellan 0 och 20 än mellan 20 och 30. Då blir det en rejäl sättning av kursen.

Det blir extremt tydligt att det där med att plocka guldkorn handlar väldigt lite om att kunna räkna fram nyckeltal och köpa när dessa ser bra ut. Det handlar snarare att förstå vilken utveckling marknaden förväntar sig och köpa när det är troligt att utvecklingen kommer bli bättre än så. Det här är extremt svårt att se och få har gåvan. Det visas med all tydlighet inte minst av att de flesta aktiva fonder med professionella förvaltare går sämre än index. Jag tycker det är kul att leka förvaltare och köper bland annat därför enskilda aktier istället för indexfonder men jag ser till att ha många innehav och håller transaktionerna till ett minimum för att mina tillkortakommanden skall märkas så lite som möjligt i portföljavkastningen.

Jag har skrivit två inlägg om hur jag väljer aktier:
Min strategi del 1 - Aktier
Min strategi del 2 - Vilka aktier

Utdelningsseglaren har nyligen annonserat att han nu sagt upp sitt halvtidsuppdrag som konsult. Detta för att prova på livet som "fri". Utdelningsseglaren är rätt så frikostig med siffror men skriver exempelvis inte rakt ut hur mycket han är god för eller vad portföljen är värd.

Nyfiken som jag är har jag tagit mig friheten att räkna lite på vilka summor det kan handla om baserat på det han själv publicerat.

Han har vänligt nog lagt ut portföljen med direktavkastning för resp. innehav här. Samtidigt har han sagt att utdelningarna under 2017 kommer landa på ca 233 000 kr i en DI-artikel. Detta räcker för att räkna ut storleken på portföljen och den blir ca 4,8 miljoner kr.

Samtidigt visar portföljlänken ovan hur den ser ut i dagsläget och inköp har ju med säkerhet gjorts i innehav efter att de delat ut för 2017. Prognosen för 2018 skall enligt ett blogginlägg  vara 270 000 kr. För det krävs det en portföljstorlek på ca 5,6 miljoner kr. Därmed kan man vara ganska säker, givet att de uppgifter han publicerar är korrekta, att 'Seglarportföljen' har ett marknadsvärde någonstans emellan 4,8 och 5,6 miljoner kr.

Portföljen är enligt ett annat blogginlägg belånad till 10%. Det ger ett nettovärde på 4.32 - 5.04 miljoner.

Vidare har han enligt samma inlägg en obelånad lägenhet i Stockholmstrakten som delas med hans sambo. Eftersom han proklamerat kraftigt för att hålla ner fasta kostnader senaste tiden antar jag att hans del i lägenheten är värd omkring 1,5 miljoner vilket ger en total förmögenhet på ca 5,7 till 6,5 miljoner kr.

Bloggaren Miljonär innan 30 skrev nyligen ett inlägg där han slängde ut en fråga om hur man i efterhand bör räkna fram vilken avkastning man haft på sin portfölj. Trivialt kan tyckas men det finns olika uppfattningar om hur det skall göras kan jag lova.

Samtidigt gav han ett enkelt scenario som han bad läsarna räkna på. Den första som kommenterade kom självsäkert och lite kaxigt fram till att avkastningen i scenariot var 5.15 % medans jag i min kommentar - lång som ett blogginlägg och kanske än mer kaxig- kom fram till 7.0 %.

Ganska stor skillnad tycker jag. Hoppas nu jag räknade rätt. Satt och räknade samtidigt som jag åt frukostgröten så det vet man aldrig. Att räkna fel kan hända den bäste.

Läs inlägget och kommentarer här.

Ni som varit uppmärksamma har förstått att min sambo och jag bor i en hyresrätt. Det är ett aktivt val från vår sida och jag kollar då och då av marknaden för att undersöka om jag fortfarande tror att det är det bästa.

I förrgår skrev jag ett inlägg där jag presenterade en modell för att bryta ut den minsta gemensamma nämnaren ur två boendealternativ för att se vad som var kvar efter det. Jag skall nu göra samma övning med min egen situation som exempel.

Min sambo och jag innehar ett hyreskontrakt på en central tvårummare med en månadshyra på 4800 kr inkl. el och parkering. Vad skulle det innebära om vi köpte en likvärdig bostadsrätt?

Jag letade upp en likvärdig lägenhet på Hemnet - jag kommer inte länka till den eftersom jag inte vet när den försvinner. Avgiften inkl. el låg på 3153 kr per månad. Boendeparkering i området kostar 375 kr per månad och jag räknar på att 200 kr per månad kommer behövas för inre underhåll. Kostnaden blir då 3728 kr / månad. Det är 1072 kr lägre kostnad per månad jämfört med vår hyresrätt. Enligt SBAB kan jag idag få en rörlig ränta på 2.62 procent och efter avdrag och en liten rabatt blir det 1.8 procent. För att få motsvarande månadskostnad kan jag alltså låna upp (1272*12)/0.018 = 714 667 kr.

Utropspriset ligger på 1.65 miljoner kr och jag uppskattar att försäljningen landar på 1.7 miljoner kr. Det ger att den investering jag tvingas till om jag väljer bostadsrätten istället för hyresrätten landar på 985 333 kr och därmed blir hävstången ca 1.7 gånger.

Det är viktigt att förstå att förmånen att bo i lägenheten är bortskalad från den här investeringen. Investering skall ses som en investering i ett index som följer lägenhetens marknadsvärde * 1.7 utan andra förmåner.

Vad påverkar ett bostadsprisindex? Bostadspriser stiger naturligtvis med inflationen men utöver det måste efterfrågan i förhållande till tillgång stiga om värdet skall öka.

Alternativet för min del är att investera på börsen istället. Dessa investeringar stiger också med inflationen och utöver det blir det förhoppningsvis vinster i verksamheten som kommer ägarna till godo.

Vårt val faller på börsen och vi bor därmed kvar i hyresrätten. Naturligtvis bygger det här valet helt och hållet på att vi innehar hyreskontraktet. Hade vi inte haft det hade det varit en helt annan situation eftersom det i min hemort - utan köplats - i praktiken bara är möjligt att på rak arm få ett andrahandskontrakt med ockerhyra. Med andra ord kan man säga att vi väljer att utnyttja det faktum att vi har ett hyreskontraktet med rimlig hyra istället för att gå ut på öppna marknaden och bland andra dårar bjuda högst på en - av bostadsbrist - hett eftertraktad lägenhet.

Trots att jag inte är någon beundrare av prognoser funderar jag faktiskt på att skriva ett inlägg om vad jag tror om bostadspriserna framöver. Håll till godo.

En gammal "ekonomsanning" är att det alltid är en bra affär att äga sitt boende. Själv litar jag inte ett dugg på dessa gamla sanningar utan gör hellre min egen analys. Dessutom har jag en förkärlek för att isolera olika effekter ifrån varandra vid jämförelser. Så hur isolera effekterna ifrån varandra vid en jämförelse mellan att hyra och äga ett boende.

En hyresrätt har enbart en månatlig kostnad. En bostadsrätt eller äganderätt har en månatlig kostnad plus en insats. Insatsen är en investering. Det som krånglar till det är att ett boende inte bara är en investering i form av siffror på internetbanken utan man har även nytta av investeringen genom att man kan bo där. Jag skall försöka bryta ut den rena investeringsdelen i att äga sitt boende. Rensat från förmåner som att man kan bo där. Det görs enklast genom att jämföra med en hyresrätt.

Jag skall försöka förklara hur jag tänker med ett exempel. Tänk dig att man har valet mellan en hyreslägenhet och en bostadsrätt som i övrigt är likvärdiga. Samma storlek, läge, standard med mera. Hyresrätten kostar 5 000 kr per månad medans bostadsrätten har en avgift på 3 200 kr per månad och en insats på en miljon kronor. I bostadsrätten måste man själv stå för det inre underhållet och det uppskattar vi till 300 kr i månaden. Lotta som står inför valet är en flitig sparare och har tillgångar på över en miljon.

Bolåneräntan är omkring 4 % vid tillfället och ränteavdraget får effekten att vi kan räkna på en ränta på 2.8 % istället.

Hyresrätten är enkel i sin konstruktion. 5 000 kr skall betalas varje månad och det är allt. Om valet faller på bostadsrätten tänker sig Lotta att hon skall ta ett banklån som är så stort att avgift + underhåll + ränta blir lika mycket som hyresrättens hyra. Hur mycket blir kvar till räntekostnader? Jo, 5 000(hyresrättens hyra) - 3 200(avgift bostadsrätt) - 300(underhåll) = 1 500. 1 500 kr är alltså kvar till räntekostnad. Per år blir det 1 500 * 12 = 18 000. Med en ränta på 2.8 procent kan man ta et lån på 18 000 / 0,028 = 642 857 kr. Drygt 600 tusen kan hon låna för att få motsvarande kostnader för hyresrätten som för bostadsrätten. Omkring 360 tusen får hon se som en ren investering.

Investeringen kommer med en kostnadsfri hävstång. Kostnadsfri pga av att vi får boendeförmånen för räntan. Om lägenheten i exemplet stiger 10 % blir det en ökning på 100 000 kr vilket är 27.7 % av 360 000 kr. Om hyresrätten väljs kan dessa 360 000 kr placeras på annat håll. På börsen i råvaror eller obligationer eller annat.

Nu har vi brutit ut investeringsdelen i bostadsrätten. Denna investering medför inga förmåner. Det har vi räknat bort med hjälp av banklånet. Investeringsdelen kan ses som en investering i ett bostadsvärdeindex med hävstång och den är rent spekulativ. Enda möjligheten till att spekulationen skall gå hem är att någon annan är beredd att betala mer för lägenheten i framtiden. Vad hävstången blir beror på alla parametrar vi stoppade in i beräkningarna. I det här fallet är hävstången en multiplikationsfaktor på omkring 2.7.

Det enda som nu skiljer bostadsrätten från hyresrätten är att bostadsrätten medför ett tvång om en investering. Om Lotta tror att denna investering, priset på bostadsrätten, efter hävstång kommer utvecklas bättre än någon alternativ placering hon kan göra med sina 360 000 kr bör hon välja bostadsrätten. Om hon tror att pengarna kan placeras bättre på annat håll bör hon välja hyresrätten.

Hur påverkar framtida inflation, räntenivå och hyresnivå beslutet? Dessa parametrar är svåra att förutsäga men påverkar faktiskt ofta båda lägenheterna åt samma håll. Hyran för hyresrätten kan stiga men det beror i så fall på inflation och stigande räntor. Hög inflation kan tyckas vara till bostadsrättens fördel men hög inflation kommer med hög ränta och höjd avgift till föreningen. Om man har en hög hävstång kan dock inflation ge bra utdelning. Min rekommendation är att inte lägga för stor vikt vid parametrar som man inte vet hur de utvecklas. Utgå istället från dagens nivåer och omvärdera istället beslutet med jämna mellanrum för att se om det fortfarande gäller. Om man har bättre sinne att se in i framtiden än marknaden i övrigt finns här dock stora pengar att tjäna.

Jag skall återkomma till hur min personliga situation ser ut i kommande inlägg.

Det är alltid kul att leta upp inlägg om pengar på bloggar med en annan inriktning. Här är ett inlägg på Gentlemannaguiden som är mycket läsvärt. Håller med om i stort sett varje ord.

Ibland leker jag med tanken på att sluta spara. Vad skulle det på kort sikt innebära för min vardagsekonomi?

Kapitalet ligger i dagsläget på ca 1.58 miljoner kronor och den senaste tiden har jag sparat drygt 19 000 kr i månaden i snitt. Tänk nu att jag skulle börja spendera upp samma summa som jag tidigare sparat och dessutom bränna avkastningen på kapitalet.

Man kan skriva mycket om hur mycket avkastning man kan förvänta sig på en förmögenhet. Den diskussionen skall jag inte ta nu men det finns en tumregel som säger att om man årligen tar ut 4 % så kommer förmögenheten under lång tid bevaras med 90 % sannolikhet. Detta är då efter inflation. I praktiken kommer alltså värdet i kronor och ören öka år efter år men med bevarad köpkraft.

4 % av 1.58 miljoner är 63 200 och efter skatt på 30 % blir det 44 420 kr per år. Per månad blir det ca 3 687 kr.

Jag skulle alltså kunna öka mina utgifter med 19 000 + 3 687 = 22 686 kr per månad.

Det skulle kunna innebära en flytt till Turning torso(där hyrorna ligger på 15 - dryga 20 tusen per månad) för mig och min flickvän. En ny flashig bil, flådiga möbler och kläder + betydligt fler SPA weekends och krogkvällar. Allt detta och fortfarande behålla den dryga miljonen på banken.

Men nä, jag tror inte jag hade blivit gladare för det. Jag funderar mycket på vad mina kollegor som tjänar lika mycket gör av sina pengar. De lever inte alls det livet som jag beskriver ovan kan jag säga men jag tror inte de spara så himla mycket heller.

Jag har tidigare skrivit om fyra olika banktjänster som jag önskar mig men som inte erbjuds av Skandiabanken där jag har min portfölj i dagsläget. Nu tycker jag det är dags att knyta ihop säcken. Här följer min banktjänstönskelista:

- Ställa ut säljoptioner
Detta är något för den långsiktige värdeinvesteraren. Läs inlägget

- Att enkelt och courtagefritt kunna ge bort aktier.
Vinsten för banken är eventuellt nya kunder plus att courtagekostnad för försäljning när den dagen kommer. Läs inlägget

- Låna ut aktier till blankare
Också mycket intressant för alla långsiktiga värdeinvesterare.
Läs inlägget

- Möjlighet till robothandel
Som tekniskt intresserad skulle det vara väldigt kul att testa lite robothandel. Läs inlägget

De flesta av dessa finns redan hos konkurrenter men det har inte blivit att jag bytt mäklare för den saken ännu. Det finns ju fler parametrar att ta hänsyn till. Så som courtageavgifter till exempel. Jag har inget emot att vara kund hos flera aktörer men för punktera ovan skulle det ju kräva att jag flyttar hela portföljen. Att ha portföljer hos olika aktörer för olika aktier skulle bli för mycket till och med för mig.

Den här bloggen är inte bara ett bloggprojekt utan även ett programmeringsprojekt. Jag använder inte något av de befintliga bloggramverken så som Blogger eller Wordpress utan har byggt mitt eget från skratch. Det innebär att jag har full kontroll och kan bestämma själv hur allt ser ut och fungerar. Nackdelen är dock att det är en del jobb för varje funktion som behöver läggas till.

Mjölighet att kommentera ligger på att-göra-listan men eftersom bloggen inte direkt är Sveriges största har jag inte tänkt att behovet är så stort. En kommenteringsfunktion är ju inte till någon nytta om ingen kommenterar.

Men. De perioder jag skriver några inlägg i veckan letar sig bloggen upp till botten på topp-50-listan över privata bloggar inom 'Ekonomi, företagande och juridik' på bloggportalen . Jag har tittat på mina närmaste blogggrannar - som alltså har ungefär lika många besökare - och noterat att de får några kommentarer trots allt. Åtminstone någon enstaka per inlägg. Dock har de flesta av dessa bloggar betydligt lägre inläggsfrekvens så vet inte riktigt hur relevant jämförelsen är.

Det jag funderar på nu är om jag skall ta lite hjälp här och bädda in en kommentarsfunktion från exempelvis Disqus eller om jag skall skriva en egen. Att skriva en egen är i grunden inte så tidskrävande men om den skall vara sofistikerad, exempelvis erbjuda inloggning med Google-konto, Wordpress-konto, Open-id och alla populära inloggningstjänster blir det lite jobb trots allt. Dessutom krävs spamskydd, skydd mot försök att få in skadlig kod med mera. Nackdelen med Disqus och liknande är att då tappar jag ju den där fulla kontrollen som jag gärna vill ha.

Ni som brukar kommentera på andra bloggar, skicka gärna ett mail(det går ju inte att skriva kommentar :p) och önska vilka behov ni har. Räcker det att man kan ange sitt alias, en länk och en kommentar eller är det viktigt att man kan logga in med sitt konto från en annan tjänst? Vilken tjänst i så fall?

När jag berättar om att jag använder en 'köp och behåll'-strategi, med förtydligande att de aktier jag köper idag planerar jag att behålla till den dag jag dör, är det många som blir osäkra hur de skall agera. Det handlar nog troligtvis om att de tycker det verkar så galet - att en sak är säker - de kan inte säga vad de egentligen tycker. Det skulle bli ett alltför taskigt påhopp som innehöll alltför fula ord. Istället blir det ofta någon forma av -"aha, ehh, intressant" sen byter samtalet riktning.

På somliga forum är diskussionen mer rakt på och det självklara argumentet mot strategin är följande:
- Varför skall du spara och gneta om du aldrig skall använda pengarna.
- Eller, du kan dö vilken dag som helst då har du sparat och gnetat i onödan.

Min 'köp och behåll'-strategi är främst en investeringsstragi snarare än en privatekonomisk strategi men den ger ändå en del privatekonomiska bieffekter. Här är några av dem som jag gillar:

1. Välbefinnande
Man blir inte lycklig av att ha det bra. Man blir lycklig av att tro att man kommer få det bättre. Ge ett gatubarn i Rio beskedet att det snart kommer få en viss levnadsstandard och det kommer bli överlyckligt. Ge en Hollywood-fru samma besked om att hon snart kommer tvingas till samma levnadsstandard och hon kommer få en ångestattack. Säljer man inte kommer aktierna troligtvis bara bli mer och mer värda och ge mer och mer utdelning över tid och man kan därmed gradvis kosta på sig mer och mer.

2. Mer över i plånboken
Även om man inte säljer aktier får man ju utdelningar varje år. Min plan är att jag en dag skall använda utdelningarna i vardagsekonomin. Kursökningarna används som inflationsskydd och utdelningsökningar som 'löneförhöjning'.
Även om man detklart kommer ha en hel del oanvända medel den dagen man dör kommer det man tagit ut från sparandet med största sannolikhet vara betydligt mer än vad man satt in om man börjar spara relativt tidigt(innan 30).

3. Livförsäkring
Eftersom man kommer lämna ett rejält arv efter sig behöver man ingen livförsäkring med skydd för efterlevande man kan även skippa efterlevandeskyddet i tjänstepensionen. Allt detta ger mer pengar över till sparande. Det finns även en hel rad andra försäkringar man kan slippa om man har god finansiell ställning. Man skall bara försäkra sig mot katastrofer, inte mot förluster som man klarar själv om det kniper. Det tjänar man på i längden.

4. Undantaget bekräftar regeln
Skulle man vilja köpa en aktie som inte delar ut(kanske Berkshire Hathaway) eller om ett stort innehav slutar dela ut så kan man ju göra ett undantag och sälja några procent varje år och därmed simulera utdelningar.

Det finns en utveckling som kan krossa alla argument ovan och det är en ständigt sjunkande börs, årtionde efter årtionde nu framöver. Den som lever får se. Om den skulle sjunka fem till tio år framåt skull det dock bara vara bra för min del. Jag kommer vara nettoköpare ett bra tag till.

Så här ser min frukost oftast ut nu när hösten närmar sig.

Havregrynsgröt gjord på fiberberikade havregryn. Sen strör jag rikligt med pumpakärnor, oskalade sesamfrön och krossade linfrön på. Avslutningsvis ett hackat egenplockat äpple eller päron. Riktigt gott faktiskt.

Jag anser mig inte ha någon aktiehandlartalang utöver det vanliga. Inte heller orkar jag göra några djupare analyser. Jag försöker inte köpa i dalar och sälja vid toppar utan köper istället regelbundet. Men varför månadssparar jag då inte bara i en indexfond? Det hade besparat en massa tid och grubbel.

I mitt fall handlar det främst om tre anledningar:

1 - Även indexfonder har avgifter
De flesta indexfonder har trots allt en avgift på minst ca 0.3 procent per år. Om man får en realavkastning på 6 procent per år äter avgiften upp 5 procent av vinsten varje år. Med ränta på ränta blir det mycket pengar till slut. När jag köper aktier betalar jag ett courtage på ca 0.05 procent och detta bara en enda gång(jag har ju som eventuellt är bekant en köp-och-behåll-strategi) beräknat på inköpspriset. Hur mycket än aktien stiger betalar jag inte mer än dessa initiala 0.05 procent.

Men Avanza zero då tänker den påläste. Visst finns Avanza zero men då är man dels låst till en mäklare. Dels vet man inte om fonden finns kvar om 10 år och om den då fortfarande är avgiftsfri. Eftersom jag handlar i vanlig depå vill jag inte komma i ett läge där jag tvingas sälja och därmed få betala reavinstskatt.

2 - Intresse
Det är helt enkelt roligare att handla med och äga aktier. Sen jag köpte SCA A ser jag deras produkter var jag än vänder mig och varje gång gör det mig lite glad att se deras framgång. Årsredovisningar är trevlig läsning och det är även betydligt roligare att läsa i media om bolag som man är delägare i.

3 - Fonder delar inte ut
Vad jag vet finns ingen svensk indexfond med utdelning. Det må vara en känslomässig aspekt men om man har som mål att någon gång leva helt eller delvis på avkastning är det väldigt smidigt om ens innehav har utdelning. Då kan man leva på utdelningen med gott samvete och lita på att kursen på innehaven stiger åtminstone i takt med inflationen.