Staten säljer alla sina aktier i Nordea. Som aktieägare har jag väl inget emot det direkt. Staten är inte alltid bästa ägaren. Det blir alltid tjänstemän som leker med andras pengar som tar platser i styrelsen och röstar på stämmor.

Men som svensk medborgare tycker jag det är synd. Förstår inte varför staten säljer av aktier. Jag tror staten liksom privatpersoner tjänar på att äga företag och jag har svårt att tro att pengarna kommer kunna placeras bättre. Själv är jag inte mycket för skulder men en stat är inte en privatperson. Det finns en poäng för en stat att ha en statsskuld genom att den därmed erbjuder en säker hamn för investerare som efterfrågar det. Staten i sin tur får billiga lån.

Statens avdelning för kapitalförvaltning eller vad man skall kalla det är en av få statliga verksamheter som bara håvar in stålar utan någon särskild motprestation. Om portföljen vore tillräckligt stor hade inga skatter behövts. Det hade väl varit ett trevligare mål än att sakta men säkert urholka innehaven genom små men återkommande försäljningar.

Bloggaren Miljonär innan 30 skrev nyligen ett inlägg där han slängde ut en fråga om hur man i efterhand bör räkna fram vilken avkastning man haft på sin portfölj. Trivialt kan tyckas men det finns olika uppfattningar om hur det skall göras kan jag lova.

Samtidigt gav han ett enkelt scenario som han bad läsarna räkna på. Den första som kommenterade kom självsäkert och lite kaxigt fram till att avkastningen i scenariot var 5.15 % medans jag i min kommentar - lång som ett blogginlägg och kanske än mer kaxig- kom fram till 7.0 %.

Ganska stor skillnad tycker jag. Hoppas nu jag räknade rätt. Satt och räknade samtidigt som jag åt frukostgröten så det vet man aldrig. Att räkna fel kan hända den bäste.

Läs inlägget och kommentarer här.

Ni som varit uppmärksamma har förstått att min sambo och jag bor i en hyresrätt. Det är ett aktivt val från vår sida och jag kollar då och då av marknaden för att undersöka om jag fortfarande tror att det är det bästa.

I förrgår skrev jag ett inlägg där jag presenterade en modell för att bryta ut den minsta gemensamma nämnaren ur två boendealternativ för att se vad som var kvar efter det. Jag skall nu göra samma övning med min egen situation som exempel.

Min sambo och jag innehar ett hyreskontrakt på en central tvårummare med en månadshyra på 4800 kr inkl. el och parkering. Vad skulle det innebära om vi köpte en likvärdig bostadsrätt?

Jag letade upp en likvärdig lägenhet på Hemnet - jag kommer inte länka till den eftersom jag inte vet när den försvinner. Avgiften inkl. el låg på 3153 kr per månad. Boendeparkering i området kostar 375 kr per månad och jag räknar på att 200 kr per månad kommer behövas för inre underhåll. Kostnaden blir då 3728 kr / månad. Det är 1072 kr lägre kostnad per månad jämfört med vår hyresrätt. Enligt SBAB kan jag idag få en rörlig ränta på 2.62 procent och efter avdrag och en liten rabatt blir det 1.8 procent. För att få motsvarande månadskostnad kan jag alltså låna upp (1272*12)/0.018 = 714 667 kr.

Utropspriset ligger på 1.65 miljoner kr och jag uppskattar att försäljningen landar på 1.7 miljoner kr. Det ger att den investering jag tvingas till om jag väljer bostadsrätten istället för hyresrätten landar på 985 333 kr och därmed blir hävstången ca 1.7 gånger.

Det är viktigt att förstå att förmånen att bo i lägenheten är bortskalad från den här investeringen. Investering skall ses som en investering i ett index som följer lägenhetens marknadsvärde * 1.7 utan andra förmåner.

Vad påverkar ett bostadsprisindex? Bostadspriser stiger naturligtvis med inflationen men utöver det måste efterfrågan i förhållande till tillgång stiga om värdet skall öka.

Alternativet för min del är att investera på börsen istället. Dessa investeringar stiger också med inflationen och utöver det blir det förhoppningsvis vinster i verksamheten som kommer ägarna till godo.

Vårt val faller på börsen och vi bor därmed kvar i hyresrätten. Naturligtvis bygger det här valet helt och hållet på att vi innehar hyreskontraktet. Hade vi inte haft det hade det varit en helt annan situation eftersom det i min hemort - utan köplats - i praktiken bara är möjligt att på rak arm få ett andrahandskontrakt med ockerhyra. Med andra ord kan man säga att vi väljer att utnyttja det faktum att vi har ett hyreskontraktet med rimlig hyra istället för att gå ut på öppna marknaden och bland andra dårar bjuda högst på en - av bostadsbrist - hett eftertraktad lägenhet.

Trots att jag inte är någon beundrare av prognoser funderar jag faktiskt på att skriva ett inlägg om vad jag tror om bostadspriserna framöver. Håll till godo.

En gammal "ekonomsanning" är att det alltid är en bra affär att äga sitt boende. Själv litar jag inte ett dugg på dessa gamla sanningar utan gör hellre min egen analys. Dessutom har jag en förkärlek för att isolera olika effekter ifrån varandra vid jämförelser. Så hur isolera effekterna ifrån varandra vid en jämförelse mellan att hyra och äga ett boende.

En hyresrätt har enbart en månatlig kostnad. En bostadsrätt eller äganderätt har en månatlig kostnad plus en insats. Insatsen är en investering. Det som krånglar till det är att ett boende inte bara är en investering i form av siffror på internetbanken utan man har även nytta av investeringen genom att man kan bo där. Jag skall försöka bryta ut den rena investeringsdelen i att äga sitt boende. Rensat från förmåner som att man kan bo där. Det görs enklast genom att jämföra med en hyresrätt.

Jag skall försöka förklara hur jag tänker med ett exempel. Tänk dig att man har valet mellan en hyreslägenhet och en bostadsrätt som i övrigt är likvärdiga. Samma storlek, läge, standard med mera. Hyresrätten kostar 5 000 kr per månad medans bostadsrätten har en avgift på 3 200 kr per månad och en insats på en miljon kronor. I bostadsrätten måste man själv stå för det inre underhållet och det uppskattar vi till 300 kr i månaden. Lotta som står inför valet är en flitig sparare och har tillgångar på över en miljon.

Bolåneräntan är omkring 4 % vid tillfället och ränteavdraget får effekten att vi kan räkna på en ränta på 2.8 % istället.

Hyresrätten är enkel i sin konstruktion. 5 000 kr skall betalas varje månad och det är allt. Om valet faller på bostadsrätten tänker sig Lotta att hon skall ta ett banklån som är så stort att avgift + underhåll + ränta blir lika mycket som hyresrättens hyra. Hur mycket blir kvar till räntekostnader? Jo, 5 000(hyresrättens hyra) - 3 200(avgift bostadsrätt) - 300(underhåll) = 1 500. 1 500 kr är alltså kvar till räntekostnad. Per år blir det 1 500 * 12 = 18 000. Med en ränta på 2.8 procent kan man ta et lån på 18 000 / 0,028 = 642 857 kr. Drygt 600 tusen kan hon låna för att få motsvarande kostnader för hyresrätten som för bostadsrätten. Omkring 360 tusen får hon se som en ren investering.

Investeringen kommer med en kostnadsfri hävstång. Kostnadsfri pga av att vi får boendeförmånen för räntan. Om lägenheten i exemplet stiger 10 % blir det en ökning på 100 000 kr vilket är 27.7 % av 360 000 kr. Om hyresrätten väljs kan dessa 360 000 kr placeras på annat håll. På börsen i råvaror eller obligationer eller annat.

Nu har vi brutit ut investeringsdelen i bostadsrätten. Denna investering medför inga förmåner. Det har vi räknat bort med hjälp av banklånet. Investeringsdelen kan ses som en investering i ett bostadsvärdeindex med hävstång och den är rent spekulativ. Enda möjligheten till att spekulationen skall gå hem är att någon annan är beredd att betala mer för lägenheten i framtiden. Vad hävstången blir beror på alla parametrar vi stoppade in i beräkningarna. I det här fallet är hävstången en multiplikationsfaktor på omkring 2.7.

Det enda som nu skiljer bostadsrätten från hyresrätten är att bostadsrätten medför ett tvång om en investering. Om Lotta tror att denna investering, priset på bostadsrätten, efter hävstång kommer utvecklas bättre än någon alternativ placering hon kan göra med sina 360 000 kr bör hon välja bostadsrätten. Om hon tror att pengarna kan placeras bättre på annat håll bör hon välja hyresrätten.

Hur påverkar framtida inflation, räntenivå och hyresnivå beslutet? Dessa parametrar är svåra att förutsäga men påverkar faktiskt ofta båda lägenheterna åt samma håll. Hyran för hyresrätten kan stiga men det beror i så fall på inflation och stigande räntor. Hög inflation kan tyckas vara till bostadsrättens fördel men hög inflation kommer med hög ränta och höjd avgift till föreningen. Om man har en hög hävstång kan dock inflation ge bra utdelning. Min rekommendation är att inte lägga för stor vikt vid parametrar som man inte vet hur de utvecklas. Utgå istället från dagens nivåer och omvärdera istället beslutet med jämna mellanrum för att se om det fortfarande gäller. Om man har bättre sinne att se in i framtiden än marknaden i övrigt finns här dock stora pengar att tjäna.

Jag skall återkomma till hur min personliga situation ser ut i kommande inlägg.

Det är alltid kul att leta upp inlägg om pengar på bloggar med en annan inriktning. Här är ett inlägg på Gentlemannaguiden som är mycket läsvärt. Håller med om i stort sett varje ord.

Ibland leker jag med tanken på att sluta spara. Vad skulle det på kort sikt innebära för min vardagsekonomi?

Kapitalet ligger i dagsläget på ca 1.58 miljoner kronor och den senaste tiden har jag sparat drygt 19 000 kr i månaden i snitt. Tänk nu att jag skulle börja spendera upp samma summa som jag tidigare sparat och dessutom bränna avkastningen på kapitalet.

Man kan skriva mycket om hur mycket avkastning man kan förvänta sig på en förmögenhet. Den diskussionen skall jag inte ta nu men det finns en tumregel som säger att om man årligen tar ut 4 % så kommer förmögenheten under lång tid bevaras med 90 % sannolikhet. Detta är då efter inflation. I praktiken kommer alltså värdet i kronor och ören öka år efter år men med bevarad köpkraft.

4 % av 1.58 miljoner är 63 200 och efter skatt på 30 % blir det 44 420 kr per år. Per månad blir det ca 3 687 kr.

Jag skulle alltså kunna öka mina utgifter med 19 000 + 3 687 = 22 686 kr per månad.

Det skulle kunna innebära en flytt till Turning torso(där hyrorna ligger på 15 - dryga 20 tusen per månad) för mig och min flickvän. En ny flashig bil, flådiga möbler och kläder + betydligt fler SPA weekends och krogkvällar. Allt detta och fortfarande behålla den dryga miljonen på banken.

Men nä, jag tror inte jag hade blivit gladare för det. Jag funderar mycket på vad mina kollegor som tjänar lika mycket gör av sina pengar. De lever inte alls det livet som jag beskriver ovan kan jag säga men jag tror inte de spara så himla mycket heller.

Jag har tidigare skrivit om fyra olika banktjänster som jag önskar mig men som inte erbjuds av Skandiabanken där jag har min portfölj i dagsläget. Nu tycker jag det är dags att knyta ihop säcken. Här följer min banktjänstönskelista:

- Ställa ut säljoptioner
Detta är något för den långsiktige värdeinvesteraren. Läs inlägget

- Att enkelt och courtagefritt kunna ge bort aktier.
Vinsten för banken är eventuellt nya kunder plus att courtagekostnad för försäljning när den dagen kommer. Läs inlägget

- Låna ut aktier till blankare
Också mycket intressant för alla långsiktiga värdeinvesterare.
Läs inlägget

- Möjlighet till robothandel
Som tekniskt intresserad skulle det vara väldigt kul att testa lite robothandel. Läs inlägget

De flesta av dessa finns redan hos konkurrenter men det har inte blivit att jag bytt mäklare för den saken ännu. Det finns ju fler parametrar att ta hänsyn till. Så som courtageavgifter till exempel. Jag har inget emot att vara kund hos flera aktörer men för punktera ovan skulle det ju kräva att jag flyttar hela portföljen. Att ha portföljer hos olika aktörer för olika aktier skulle bli för mycket till och med för mig.

Den här bloggen är inte bara ett bloggprojekt utan även ett programmeringsprojekt. Jag använder inte något av de befintliga bloggramverken så som Blogger eller Wordpress utan har byggt mitt eget från skratch. Det innebär att jag har full kontroll och kan bestämma själv hur allt ser ut och fungerar. Nackdelen är dock att det är en del jobb för varje funktion som behöver läggas till.

Mjölighet att kommentera ligger på att-göra-listan men eftersom bloggen inte direkt är Sveriges största har jag inte tänkt att behovet är så stort. En kommenteringsfunktion är ju inte till någon nytta om ingen kommenterar.

Men. De perioder jag skriver några inlägg i veckan letar sig bloggen upp till botten på topp-50-listan över privata bloggar inom 'Ekonomi, företagande och juridik' på bloggportalen . Jag har tittat på mina närmaste blogggrannar - som alltså har ungefär lika många besökare - och noterat att de får några kommentarer trots allt. Åtminstone någon enstaka per inlägg. Dock har de flesta av dessa bloggar betydligt lägre inläggsfrekvens så vet inte riktigt hur relevant jämförelsen är.

Det jag funderar på nu är om jag skall ta lite hjälp här och bädda in en kommentarsfunktion från exempelvis Disqus eller om jag skall skriva en egen. Att skriva en egen är i grunden inte så tidskrävande men om den skall vara sofistikerad, exempelvis erbjuda inloggning med Google-konto, Wordpress-konto, Open-id och alla populära inloggningstjänster blir det lite jobb trots allt. Dessutom krävs spamskydd, skydd mot försök att få in skadlig kod med mera. Nackdelen med Disqus och liknande är att då tappar jag ju den där fulla kontrollen som jag gärna vill ha.

Ni som brukar kommentera på andra bloggar, skicka gärna ett mail(det går ju inte att skriva kommentar :p) och önska vilka behov ni har. Räcker det att man kan ange sitt alias, en länk och en kommentar eller är det viktigt att man kan logga in med sitt konto från en annan tjänst? Vilken tjänst i så fall?

När jag berättar om att jag använder en 'köp och behåll'-strategi, med förtydligande att de aktier jag köper idag planerar jag att behålla till den dag jag dör, är det många som blir osäkra hur de skall agera. Det handlar nog troligtvis om att de tycker det verkar så galet - att en sak är säker - de kan inte säga vad de egentligen tycker. Det skulle bli ett alltför taskigt påhopp som innehöll alltför fula ord. Istället blir det ofta någon forma av -"aha, ehh, intressant" sen byter samtalet riktning.

På somliga forum är diskussionen mer rakt på och det självklara argumentet mot strategin är följande:
- Varför skall du spara och gneta om du aldrig skall använda pengarna.
- Eller, du kan dö vilken dag som helst då har du sparat och gnetat i onödan.

Min 'köp och behåll'-strategi är främst en investeringsstragi snarare än en privatekonomisk strategi men den ger ändå en del privatekonomiska bieffekter. Här är några av dem som jag gillar:

1. Välbefinnande
Man blir inte lycklig av att ha det bra. Man blir lycklig av att tro att man kommer få det bättre. Ge ett gatubarn i Rio beskedet att det snart kommer få en viss levnadsstandard och det kommer bli överlyckligt. Ge en Hollywood-fru samma besked om att hon snart kommer tvingas till samma levnadsstandard och hon kommer få en ångestattack. Säljer man inte kommer aktierna troligtvis bara bli mer och mer värda och ge mer och mer utdelning över tid och man kan därmed gradvis kosta på sig mer och mer.

2. Mer över i plånboken
Även om man inte säljer aktier får man ju utdelningar varje år. Min plan är att jag en dag skall använda utdelningarna i vardagsekonomin. Kursökningarna används som inflationsskydd och utdelningsökningar som 'löneförhöjning'.
Även om man detklart kommer ha en hel del oanvända medel den dagen man dör kommer det man tagit ut från sparandet med största sannolikhet vara betydligt mer än vad man satt in om man börjar spara relativt tidigt(innan 30).

3. Livförsäkring
Eftersom man kommer lämna ett rejält arv efter sig behöver man ingen livförsäkring med skydd för efterlevande man kan även skippa efterlevandeskyddet i tjänstepensionen. Allt detta ger mer pengar över till sparande. Det finns även en hel rad andra försäkringar man kan slippa om man har god finansiell ställning. Man skall bara försäkra sig mot katastrofer, inte mot förluster som man klarar själv om det kniper. Det tjänar man på i längden.

4. Undantaget bekräftar regeln
Skulle man vilja köpa en aktie som inte delar ut(kanske Berkshire Hathaway) eller om ett stort innehav slutar dela ut så kan man ju göra ett undantag och sälja några procent varje år och därmed simulera utdelningar.

Det finns en utveckling som kan krossa alla argument ovan och det är en ständigt sjunkande börs, årtionde efter årtionde nu framöver. Den som lever får se. Om den skulle sjunka fem till tio år framåt skull det dock bara vara bra för min del. Jag kommer vara nettoköpare ett bra tag till.

Så här ser min frukost oftast ut nu när hösten närmar sig.

Havregrynsgröt gjord på fiberberikade havregryn. Sen strör jag rikligt med pumpakärnor, oskalade sesamfrön och krossade linfrön på. Avslutningsvis ett hackat egenplockat äpple eller päron. Riktigt gott faktiskt.

Här är ett sevärt tal av Warren Buffett från 1999.



Redan när han testar micken visar han sin kvickhet och självdistans. Istället för det konventionella "Testing, one, two, one, two" kör han "Testing, one million, two millon". Sedan rullar det bara på. Han avråder starkt från lån, särskilt de med höga räntor. Man skall vara en av dem som tar ränta istället för en av dem som betalar ränta.

Han redogör även att man inte blir lyckligare av ett hus som är värt 20 gånger mer. Att man i längden kommer förlora pengar om man försöker köpa och sälja aktier med mera med mera.

Som jag tjatat om många gånger tidigare är det de fasta kostnaderna som är viktigast att hålla ner för att uppnå ett sparsamt leverne.

En kostnad som är att betrakta som fast är utgiften för mensskydd. Bindor och tamponger går åt i jämn takt och kronorna tickar. Men det finns alternativ.

Medans en binda eller tampong förbrukas på några timmar finns det andra mensskydd som håller i tio år. Produkten heter menskopp och säljs i olika webbshoppar. Den kostar lika mycket som några månaders förbrukning av konventionellt mensskydd men en och samma kopp håller som sagt upp mot tio år.

Läs mer på Wikipedia.

Jag är uppvuxen längs en landsväg som går mellan två mellanstora städer. Det går en buss varje timme dagtid på vardagar. På nätterna går det inga bussar alls. På dagarna är det oftast i stort sett oavbruten biltrafik medans det är ganska glest på nätterna. Det handlar kanske om några minuter mellan bilarna på nätterna.

Det finns alltså en teoretisk möjlighet till mycket bättre kollektivtrafik på ovan nämnda väg om den outnyttjade kapaciteten i bilar som ändå kör användes.

Att lifta är ju inget nytt och det liftas alldeles för lite enligt min mening. Liftning har dock ett problem, det saknas incitament för förarna att plocka upp liftare eftersom det är osäkert om dessa kommer erbjuda bensinpengar.

Det behövs helt enkelt ett system som dels kopplar ihop förare med passagerare och dels hjälper till att administrera ersättning från passagerare till förare. Med dagens teknik är det här inga problem. En enkel app i mobilen löser problemet. Föraren knappar in var den skall åka och hur många platser som finns ledigt och passageraren knappar in vart den vill åka. Sen notifieras man om lämpliga matchningar. När åkturen är klar belastas passagerarens konto med en summa som går till förarens konto. Summan baseras lämpligen mestadels på sträckans längd.

Den konventionella kollektivtrafiken kan ansluta sig till samma system och sluta köra där och när nästan ingen åker. Istället kan trafiken optimeras efter behov. Slut med allt biljettkrångel med olika system i olika städer och län.

Det finns en hel del sådana här initiativ i form av webbsidor, grupper och sidor på Facebook, appar med mera. Problemet just nu är väl att det finns för många och ingen av dem slår pga lågt användarantal. Det är först när det blir riktigt många användare som en tjänst kan bli riktigt bra. Därför tror jag det är viktigt med ett öppet system där vem som helst kan bidra med serverkapacitet, klient, betalningslösning och så vidare.

I praktiken är det inte lätt att få till det här men min dröm lever. Tänk att bara kunna knalla ner till vägen och efter tre bilar stannar en som tar dig i alla fall en bit mot ditt mål. När du kör själv plockar du med folk och får därmed lägre milkostnad.

Semestern fortsätter och nu är jag hemkommen från en veckas segling längs västkusten. Jag har en känsla av att ryktet säger att segling är dyrt. Faktum är att det beror väldigt mycket på. Visst, om man skall ha största båten på smögenbryggan blir det dyrt men annars kan man exempelvis hyra en Maxi 77 för 6000 kr per vecka. Om man är fyra personer blir det 1500 kr per person. Det fina är att sen tillkomer inte så mycket mer kostander än mat, och det skall man ju ha oavsett.

Att ligga i gästhamn kostar iofs runt 200 kr natten men det är högst frivilligt. Det går lika bra att övernatta i naturhamn som är helt gratis. Dieseln är en försumbar kostnad eftersom det är en segelbåt det handlar om.

Det blir inte heller extra kostnader för diverse aktiviter. Seglingen är ju aktiviteten man mest ägnar sig åt när man är ute och seglar och sol, bad, snorkling och kvällspromenader är ju helt gratis.

I mitt fall har jag förmånen att låna min pappas båt men jag skall faktiskt bidra med en summa för lånet i år för att jag inte hann hjälpa till särkilt mycket med vårrustningen. Eftersom jag fixade båt stod seglingssälskapet för hamnavgifter på denna turen.

Det som blev dyrast var en del restaurangbesök. Men som jag sagt många gånger förut. Det är höga fasta kostander(ovanor) jag främst vill undvika. Inte impulsutgifter som ger guldkant på tillvaron. Det är den strategi som ger mest livskvalitè för pengarna enligt mig.

Att köpa presenter och julklappar är ett ständigt gissel. Om man hittar något som mottagaren behöver och uppskattar kan det vara riktigt kul men om man inte gör det är det en pina.

Helst skall det vara något som motagaren annars ändå köpt. Problemet med det är att de flesta i min bekantskapskrets i de fall redan har köpt prylen i fråga.

Då kan man alltid köpa ett presentkort men min erfarenhet är att de allt för ofta blir liggandes tills de inte gäller eller slarvas bort.

Det mest flexibla presentkortet är helt vanliga pengar men det anses ju hopplöst tråkigt.

Själv skulle jag gärna ha möjligheten att på ett enkelt sätt ge bort aktier. Kanske kan man väcka ett intresse hos någon. Utdelningsaktier passar bra här. Tänk att ge bort en gåva som kanske varje år resten av livet genererar en ny liten gåva i form av utdelning.

Jag har tagit en veckas semester och befinner mig nu på Säljerydfestivalen. Jag hjälper till en del med ljuteknik och för det får jag gratis entre och två mål mat om dagen.

Här bemödar sig besökarna att tända eldarna även på dagen trots sommarvärme och strålande sol. Runt dessa sitter de sen och hänger, spelar trummor, röker och dricker. Även bastun och de flesta matvagnarna drivs med ved. Dessutom värms allt vatten till disk och tvätt med ved det med. Detta i kombination med att de flest festivalbesökran röker gör att en irriterande rök ligger tät både här och där.

Hundar och barn springer lösa omkring och de flesta går barfota. Toaletterna är av modellen utedass där lukten är vass och flugorna flertaliga och dörrarna består av hängande trasmattor så man för knacka för att veta om det är upptaget.

Nätterna i tältet är rätt så svala och dagarna varma. Min frukost består av avokado, bröd, oliver, digestivekex och vatten. Till lunch och middag bjuds olika vegitariska röror av rotfrukter, bönor, linser och grönsaker. Till detta ris, bulgur med mera.

Kan tyckas vara en pina att vara här med jag gillar det enkla livet starkt. Härligt att ta det riktigt lungt en tid, nu är det snart funktionärsmöte och där tänkte jag vara med idag, igår glömde jag. Men det är ingen som klagar för det.

I tisdags var jag på seminarium eller säljmöte som jag kallar det med Kapitalgruppen som jag skrivit om tidigare.

Det var en liten grupp på åtta personer vilket jag tycker var trevligt. Seminarieledaren var inte anställd utav Kapitalgruppen utan var inhyrd och pratade inte särskilt mycket om Kapitalgruppen faktiskt. Istället dundrade han på om pension, grundpension, ppm, tjänstepension, privat pension i bra fart. Han pratade mycket om olika fällor och som vanligt lärde jag mig en hel del trots att jag är ganska insatt sen tidigare. Han förklarade även att Kapitalgruppen och liknande företag tjänar pengar genom provision på de produkter de rekommenderar sina kunder om det blir affär.

Han verkade kunnig även om jag inte höll med om allt. Han tyckte exempelvis att man skulle söka trygg hamn när det blåser på de finansiella marknaderna. Min strategi är motsatt på den fronten, jag vill ge mig ut i stormen när få andra vågar.

Vidare tyckte han att generationsanpassad risk som jag tidigare sågat var en bra idè.

Efter mötet fick man fylla i en blankett där man angav om man var intresserad av vidare rådgivning eller inte. Inget tjat där inte. Sen blev det en utsökt god sparrissoppa till oss vegetarianer och en räkmacka till övriga.

Min akilleshäl är tjänstepensionen och jag fyllde faktiskt i att jag kunde tänka mig ett möte senare i höst. Jag planerade att senare kräva att bara tjänstepensionen diskuterades. Jag har nämligen pinsamt dålig koll på den. Varje gång jag tänkt läsa på bättre har jag bara blivit förbannad på alla avgifter och bristande valfrihet att jag inte orkat. Där skulle det vara skönt att förklara för någon som hade koll vad jag är ute efter och sen få ett förslag på handlingsplan.

Dagen efter ringde en herre från Kapitalgruppen och ville boka in ett kostnadsfritt rådgivningsmöte men jag bad honom återkomma i slutet av augusti. Det fanns inget utrymme för missuppfattning i det samtalet vill jag lova men ändå fick jag bekräftelse på ett inbokat möte hemma hos mig i början på september. Det gjorde mig riktigt irriterad och jag tänker avboka och säga att jag tappat förtroendet och inte är intresserad längre.

Så gick det med det. Men soppan var god.

Senare idag skall jag till ett säljmöte med Kapitalgruppen. Mat på Grand hotell r utlovat vilket innebär att jag i alla fall kommer spara in kostnaden för en måltid.

Lovar att återkomma med en rapport efter mötet.

Fler seriestrippar på http://www.bonton.se/. Rekommenderas varmt.