Redan vid förra emissionen var jag sugen på Akelius preferensaktie men jag hade mycket att stå i då och det blev inte av helt enkelt. Jag grämde mig över det och nu var jag därför desto bättre på hugget. Eftersom jag redan är kund hos Akelius spar har jag förtur till 400 aktier. Utöver dessa har jag tecknat 2 400 stycken. Totalt 2 800 aktier alltså vilket innebär att jag behöver punga ut med 2 800 * 320 = 896 000 kronor. Nu lär intresset vara stort och jag tror inte att jag blir tilldelad så mycket som jag tecknat. På tisdag eftermiddag hoppas jag få besked och det skall bli mycket spännande.

Med mina mått ser jag den här affären som kortsiktig. Mer om det senare. Först skall vi prata lite risker. Jag ser främst två risker med Akelius pref.

1. Att Akelius får svårt att betala ut utdelningen eller till och med brakar ihop. Tyvärr räcker det att marknaden tror på en försämring av kreditvärdigheten framöver för att kursen skall drabbas.

2. Att räntorna och inflationen sticker iväg. En preferensaktie är inte inflationsskyddad på grund av att utdelningen är bestämd i absoluta belopp i förhand.

Första risken är jag beredd att ta för den förhållandevis höga utdelningen. Men på sikt vill jag inte ha nästan halva portföljen i en preferensaktie på grund av punkt nummer två. Därför kommer jag sälja av i alla fall en större del av innehavet inom ett år.

Så varför är Akelius pref. attraktiv på kort sikt? Aktien handlades på omkring 355 kronor innan den nya emissionen annonserades. Nu sker emissionen till kursen 320 kronor och aktien handlas på dryga 330. Jag tror att aktien återigen kommer klättra upp mot 350 och därmed lägga sig i nivå med andra preffar som exempelvis den från Balder. Det är nog en och annan som tänker som jag och kommer sälja av ganska snabbt efter emissionen. Det kan hålla tillbaka kursen men det kan inte hålla på hur länge som helst och på ett års sikt tror jag de flesta klippare sålt av.

Våren 2013 sådde jag en rejäl kruka med basilika. Plantorna levererar fortfarande kan jag lova och senaste skörden(se bild ovan) gjorde jag i veckan. Jag har skördat en till synes oändlig mängd sen sådden och nu börjar jag faktiskt bli trött på hemmagjord pesto, tomat och mozzarella-mackor och allt annat med basilika. Det passar bra nu till vintersäsongen då produktionen inte är lika frodig.

Dock har många plantor gett sig med tiden och nu är det omkring 10 härdiga kvar. Därför har jag tagit sticklingar som fick stå i vattenglas någon vecka. Dessa är nu planterade i samma kruka för att föryngra beståndet.

Jag har även sått gräslök, persilja och dill i balkonglåda men det har inte fallit lika väl ut. Allt blev mycket klent. Persilja blev det nästan inget alls med och dill blev bara en liten skörd. Gräslök funkade lite bättre men inga större mängder har kunnat skördas. Kanske skulle jag prova några av dessa i fönstret istället.

I tråden på flashbacks delforum om nationalekonomi ställs följande fråga i det första inlägget:
"Hur fungerar sambandet mellan att jag sparar 10 kronor hos en bank (inlåning till banken), som gör att banken kan låna ut 90 kronor till sina klienter? Hur fungerar det egentligen?"
Frågan har resulterat i en diskussion som i skrivande stund har 2308 inlägg! En sannerligen intressant fråga alltså. Här följer min syn på saken.

Tänk er att vi stannar tiden för en sekund. När vi drar igång tiden igen gör vi det i någon slags slow-motion där endast mina påhittade karaktärer agerar i normal takt. Därför kan vi i lugn och ro titta enbart på deras agerande och se vad det får för effekter med allt annat lika.

Anna har bestämt sig för att sätta in 10 kronor på banken och hon knallar iväg till Swedbank och sätter in sina pengar. Swedbank tar emot pengarna, gör en notering och lånar sedan ut 9 kronor av dessa till Kalle. Kalle plockar ut sina 9 kronor men tänker inte ha dem i fickan direkt, Han köper en bil för dem och säljaren av bilen går raka vägen till Swedbank för att sätt in dem. Swedbank lånar ganska snabbt ut 8 kr av dessa till ännu en kund.

Swedbank har nu lånat ut totalt 9 + 8 kr till följd av de 10 initialt insatta kronorna. Men förloppet återupprepar sig och den utlånade summan växer ännu mer. Hux flux har Swedbank lånat ut mycket mer än vad som ursprungligen sattes in. Samma pengar lånas ut flera gånger. Det många lätt glömmer är att samma pengar också sätts in flera gånger.

Men om bankerna lånar ut allt för mycket blir de sårbara och därför är de reglerade så att de inte skall kunna ha en allt för svag balansräkning. Just nu är det Basel 3-reglerna som sätter begränsningen.

Men om inte bilförsäljaren sätter in pengarna på Swedbank tänker du? - Bankerna har så många kunder att det jämnar ut sig. Om bilförsäljaren går till SEB och sätter in pengarna så kommer Swedbank förr eller senare få in pengar som lånats från SEB istället.

Här är tre anledningar till varför jag ser fram emot nästa börskrasch trots att jag sitter med en miljonportfölj av aktier.

Vill köpa billigt
Även om jag har en hyfsat stor aktieportfölj har jag fortfarande bara ca 50 procent aktier(ökar aktieandelen sakta med säkert) och sparar dessutom för tillfället förhållandevis stora belopp varje månad. Jag hoppas att jag är tillräckligt bra mentalt förberedd för att sätta sprätt på bra med torrt krut så fort det börjar storma lite. Om vi skulle få en sättning på omkring 40 procent och sedan en återhämtning de följande åren tror jag att jag skulle kunna klättra rejält i min milstolpstrappa.

AP7 Aktiefonds hävstång
Soffliggaralternativet i PPM inebär för de flesta en stor del AP7 Aktiefond och det har inte varit någon dum placering hittils. Inte minst beror detta på att fonden använder en hävstång som sist jag kollade låg på 50 procents belåningsgrad. Soffliggarna har därmed överpresterat de som valt aktivt rejält och alla är glada. Nu är det inte så att jag är skadeglad men det skall ändå bli mycket intressant att se hur debatten kommer vända om soffliggarna tappar betydligt mer än snittet ett år.

Andra bloggares strategier
Senaste åren är det många spar och ekonomibloggare som kört på med en ganska aktiv strategi. Det har blivit många inlägg av typen <Nu säljer jag XX för att värderingen är inte lika bra längre - vinsten blev 30% på 2 månader vilket jag är mycket nöjd med.> Kommer dessa bloggare vara lika aktiva i en nedgång? Kommer dom sälja av portföljen inför? Eller kommer vi få se inlägg av typen <Nu säljer jag XX. Värderingen är iofs låg men jag bedömer YY vara ännu billigare. Förlusten blev 30% på 2 månader.

Så när kommer nästa krasch? Ja, jag har ingen aning dessvärre men jag är rädd att det kommer dröja längre än de flesta tror. Jag tycker helt enkelt det är för många som har lyckats att förutse kraschen om den skulle komma inom de närmsta åren. Om det är något som är typiskt för en krasch så är det att den kommer när nästan alla minst anar det.

Tidigare i vår intervjuade Classier Corn mig. Nu ligger intervjun uppe och jag kommer hålla koll på kommentatorsfältet för eventuella följdfrågor.

Nu ligger första avsnittet av Superspararna uppe på Kanal 5 Play. Det var en orgie i spar, snål och snylt-tips. Man fick följa en rad personer när de berättade om sina bästa råd.

Ett av paren som deltog var helt skamlösa och stod bland annat och pumpade upp ketchup i en mugg på Mc Donnalds tills de blev ivägkörda. Tjejen i paret gick även in i en affär och frågade i delikatessdisken om hon kunde få några smakprov. Dessa stoppade hon ner i en låda för att äta senare.

Andra tips var att göra eget snus och att tanka bilen långsamt för att det tydligen lurar räkneverket något. Listan kan göras lång men jag har redan glömt det mesta.

Om man förväntar sig investeringstips eller blottade siffror på förmögenheter eller liknande blir man besviken. Det var inget av den varan.

Den här tiden på året är den jag gillar allra mest. Det är ljust och varmt, semestern närmar sig och växtligheten står i sin fulla prakt. Jag har en veckas jobb kvar innan semester och tiden rullar på bra. Som om inte det är nog värderas portföljen inklusive kassa nu för första gången till över 2 miljoner av Mr Market. I vanlig ordning är det både besvärande och glädjande. Jag vill ju köpa mer aktier ett tag till.

När det gäller affärer så är det inte helt torrt på den fronten. Senaste helgen spenderades på Öland och där hittade jag en liten fin skalkniv(se bild ovan) för 1 kr på loppis. Jag har anledning att tro att den är av ganska bra kvalité eftersom bladet är taperat vilket innebär att det inte är jämntjockt som vilken plåtbit som helst. Nej det är tjockast inne vid handtaget och smalnar sedan successivt av ut mot spetsen. Ett riktigt fynd enligt mig. Vad skall man då med en skalkviv till undrar du kanske. Jo, jag är egen nog att skala potatis med mera med kniv. När man väl fått in snitsen är det en härlig känsla.

Vidare fick jag i veckan sålt en solpanel som jag har haft stående oanvänd något år. Hade tänkt att den skulle komma till användning med det blev inte av och jag tappade suget på det projektet. Jag fick 1800 kr och 100 kr för hemkörning. Det var jag riktigt nöjd med för jag hade inte gett mer än 1800 kr själv. Att sälja av grejer som står oanvända är något jag vill ägna mig mer åt. Det finns lite att ta av kan jag lova och jag skall försöka att ha åtminstone nånting ute på annons i stort sett hela tiden. Men på semestern är jag ut på vift så nu får det vänta lite.

På kvällarna tar jag gärna en tur med cykeln. Antingen ger jag mig ut på landsbygden och trampar mig slut eller så glider jag bara runt i stadsmiljö. Jag cyklar gärna där jag aldrig varit och ibland kan jag till och med göra som en östgöte och cykla gata upp och gata ner och glana. Bara för att få se varje liten del av staden. Det är fascinerande hur många områden som man aldrig varit i och ibland kan man hitta små guldklimpar på det här sättet. Bland annat har jag hittat två helt ok tennisplaner med nät, linjer och allt där man kan spela helt gratis.

I Kaliforniens stora vågor hade jag tyvärr sönder en kite genom att tappa ner den i vattnet. Den togs snabbt av en rejäl våg och då är det inte mycket mer man kan göra än att släppa kiten och hoppas på det bästa. Den flyter då fint in till stranden och när man själv simmat in får man domen för sin bristfällighet. I det här fallet hade min kära trotjänare från 2007 rivits sönder rätt rejält.

Min bedömning var först att skadorna borde gå att laga men det var inget jag skulle ge mig på själv. Körde iväg med den till en kitereparatör men han ville inte ta sig an den. Han tyckte den var för gammal och att skadorna var allt för stora. Det slutade med att jag köpte en ny kite.

Så vad gör man med en söndrig kite? Idag har jag i alla fall utnyttjat en liten bit av den. Dagens projekt har nämligen varit att sy mig en sjömanssäck. Av gammal hävd skall man själv sy sin sjömanssäck och gärna av ett gammalt segel som tjänat en troget under många år.

Även om det blev några missar är jag mycket nöjd med säcken. En sjömanssäck är praktisk på så vis att i förhållande till hur mycket den rymmer så tar den väldigt lite plats när den är tom. Och det är precis vad som behövs på en båt där det ofta är dåligt med plats att stuva ner diverse stora väskor. Det skall bli spännande att använda den och se om den håller in action. Det finns gott om material att göra en till förbättrad variant om den skulle visa sig för klen.

Symaskinen jag använt har jag kommit över alldeles gratis. Men den historien får vi ta en annan gång.

Kan ni tänka er något mer frestande än ett uppfriskande lagom tempererat glas flädersaft en varm sommardag. Helst skall den vara hemgjord och nästan gratis det klart och nu är det i så fall dags att ge sig ut på fläderjakt, i alla fall hör i söder.

Igår såg jag ett par plocka stora vita blomflak och funderade en sekund på vad det kunde va. Måste vara fläder tänkte jag. Den upptäckten öppnade ögonen på mig och sen dess har jag sett fläderbuskar både här och där på allmänna platser längs trottoarer och cykelbanor. Om man inte hittar något i sin omgivning kanske fruktkartan.se kan vara till hjälp.

Själv är jag inte så mycket för saft över huvud taget och har aldrig gjort flädersaft. Men en av mina minst husmoderaktiga kompisar vet jag har gjort en sats så det kan inte vara särskilt betungande.

Den senaste helgen blev ju med hjälp av nationaldagen en långhelg för oss kontorsråttor. Då passade jag på att läsa Rich Dad Poor Dad av Robert T. Kiyosaki.

Jag ger boken tre cyklar av fem. Den innehöll mycket matnyttigt men även en del mindre givande avsnitt.

Många sidor ägnades åt att berätta om hans fantastiska affärer. Han gjorde bland annat en affär där han utan en krona på fickan budade på en fastighet för att sedan lyckas sälja vidare affären till någon annan innan han behövde betala. Detta på grund av att han visste att fastigheten var värd mer än vad den såldes för. Den här typen av berättelser tycker jag inte är så himla givande. Det är väl inget nytt att om man råkar komma över något billigt och vet att det går att sälja för mer så kan man gaska lätt tjäna pengar. Det svåra är är att skaffa sig den här kunskapen och det beskriver Robert Kiyosaki bara på väldigt hög nivå. Han menar att det handlar om att lära sig redovisning och ekonomi. Att man inte skall slita på ett jobb dag ut och dag in för då ser man inte alla möjligheter som står rakt framför näsan. Man skall använda sig av advokater och mäklare och betala dem rikligt. Kurser och seminarium är inte heller något man skall snåla på.

Vidare menar Robert Kiyosaki att du inte skall jobba för pengar utan pengarna skall jobba för dig. Jobba skall man däremot göra för att lära sig. Själv sa han upp sig från ett bra jobb för att börja sälja kopiatorer - just för att lära sig sälja. När han var en av toppsäljarna på det jobbet hoppade han på nästa tåg. Det viktigaste att lära sig är att bli ekonomiskt läs och skrivkunnig som Robert kallar det. Men även om man blivit det finns risk att man inte blir ekonomiskt oberoende och det beror i så fall på rädsla, cynisk inställning, lättja, dåliga vanor eller arrogans. Samtidigt skriver han på ett ställe att om man inte har självdisciplin så är det ingen ide att man fortsätter läsa.

Titeln anspelar på att boken till stora delar består av lärdomar från hans egen pappa - 'Poor Dad' - och hans kompis pappa - Rich Dad. Poor Dad är högt utbildad och har bra lön men ser sitt stora hus i fina området som sin bästa investering trots alla utgifter som det drar med sig. Han lånar till det mesta vitt och brett och kommer därför aldrig riktigt ikapp. Rich Dad är utan utbildning och bor enkelt, har gammal bil och driver diverse företag. Han börjar tidigt undervisa Robert och hans kompis på ett demonstrativt sätt genom praktiska moment.

Robert får lära sig en egen definition av begreppet tillgång. En tillgång är något som genererar pengar. En bil eller villa är alltså inte några tillgångar eftersom de kostar pengar. Man skall köpa uteslutande tillgångar för det man tjänar för att sedan betala sina utgifter med det som tillgångarna avkastar. Det handlar om att betala sig själv först som upprepas så många gånger i klassikern Den rikaste mannen i Babylon. Just det här drar Robert till sin spets och menar att han prompt betalar sig själv enligt plan även om det innebär att pengarna inte kommer räcka månaden ut på grund av det. Det faktum att pengarna inte kommer räcka skall nämligen sporra till att få in ännu mer pengar på andra sätt och man tvingas därför till att använda sin kreativitet och sitt ekonomiska IQ.

Jag tror ni börjar förstå hur jag menar med att boken bygger lite väl mycket på allmänna goda råd som skall ge utdelning i längden men som låter lite galna och riskfyllda.

I den kommande helgen skall jag dock praktisera några av råden. Jag skall nämligen jobba gratis, alltså inte för pengar utan för att lära mig. Det blir som ljudtekniker på en festival, jag får dock mat och husrum så det blir en billig helg i alla fall. Jag ser även mycket fram emot den - det är för mig kul jobb och jag får allt praktiskt serverat i en trevlig miljö!

Ingen har väl missat att Hakon Invest köpt 60 procent av Ica. Jag har länge gillat Ica och tittat på Hakon Invest som redan innan affären hade en stor post i Ica. Men ledningens övriga affärer och tillväxtförsök har avskräckt. Valet föll istället på Axfood som är mer av en kassako. Stora delar av vinsten delas ut och tillväxtmålen är måttliga. Dessutom har de tunga namnen i Axfoods styrelse största delen av sina förmögenheter i just axfoodaktier vilket innebär att de risker de tar med Axfoods pengar gäller även för den egna pengapungen.

Nu är jag ändå indirekt ägare av Hakon Invest eftersom jag har aktier i Industrivärden. Hoppas att Hakon väljer att koncentrera sig på Ica framöver och finslipa och förbättra den verksamheten istället för att drabbas av högmod och försöka köpa upp halva detaljhandeln och ägna sig åt utlandssatsningar.

Något som tyder på det är namnbytet. Flera versioner har figurerat i media. "Ica Gruppen", "Ica-gruppen" och Icagruppen". Dn har den goda smaken att skriva Icagruppen. Att så många versioner figurerar tyder på att det är just "Ica Gruppen" som är det riktiga namnet. Men eftersom det är en så avskyvärd särskrivning väljer en del journalister att göra en liten modifiering. Om det nu är så att det verkligen är "Ica Gruppen" som gäller undrar man ju verkligen hur dom tänker. Säger dom "Rök Fritt" istället för Rökfritt och "Kassa Biträden" istället för Kassabiträden också eller?

Om tanken är att ge namnet en internationell karaktär hade väl "Ica Group" eller likande passat mycket bättre.

Att spara och investera pengar är härligt men jag rekommenderar alla att även spara sitt digitala avtryck. Göra backup av filer helt enkelt.

Akta dig för molnet och webbtjänster
Tänk på att ditt konto när som helst riskerar att bli kapat och att leverantören kan få tekninska problem. Det är även viktigt att materialet från dessa sidor går att exportera på ett vettigt sätt om man skulle vilja byta till en annan tjänst.

Akta dig för backupprogram
Förvånande många backupprogram packar ihop och kanske även krypterar datan på ett sätt så att samma program krävs för att återställa backupen. Tänk om backupprogrammet inte går att få tag på längre eller inte funkar när väl datan behöver återställas.

Fysiskt åtskilda platser krävs
Utöver eventuella molntjänster bör man ha sin data på minst två fysiskt skilda platser för att skydda sig mot brand och inbrott.

Själv har jag löst det som följer:

Alla filer
Har jag dels på min dator som står hemma, dels på en extern hårddisk som finns hemma plus en kopia på jobbet. Kopian på jobbet uppdaterar jag genom att ibland ta med jobbets laptop hem.

Mindre filer
Mindre filer som ändras ofta så som källkoden till den här bloggen, mail och minnesantekningar laddas utöver backupen ovan upp till en webbtjänst varje dygn.

Kuriosa
Värt att nämna är att jag även sparar mina sms och har nyligen löst exportering av den här bloggen till ett format som jag förstår.

Jag tror det kan vara riktigt kul och givande att ha ett enormt arkiv att gräva i den dag man sitter på ålderdomshemmet. Vad sms:ade och bloggade jag om för 50 år sen?

Alla behöver vi lite spänning i tillvaron. Lite av den varan innehar jag just nu.

Jag har nämligen, inspirerad av grabbarna på The Droners Club, beställt en kostym från Charles Tyrwhitt i London. För mig som inte ens vågat köpa en T-shirt online tidigare, av rädsla för att det inte riktigt skall passa, är det ett oväntad drag. Det kan låta väldigt ologiskt men det finns en avgörande skillnad mellan T-shirts och kostymer. På kostymer är måtten de som anges, på en T-shirt vet man aldrig om den är stor eller liten i storleken. Jag har dessutom en kropp som kan liknas vid en provdocka så jag vet att om bara måtten stämmer kommer kostymen sitta bra.

Valet föll på en charcoalfärgad(mörkgrå) i twill. Tyvärr var jackan slut i lager så det dröjer ända till början på april innan jag får den. Men byxorna skall komma inom femton dagar. Lovar att uppdatera med hur det går.

Jag hade inte haft något emot att köpa på rea eller second-hand. Men när det gäller kostymer är det svårt. Det som reas ut är sällan tidlösa varianter i standardfärger. Och på second-hand tror jag aldrig jag sett en kostym som både varit snygg och i rätt storlek.

Jag levde länge i illusionen att det finns en summa pengar likt sedlarna i ett Monopolspel. Somliga har mer andra har mindre. Monopolspelets bank kunde ses som svenska Riksbanken med skillnaden att Riksbanken kan skapa nya pengar för att undvika deflation när befolkningen och ekonomin växer. Ungefär som om man i Monopol kom överens om att utöka sedlarna med hemmagjorda varianter om bankens pengar tog slut.

Men här hade jag fattat helt fel. Och jag vågar påstå att de flesta gjorde mig gott sällskap och kanske fortfarande inte förstår.

I Monopol finns det från första början en total summa pengar, en penningmängd. Tänk dig att ett nytt land skapades och de följde Sveriges modell för banksystemet. Skulle den nya Riksbanken börja med en lagom summa pengar beroende på befolkningsmängden? Svaret är nej. Riksbanken skulle börja från noll.

För att börja någonstans tar exempelvis istället staten ett lån* av Riksbanken. Nu är det lätt att slarvigt säga att Riksbanken skapar pengar. Men så är inte fallet. Staten får ett negativt saldo på ett konto och positivt på ett annat. Men summan är likväl fortfarande noll. Den fundamentala penningmängd som man i Monopolspelet får fram genom att räkna alla sedlar är i mitt scenario fortfarande noll.

Sen börjar pengarna cirkulera. Staten betalar ut löner, lönerna sätts in på privata banker som i sin tur lånar ut dessa pengar. Riksbanken får in ränta både från lånet till staten och från eventuella lån till banker och överskottet går till staten via utdelning. Nu snurrar pengarna runt i systemet likt energi, de kan inte skapas och inte förstöras. Om man skulle räkna allas innehav och sedan dra ifrån skulder skulle summan bli noll.

Det är faktiskt så här det funkar i Sverige idag. Några måste stå i skuld för att andra skall kunna ha en förmögenhet. Summan av alltsammans är noll.

* I Sverige får inte staten låna direkt av Riksbanken men det påverkar inte principen i exemplet ovan.

Jag har valt att inte använda en bloggplatform eller bloggverktyg så som Blogger eller Wordpress.

Fördelen med det är att jag bestämmer precis hur bloggen ser ut, vilka loggor som visas på den, vilka funktioner som finns i användargränsnittet för mig som bloggare med mera.

Nackdelen är att varje liten funktion som behövs, och ofta redan finns på plats i ett bloggverktyg, måste jag lägga ner timmar på att koda själv.

Därför dröjer en del funktioner. Det som ligger i planen just nu är följande.

- Export av databas till json-filer för backup
- Sida där min portfölj visas hela tiden
- Taggning av inlägg, typ aktier, spartips m.m.
- Möjlighet att kommentera inlägg

Cornucopia? har idag lagt upp ett gästinlägg om vårt penningsystem.

Det är ett intressant ämne. Det är även intressant att så fort skapandet av pengar nämns så utbryter ett kommenteringskrig. Förvirringen är uppenbart total. Jag säger inte att nationalekonomi är enkelt men själva teorin bakom banksystemet är enkel. Det handlar i stort sett bara om plus och minus i slutändan.

Frågan är bara, varför krångla till det när det är så enkelt.

Rice and Beans eller bönor och ris översatt till svenska är basmat i stora delar av världen. Själv uppskattar jag det mycket eftersom det är lättlagat och billigt. Ingredienserna är sådana som håller sig länge. Ris och bönor tillsammans innehåller alla de aminosyror som kroppen behöver för att bygga protein.

Rätten passar dessutom väldigt bra att variera beroende på vad man har hemma. Här är presenterar jag en variant, 4 port:

4 dl ris
1 burk bruna bönor
1 stor morot
1 grön paprika
1 stor gul lök
Lagom mycket rapsolja.

Koka riset, fräs resten av ingredienserna i en stor stekpanna lite lätt. När riset kokat klart rörs det ner i stekpannan.

Servera med en kall sås gjord på hemgjord majonäs blandad med naturell yougurt(3% fett) och curry efter behag.

Det går även bra att köpa torkade bönor och koka själv. Då blir det ännu billigare.

I pressen hör man ofta att centralbankerna låter "sedelpressarna gå" för fullt eller att de "trycker sedlar". Eller så används termen "skapa pengar", men det är mer sällan. Själv undrar jag lite hur dom tänker när dessa bildliga begrepp används. Alla förstår nog att Federal Reserve inte kör över en lastbil med nytryckta dollar till Obama för att underlätta budgeten en aning. Men vad menas då? Att det skapas nya pengar fast i digital form?

Till och med Cornucopia använder det luddiga begreppet "trycka pengar" om ECB när de ger lån till banker. Läser man kommentarerna till inlägget ser man att det råder delade meningar om det verkligen skapas nya pengar.

Hyperinflationen i Weimarrepubliken(Tyskland) under 1920-talet berodde på att staten hade stora utgifter och helt enkelt löste detta genom att trycka sedlar att betala dessa med. Ju fler sedlar det kom ut ju dyrare blev varor och tjänster. Här skapades pengar, här trycktes sedlar. Staten puttade bara in dessa sedlar i kassan. Det här är dock inte något som förekommer idag.

Faktum är att det enda ECB gör är att ge ut lån. En bank får en summa insatt på sitt konto men i samma ögonblick får samma bank en skuld till ECB på samma belopp som sattes in på kontot. Inga pengar har skapats. Inga sedlar har tryckts. Banken har en summa pengar att tillgå men har samtidigt en skuld på samma belopp att betala tillbaka. Banken har varken mer eller mindre nettotillgångar jämfört med före operationen.

Kvantitativa lättnader, emission av skuldcertifikat, finjusterande transaktioner, krediter med mera. Kärt barn har många namn men alla betyder samma sak. Pengar lånas ut men skapas inte.

Det blev förutsättningar för att åka skridskor med kite i år igen. Tyvärr var det inte lika bra förhållanden som förra året. Vatten hade trängt upp på isen i sprickorna och eftersom det låg lite snö på sjön blev det ett skrovligt poröst underlag.

Nu har det redan blivit varmare men jag hoppas komma ut i alla fall en gång till i år.

Jag har ägnat många timmar åt att läsa Riksbankens årsredmångovisningar och andra publikationer. Även flertalet tidningsartiklar och forumtrådar har studerats och nu tror jag mig förstå hur det svenska banksystemet och den svenska kronan fungerar.

Det finns många myter inom området och begrepp som 'skapa' och 'pengar' används friskt för vitt skilda saker, vilket skapar förvirring. Detta trots att systemet i sig inte är komplicerat.

Svenska kronor är en del av ett system helt skapat av människor. Lite som ett programmeringsspråk. Då tycker jag som ingenjör att det är mycket underligt att det råder en sådan hiskelig förvirring när det gäller ovan nämnda begrepp, 'skapa' och 'pengar'.

Frågar man en nationalekonom hur pengar skapas svarar vederbörande med en motfråga. Det beror på hur du definierar pengar? Har inte ekonomer haft flera hundra år på sig att definiera ordet pengar? Det är inte filosofi vi snackar om här. Det är snarare något som kan liknas med spelet monopol. Eller spelet Sim City. Ingenjörer har suttit och programmerat de datorprogram som bankerna inklusive riksbanken använder och det går i allra högsta grad att förstår precis hur systemet fungerar.

Det jag kommit fram till kan nog chocka en och annan. Nämligen att varken riksbanken eller affärsbankerna skapar pengar i dagens system. Om man räknar ihop allas tillgångar och drar ifrån skulderna blir summan noll. Den penningmängd som jag spontant skulle tycka vara mest intressant - den som anger hur mycket pengar som finns i systemet - är alltså konstant 0. Kanske just därför ingen ekonom brytt sig om att ge den ett namn. M0, M1, M2 är något helt annat.

Jag skall försöka förklara det här i en rad kommande inlägg.