Idag kom utdelningen från Fortum in på kontot och eftersom det är min första utdelning från en aktie noterad i Finland var jag naturligtvis nyfiken på hur det skulle bli med den finländska källskatten.

Somliga av er kanske vet att jag kör vanlig depå rakt av. Ingen kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Det är alltså 30 % skatt på utdelningar som gäller. Om man har aktier noterade på utländska börser vill dessutom ofta skatteverket i landet där börsen finns ha källskatt. Denna skall man kunna dra av för att på så sätt få totalt 30 % skatt i slutändan. Jag hade läst på och förväntat mig att det var något man var tvungen att själv göra i deklarationen och därmed få vänta ett bra tag på att få tillbaka pengarna.

Men det visade sig att Skandiabanken där jag har min depå har fixat detta redan nu. Det har dragits totalt 30%. Varken mer eller mindre. Skönt.

Hur det blir om man har kapitalförsäkring eller investeringssparkonto vet jag inte och bryr mig inte heller om. En bloggkompis påstår att det med investeringssparkonto skall kompenseras med hjälp av en sänkning av procentsatsen för kommunalskatten på lönen efter att ha ringt och frågat skatteverket. Det tycker jag låter som ett kreativt trick som en enskild kundtjänstmedarbetare tagit till för att bli av men en jobbig kund med svåra frågor :)

Här kommer ett förslag till alla små, medel och stora företag.

I senaste årsredovisningen läste jag att mitt näst största innehav, SCA, skall ställa upp med en båt i Volvo Ocean Race. Min egen arbetsgivare har dels sponsrat tennis men även fotboll på senare tid. Mitt största innehav, Fortum, verkar vara inne på en något annorlunda strategi där betydligt fler små projekt sponsras istället för några få stora. Men även de är mycket inne på idrottens spelplan.

Personligen tycker jag att företagen borde utnyttja sponsringspengarna mer till att göra världen till en bättre plats. Visst är segling, fotboll och tennis trevligt men jag tror nog att de som vill segla hade kunnat göra det även utan sponsring. Kanske hade några fått skaffa sig ett riktigt jobb och segla på fritiden som oss andra men det hade nog inte skadat någon.

Jag tror starkt på att välgörenhetsprojekt i dagsläget skulle kunna ge minst lika bra synlighet och goodwill som sponsring av löjligt dyra sportevenemang. SCA skulle kunna plantera träd, Fortum skulle kunna skänka solpaneler till områden utan elnät. Reklamfilmer kan produceras och spridas. Eftersom välgörenhetssponsring fortfarande är såpass ovanligt skulle det ge stort genomslag i media.

Alla små, medel och stora företag, ge välgörenhetssponsring en chans. Ett litet företag kanske kan nöja sig med att städa en strand eller ett dike i närområdet, filma det med mobilkamera och sen klippa ihop en reklamfilm. Media skulle garanterat nappa och sprida positiv PR med glädje.

Tiden går och april är här igen. Det betyder investeringsperiod för mig.

Valet den här gången föll på TeliaSonera och idag köpte jag 1904 aktier till kursen 43.9 kr. Anledningen till det något udda antalet 1904 var att det blev en lagom summa samtidigt som jag nu har totalt 2000 eftersom jag hade 96 sedan tidigare. Minns att jag köpte 100 från första början men 4 stycken har försvunnit på vägen av någon anledning som jag inte kommer ihåg.

Telia är lågt värderat i förhållande till senaste årens vinster. Det beror naturligtvis på att marknaden inte riktigt tror att Telia kommer kunna generera vinster på samma nivå framöver. Orsakerna till det är främst hård konkurrens, osäkerheter kring ledningen och förändringar på telekommarknaden.

Att bedöma ledningen är aldrig enkelt och jag lägger inte ner någon större energi på det utan hoppas att det blir OK framöver.

Många tror att telekomoperatörerna bara kommer tillhandahålla datatrafik framöver och det är den förändring som skrämmer marknaden mest. Själv tror jag inte det är så farligt om så blir fallet. Se bara på elbolagen som har den situationen idag. Dessutom går mer och mer av datatrafiken över till trådlösa nät och där är Telia starka. Ett rikstäckande trådlöst nät bygger man inte heller i en handvänding och det ger en oligopolmarknad där ingen aktör är intresserad av att dumpa priserna. Därmed är även min syn på konkurrenshotet utrett. Konkurrensen är väl hård idag med. Men ändå är vinsterna rejäla.

Läser på affärsvärlden att Fortum ändrar sin utdelningspolicy till att dela ut 50 - 80 % av vinsten från tidigare 50 - 60%.

Det är en välkommen nyhet när man sitter på 1350 aktier. Jag gillar företag som koncentrerar sig på att vårda det de har och delar ut vinsten istället för att försöka hänga med i tillväxtracet.

Om man har bråttom att få en kostym är kanske inte Charles Tyrwhitt bästa valet. Särskilt inte om man som jag beställer varor som är slut i lagret och sedan skickar tillbaka för att storleken inte riktigt var som tänkt.

Men nu har alla delar kommit och jag har en kostym som jag är mycket nöjd med. Som ni ser på bilden är den av klassiskt snitt vilket innebär att byxorna är något vidare och sitter något högre än vad som kanske är mest inne just nu. Men jag hoppas det lönar sig i längden att satsa på en tidlös variant. Den ser nästan svart ut på bilden men är mörkgrå i verkligheten.

Mer om kostyminköpet kan ni läsa här och här.

Jag har funderat ett tag på hur jag skall jämföra mitt resultat mot index. Det är inte helt enkelt visar det sig.

Det är en rad problem som uppkommer. Många index - exempelvis OMXSPI - inkluderar inte utdelningar. Detta avhjälps genom att välja ett index som gör det.

Nästa problem handlar om att ett index inte tar hänsyn till skatter. Lösningen här är att helt enkelt kompensera för det.

Vidare tycker jag inte det är helt i sin ordning att jämföra sig mot ett teoretiskt index eftersom detta inte är en alternativ placering som man faktiskt kan göra. Visst kan man köpa ett instrument som följer indexet men där finns alltid någon form av avgift som gör att produkten inte riktigt kommer prestera lika bra.

Jag kom fram till att mitt jämförelseindexet skulle bestå av hur Avanza zero utvecklades i ett investeringssparkonto. Då tar man hänsyn till utdelningar, skatt och det är en placering som faktiskt går att göra.

Men sen tänkte ja ett steg längre. Jag investerar ju successivt. Att jämföra sig mot ett index rakt av funkar egentligen bara på en engångsinvestering. Om man skall jämföra sig mot index vid ett månadssparande måste man simulera samma insättningar i indexet som man gör i portföljen. Annars blir det inte rättvisande.

Om man sparar och investerar under säg 20 år är sista årets resultat otroligt viktigt för totalavkastningen eftersom det är då man har mest pengar. Om man istället gör en engångsinsättning och sen låter pengarna vila är det första årets utveckling som är viktigast för totalavkastningen på grund av ränta-på-ränta-effekten.

Det har resulterat i att jag inte ännu fått till någon jämförelse rent tekniskt. Men någon gång kanske suget kommer att ta tag i det här. Men då skall jag se till att göra det riktigt. Min jämförelse skall innefatta utdelningar, skatt, avgifter och tidpunkt för varje enskilt uttag eller insättning.

Påskhelgen tillbringades hos svärföräldrarna i deras sommarstuga. De är båda shoppoholic - särskilt när det gäller mat, dryck, godis och snacks - vilket gör att det inte är så lätt att dra sitt strå till stacken. Köper jag med mat resulterar det bara i att den mängd mat som slängs ökar ungefär lika mycket som jag bidragit med. Jag tog istället initiativ till trädgårdsarbete och hjälpte energiskt till några timmar och det var uppskattat.

Därför begränsades helgens inköp till tågbiljetter och fynd från ölands stora utbud av loppisar och gårdsbutiker:
5 flak öländska salladsbönor med gamla etiketten
1 rakborste
1 klädborste

De öländska salladsbönorna köpte jag ett flak av i somras och det är inget annat än bruna bönor odlade på Öland. Underbart goda och passar bra i sallader, pastasås, grytor och framför allt i rice & beans. Glatt överaskad av att det fortfarande fanns burkar med gamla etiketten för 5 kr styck slog jag nu till på 5 flak a 12 burkar för 300 kr totalt.

Rakborste hade jag ingen sen tidigare och jag rakar mig inte heller särkilt ofta med rakhyvel. Kör oftast med maskinen istället. Men när man väl gör det känns det trevligt att använda raktvål och borste, gärna rakkniv istället för rakhyvel med för den delen, men den konsten har jag inte riktigt lärt mig än. Rakborste och tvål tar dessutom mindre plats än en tub med raklödder när man reser. Dessutom är det billigare och det blir mindre förpackningsslöseri jämfört med raklöddertuber. Rakborsten jag hittade var ny i orginalförpackning, kommer från "VP" och jag gav 5 kr för den.

Nyttan med en klädborste överlåter jag till herrarna på The Drones Club att förklara. Varianten jag hittade kommer från Schweziska Trisa och jag gav 5 kr för den med.

Dags för lite uppdateringar i portföljen.

Securitas B har gått kräftgång sedan jag köpte dem och det är jag trött på nu. Aktien ligger i nedåtgående trend och jag vill inte förlora ännu mer. Sålde rubbet idag.

SCA A har gått upp runt hundra procent exklusive utdelningar. Känns helt rätt att plocka hem vinsten där. Aldrig fel att säkra en vinst när man kan.

De likvider jag får lös tänker jag investera i hedgefonder, råvarufonder samt valutafonder. Skall bli spännande att ge sig in i för mig nya investeringsområden.

Jag är precis hemkommen från en lägenhetsspelning på Vitemöllegatan 4D i Malmö.

När jag skulle dit råkade jag komma från fel håll. Ofta brukar man ju kunna passera mellan hyresfastigheter om man ser ut att kunna göra det på google maps. Dessutom brukar jag inte vara så noga med om man får tränga sig igenom en häck eller hoppa över ett staket om det skulle behövas men nu möttes jag av ett knappt 2 meter högt staket som toppades med spetsiga spiror. Det var bara till att backa tillbaka och gå runt. Det visade sig att hela fastigheten var inringad av staketet och det var till och med en grind med porttelefon för att komma innanför. Denna var dock inte aktiverad visade det sig, det var bara att gå in.

Men ändå, det är ingen trevlig utveckling. Jag har aldrig sett något liknande runt ett bostadshus i sverige tidigare och jag hoppas verkligen inte att detta fortsätter att bli vanligare. Jag vill inte ha ett samhälle som i sydamerika där man väljer galler för fönstren före glas om man inte anser sig ha råd med båda. Jag vill inte se inhägnade villor med murar toppade med ingjutet krossat glas eller elstängsel.

Bilden ovan är från ett helt vanligt medelklassområde i Ecuador tagen 2006.

Bänken jag tidigare utlovat att bygga är nu klar.

Bilden ovan säger väl det mesta. Kunde inte låta bli att retuschera bilden lite dock. Bänken är väl inget designunder men gedigen och enkel.

Att bygga av hyllplan är väl inte riktigt som att skruva ihop en Ikea-möbel, men nästan. Ett visst handlag krävs väl för att såga rakt med handsåg om inte annat. Men jag rekommenderar alla att prova att bygga en möbel om specialmått krävs. Man behöver inte så mycket verktyg och det går faktiskt att bygga även i en lägenhet.

Har man en strategi för att köpa behöver man även ha en för att sälja, eller?

Till att börja med kan jag erkänna att jag helst skulle vilja vara en klassisk värdeinvesterare som köpte när priset var lågt i förhållande till värdet och sålde när förhållandet var det motsatta.

Det är bara det att det inte alltid är så lätt att avgöra om priset är lågt i förhållande till värdet.

Mitt långsiktiga mål är att bygga upp en aktieportfölj med bra företag som tjänar och delar ut pengar. Därmed står det klart att så länge jag gör rätt köp behöver jag inte sälja för att uppnå mitt mål. Men att sälja övervärderade bolag och lägga pengar på undervärderade skulle kunna ge en högre avkastning givet att man kan göra en bra egen analys av värdet.

En nackdel med att sälja är att det inte bara handlar om ett beslut - att sälja - utan man måste även besluta vad man skall göra med pengarna istället. Helst skall man då direkt köpa ett undervärderat bolag men eftersom alla börsens bolag delvis går efter samma taktpinne visar det sig inte alltid så lätt. Man kan ju även låta pengarna ligga i kassan tills ett köptillfälle visar sig men även det alternativet kräver mycket av investeraren.

En annan faktor som talar för att hålla hårt i sina aktier är att fantastiska bolag ofta är förhållandevis högt värderade. Om man då visat skärpa och lyckats köpa in sig i ett sådant bolag i en tillfällig prissvacka ser jag ingen anledning att sälja bara för att värderingen springer iväg. En sådan affär kan istället vara mycket lönsam under mycket lång tid om man just inte säljer.

Däremot blir läget svårare om man köpt ett bolag som efter en tid visar sig från en sämre sida. Kanske går med förlust eller på andra sätt underpresterar. Här finns det många scenarier och det är nog något som jag får tänka över från fall till fall. Men jag lär inte vara den som prickar en försäljning på toppen.

Slutsats
Om jag äger ett rejält övervärderat bolag och det samtidigt finns undervärderade bolag på marknaden och jag dessutom är säker på min sak kommer jag göra ett skifte men annars låter jag bli.

Warren Buffett intresserade sig tidigt för försäkringsbranschen. Den egenskap med branschen som han mest av allt ville åt var det faktum att kunderna i genomsnitt betalade långt innan 'tjänsten' levererades. Dessa pengar ville Buffett sätta i arbete på annat håll.

I Sverige är investeringsmöjligheterna begränsade men man behöver inte gå långt utanför landets gränser för att hitta exempelvis Sampo eller Protector forsikring. Det är alternativ jag skall överväga i kommande investeringsperioder.

Men vad jag redan sedan länge gör är att bedriva mitt eget försäkringsbolag på det privatekonomiska planet. Då kan man precis som Buffett sätta kriskassan i arbete och man får även själv till hundra procent inkassera en fiktiv peng som motsvarar driften av ett försäkringsbolag. Allt från lokaler, löner, skatter, material med mera. I praktiken är det här väldigt enkelt. Man sparar och investerar den summa som annars hade lagts på försäkringspremier.

Men metoden medför begränsningar. Det finns ju en risk att en händelse - av sådan art att en försäkring hade löst ut - faktiskt inträffar. Man måste titta på vad för ekonomiska konsekvenser de händelser man försäkrar sig mot innebär och om man kan hantera dessa med den riskkassa man byggt upp. Man måste också tänka på att denna händelse kan inträffa vid sämsta möjliga tidpunkt. Kanske när börsen har kraschat och man nyligen blivit av med jobbet.

Det här är inget jag räknat mig grön på, men någon form av tumregel av hur stor ekonomisk smäll jag vill riskera på egen bekostnad vill jag ha. Spontant tycker jag att upp mot 10% av sparkapitalet är rimligt. Särskilt om man som jag har låga fasta kostnader och ett hyfsat kassaflöde varje månad. Jag har inte heller någon familj som är beroende av min försörjning.

För min del handlar det om ca 170 000 kr. I praktiken innebär det att den enda försäkringar jag har är hemförsäkring och trafikförsäkring på bilen. Jag överväger inte över huvud taget att ta specialförsäkringar för mobilen, klockan eller cykeln. Inte heller avbeställningsskydd vid resor. När jag hyr bil utomlands väljer jag alltid lägsta möjliga försäkringsskydd av de alternativ som finns.

När det gäller livförsäkringar tycker jag man får tänka något annorlunda. Man bör tänka igenom vad som händer med efterlevande vid dödsfall. Så långt inga problem för mig. Dock kan en livförsäkring betala ut betydligt mer än 170 000 vid exempelvis invaliditet. Men jag kan inte se att man på kort sikt har behov av hela den summan. Så i det fallet tycker jag man kan gå upp en bra bit över 10% av sparkapitalet som gränsvärde. Kanske upp mot 100%

En vanlig invändning brukar vara att det kan visst vara en bra ide att försäkra sig. Nämligen om man löper större risk än snittet att drabbas av det man försäkrar sig mot. Då säger jag att det räcker inte att löpa större risk än snittet. På grund av försäkringsbolagets vinst, skatt och kostnader måste du ha betydligt sämre odds än så. Och om man nu tror att man exempelvis ligger bland den tredjedel som råkar ut för skador mest tycker jag man snarare skall göra något åt sina dåliga odds än att försäkra sig. Att försäkra sig mot något som man 'misstänker är sannolikt' att det skall inträffa är tvivelaktigt beteende enligt mig och inget jag vill ägna mig åt.

Bilden visar min aktieportfölj i dagsläget. Sorteringen är baserad på avkastningen, där SCA har avkastat bäst hittills och Securitas sämst.

Nedan följer en lista på samtliga investeringar, även den sorterad efter avkastning hittills.

                 Fördelning(%)   Avk.(%)

SCA A                     11.4      49.3

TeliaSonera                6.0      20.3

Industrivärden C           8.5      17.3

Axfood                     3.1      15.7

Hennes & Mauritz           0.8      12.6

Nordnet B                  0.7      12.4

Fortum                    11.2       8.5

ABB Ltd                    1.7       7.3

Nordea Bank                1.0       7.2

Kungsleden                 2.7       1.2

Securitas B                1.2       0.2

Totalt, aktier            48.4      16.9

                    

Akelius(5.5%)              2.9       3.7

SparkontoP. (5 år, 5.0%)   5.3       3.4

SparkontoP. (2 år, 3.85%) 13.8       2.7

Hoist Spar (2.2%)         18.2       2.0

SparkontoFlex (1.85%)      9.6       1.9

Skandiabanken (Kassa)      1.5       0.2

Totalt, ränta             51.3       2.1

                     

Guld                       0.3       0.7

Totalt, råvaror            0.3       0.7

                    

Totalt                     100       6.7

Värdet ligger på drygt 1.75 miljoner kr.

Avkastningen är effektiv årsränta sedan 1 jan. 2010 efter inklusive utdelningar efter skatt och omkostnader. Vissa innehav har jag inte haft hela tiden men man kan ändå beräkna vilken effektiv ränta de gett under tiden jag haft dem.

Portföljen är präglad av att största delen består av de senaste årens sparande och uppvärdering. Därför är inte balanseringen den bästa. Jag vill även gå in lite försiktigt i aktiemarknaden och har därför förhållandevis låg andel aktier trots de för mig massiva inköpen senaste åren.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Under 2014 väntar fortsatta aktieinköp av vad jag tycker verkar prisvärt för stunden samt eventuellt binda lite mer i fasträntekonton.

Det här med att ta rygg på eller råd från andra är ett alltid lika aktuellt ämne när det gäller investeringar. Gör alltid din egen analys brukar vara det vanligaste rådet.

När jag själv väljer aktie att köpa väger ofta andras rekommendationer och agerande tungt. Det bygger på att jag tror det finns bättre investerare än jag själv och det här är något som gäller för de flesta av oss. Vidare handlar det om att låta andra göra grovjobbet.

Samtidigt innebär det att ett nytt beslut måste fattas. Om man inte väljer investering själv måste man istället välja vems råd man skall lyssna på.

Så vems råd skall man då följa, här är några punkter som jag överväger:

- Finns det mycket material att läsa från den jag tar råd från? - Det här är mycket viktigt för att kunna bilda sig en uppfattning om punkterna nedan.

- Förstår jag argumentation och har jag samma värderingar och sätt att tänka? - Om man förstår varför någon köper något till fullo är det mindre risk att man blir lurad.

- Vilken agenda har personen som ger råd? - Det finns många mysterium och ett är varför ex banker ger råd om aktier till allmänheten? Om de ger dem för att de är 'bra råd' är det väl bättre att bara ge dem till sina egna kunder?

- Redovisar rådgivaren sin egen historik? - Det är viktigt att inte stirra sig blind på historiken men historik i kombination med redovisning om skälen till affärerna är viktigt för att avgöra hur mycket turen spelat in.

Med hjälp av punkterna ovan som urvalsmetod faller banker och analytiker bort eftersom de sällan redovisar sina egna affärer och egna historik. Dessutom är deras agenda ofta oklar. Journalister faller oftast på att de inte redovisar egna affärer.

Fondförvaltare och insiders faller ofta på att de är svåra att lära känna. Det finns inte tillräckligt mycket material från personen i fråga att ta in.

Kvar är bloggare som redovisar sina affärer och de är de enda jag tagit starkt intryck från. Det finns mycket att läsa från dem. För varje inlägg stärks eller försvagas synen på om man tycker att bloggaren har alla hästar i stallet. Agendan är inte tvivelaktig och historiken finns som sagt.

Som jag ser det är den viktigaste faktorn att man förstår och håller med om nästan allt rådgivaren skrivit.

Jag har tidigare definerat milstolpar jag ser fram emot.

Förra året låg jag på första steget och jag ligger fortfarande kavr där - hyran täcks av kapitalinkomster men inte så mycket mer. Under 2014 hoppas jag gå upp till steg 2 - att fasta kostnader täcks av kapitalinkomster.

Så här såg det ut i snitt per månad under 2013:

Inkomster:                 28 719 kr

Sparat:                    22 042 kr

Utgifter:                   6 677 kr

 - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr

 - varav hyra:              2 400 kr

Kapitalinkomster:           2 854 kr

Alla siffror efter ev. skatt.

Under 2013 har sparandet nått nya höjder och kostnaderna har varit låga. Delvis beror det på att inga större inköp har behövts. Har inte köpt någon dator, kite, cykel, bil, kamera eller liknande. Det blev inte heller någon resa till fjärran land som annars brukar bli av minst en gång om året.

Då var det dags att presentera resultatet för 2013. Allt som anges är inklusive utdelninger och efter skatt och omkostnader.

Jag har funderat en del på vad jag vill jämföra mig emot. Jag vill att det skall vara en alternativ investering som faktiskt går att göra och jag vill även ta hänsyn till skatt och omkostnader. Därför har jag nu valt att mitt jämförelseindex får bli Avanza zero placerad i en ISK.

Helst skulle jag simulera de insättningar jag gör även i Avanza zero men tyvärr har jag inte hittat historisk data som är enkel att ladda ner. Istället jämför jag utvecklingen årsvis och får då en hyffsad jämförelse.

Min egen utveckling har jag nyligen redoisat hur jag räknar ut, Att räkna på avkastning

Under 2013 har jag haft en avkastning för aktieportföljen på 32.5 procent. För ränteplaceringar var avkastningen 2.2 procent och för mitt guld -31.1 procent. Totalt blev avkastningen 13.9 procent för allt sammanräknat.

Avanza zero har gått upp 25.02 procent(efter skatt).

Tabellen visar en historisk överblick för aktieportföljen jämför med Avanza zero och  mitt jämförelseindex som alltså är Avanza zero efter ISK-skatt.

 

År  Avanza Zero  Skatt     Index   Sparatilltusen

2010    24.59 %  0.837 %   23.55 %        33.33 %

2011   -11.62 %  0.750 %  -12.28 %        -6.00 %

2012    16.34 %  0.495 %   15.76 %         8.90 %

2013    25.58 %  0.447 %   25.02 %        32.50 %



Medel:                     13.01 %        17.18 %

Ackumulerat:               56.84 %        80.84 %

Jag räknar inte med att slå index så här mycket för all tid framöver. I många fall har jag haft tur. Exempelvis när jag köpte SCA A för att jag ville bli indirekt ägare av skog samtidigt som jag tyckte värderingen var rimlig. Sedan dess har aktien både delat ut och utöver det rusat drygt 140 %

I andra fall tycker jag att jag varit någorlunda god värdeinvesterare. Exempelvis när jag köpte TeliaSonera strax efter Uzbekistan-skandalen med tron att marknaden hade överdrivit de ekonomiska effekterna av skandalen.

Inför 2014 hoppas jag på en rejäl sättning på aktiemarknaden så att jag kan köpa in mer aktier till rimliga priser.

Föregående års resultat hittar ni här: Resultat 2012

Idag gäller det, bloggaren Miljonär innan 30 lovar att börja blogga om han får 2000 unika besökare idag, 1 jan. Gör en insats och gå in på bloggen: Miljonär innan 30

Så här i nyårstider är det många bloggvänner som presenterar hur deras utveckling sett ut under det senaste året. Men det är mer regel än undantag att inte redovisa hur man räknat. Det vanligaste är nog att helt enkelt räkna ut den procentuella förändringen baserat på ingående värde och utgående värde justerat för insättningar och uttag. Men det blir lite haltande med tanke på att in och uttag i många fall har gjort på olika tidpunkter under året.

Själv är jag mer inne på att räkna så som bankerna gör på konton. Varje dygn räknas räntan ut baserat på saldot. Dagen efter görs samma sak och då räknas även föregående dags ränta in i saldot.

När det gäller investeringar får man istället räkna baklänges. Tänk dig ditt sparande som ett bankkonto. Du har ett ingående värde och under året har du gjort ett antal transaktioner(insättningar och uttag) på kända datum. Vilken ränta skulle kontot haft för att saldot skulle vara det värde som portföljen har idag?

För att räkna ut detta kan man ställa upp följande ekvation:

Startvärde*x^365 + T1*x^T1t + T2*x^T2t + ... + Tn*x^Tnt = Slutvärde

Där:
T1 = Värdet på första insättningen
T1t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
T2 = Värdet på första transaktionen
T2t = Dagar till slutdatum för 1:a transaktionen
Tn = Värdet på n:e transaktionen
Tnt = Dagar till slutdatum för n:e transaktionen

Om transaktionen är en insättning låter man det vara ett positivt värde och ett uttag blir negativt.

Sen löser man ut x vilket enklast görs med en avancerad miniräknare(ex wolframalpha.com/ ) eller så bygger man in beräkningen i det kalkylark eller liknande där man loggar sina affärer. x är nu den genomsnittliga dagsräntan För att räkna om till årsräntan upphöjer man den till 365:
x^365 = årsräntan

Ju större transaktioner i förhållande till startvärdet ju viktigare blir det att räkna "rätt". Om man har en rejäl portfölj dör transaktionerna är minimala blir det mindre viktigt.

Jag tycker bloggen har rullat på bra under 2013. och det har blivit omkring 130 inlägg. Senaste året har bjudit på i snitt 45 unika besökare per dag och det är 28 som prenumererar på RSS-flödet. Toppnoteringen för ett dygn var 31 oktober med 169 unika besökare. Det är långt ifrån de största sparbloggarna med jag är ändå nöjd att såpass många vill läsa de tankar jag delar.

Största delen av trafiken kommer från andra bloggars blogglistor. De flesta av dem som länkar till 'Spara till tusen' använder Blogger och eftersom jag inte använder Blogger dröjer det ibland väldigt länge - ibland upp mot 24 timmar - innan Blogger noterar att ett nytt inlägg har publicerats. Eftersom Blogger sorterar blogglistan efter den tidpunkt senaste inlägget skrevs är det en stor nackdel. Trots många försök har jag tyvärr inte lyckats hitta om det går att notifiera blogger om nya inlägg ännu. Tips inom detta område mottages tacksamt.

Under 2013 har även möjligheten att kommentera inlägg tillkommit. Även om det inte varit någon kommenteringsstorm är jag glad att det i alla fall blivit några kommentarer så att jag inte la ner timmarna på att utveckla funktionen helt i onödan.

De inlägg jag är mest stolt över är de i serien om det svenska penngingsystemet med fokus på pennginmängd och hur pengar skapas:
Det svenska banksystemet
Hur skapas pengar?
Uppenbar förvirring
Penningmängd
Ingenjörens penningmängd

Normalt brukat ämnet kring hur pengar skapas skapa het debatt men det gick inte att kommentera när dessa inlägg skrevs. Tveka inte att gå in och kommentera inläggen nu i efterhand, jag kollar in alla kommentarer som ramlar in oavsett hur gammalt inlägget är.

När vi ändå pratar om bloggen tycker jag även ni skall ta tillfället i akt att önska eventuella funktioner som saknas på bloggen. Lovar att jag skall överväga att implementera dem.

Jag kan inte hålla mig från att tjuvstarta lite med att sammanfatta året 2013. Först ut blir en uppställning av vilka affärer jag gjort. Det kommer inte bli några fler affärer innan årsskiftet så det är ett bra ämne att börja med.

Under 2013 blev det bara 2 stycken och därmed i linje med min strategi.
1. 11:e april köpte jag 1904 TeliaSonera till kursen 43.9 SEK.
2. 1:e november köpte jag 950 Industrivärden C till kursen 115.6 SEK.

Sammanräknat blir det köp för drygt 193 000 kr och jag ligger nu på ca 50 % aktier. Jag vill successivt öka andelen aktier och pga av utdelningar och sparande kommer det behövas ännu större inköp under 2014.

Läs också inlägget Affärer 2012