Sjunde AP-fonden, AP7 såfa, soffliggarfonden... Begreppen är många runt statens erbjudande i PPM.
Själv har jag läst på de senaste dagarna och skall dela med mig av min bild av begreppen:
Sjunde AP-fonden
Sjunde AP-fonden är en myndighet som tillhandahåller två fonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. 2012 hade myndigheten 18 anställda och hade ett överskott på ca 64 miljoner kronor.
AP7 Såfa
AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj som är valbar i PPM. Portföljen består av två fonder - gissa vilka - AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. Fördelningen mellan dessa bestäms av din ålder. Upp till 56 år är det 100 % aktiefonden som gäller och efter det trappas andelen aktiefond gradvis ner för att sluta på 35% aktiefond och 65% räntefond vid åldern 75.
Personligen är jag skeptisk till risknedtrappningen vid stigande ålder, vilket jag utvecklat i ett inlägg tidigare.
AP7 Offensiv, AP7 Balanserad, AP7 Försiktig
Är fondportföljer som alla är valbara i PPM och består av 75, 50 resp 25% AP7 Aktiefond och resten AP7 räntefond. En omplacering sker varje år för att återupprätta balansen. Det känns lite som att gå över ån för vatten att kombinera en aktiefond med hävstång med en räntefond. Men jag gillar att det sker en ombalansering varje år vilket kommer ge effekten att aktier köps när de står lägre och tvärt om.
AP7 Aktiefond
En global aktiefond med spridning på olika branscher men har också etiska riktlinjer vilket gör att en del företag är uteslutna. Vid utgången av 2012 var största innehaven Apple, Exxon Mobil, General Elictic, Nestle. Exempel på några uteslutna bolag pga de etiska riktlinjerna är Boeing, BP, Deutche Telecom.
En intressant sak med fonden är att den har en hävstång och lånar upp ca 50% av de insatta medlen för att få ett ännu större kapital att jobba med på aktiemarknaden. Dock skall hävstången "normalt motsvara 50% av fondkapitalet". Jag tolkar det som att ca 50 % kall hållas oavsett börsklimat. Det innebär att vid en eventuell börskrasch måste en hel del aktier säljas av för att inte lånen skall bli för stora i förhållande till fondkapitalet. Utan att ha räknat på det så tror jag att det förtar lite av effekten med hävstången.
Avgiften är 0.14% vilket får anses vara billigt i sammanhanget.
AP7 Räntefond
Räntefond som huvudsakligen placerar i svenska statsobligationer. Avgiften är 0.08% vilket också är billigt jämfört med andra alternativ.
Måste säga att jag i stort är imponerad av soffliggaralternativen. Det är låga avgifter och enkla i sin struktur utan att förlita sig på aktiv förvaltning. Man får del i många av värdens företag och svenska räntepapper och inget tjafs med spekulation i ädelmetaller, råvaror, hedgefonder eller valutor.
Att räkna ut pe för en samling bolag kan inte göras genom att ta medelvärdet av de enskilda bolagens pe. För att få det rätt får man istället summera alla företags resultat och värderingar och utifrån det beräkna ett slutgiltigt pe. Gör man så kommer aktier med negativt pe bidra till att kollektivets pe ökar. Om man bara beräknar genomsnitt av enskilda pe får det motsatt effekt - företag med förlust kommer dra ner kollektivets pe vilket blir helt missvisande.
Men faktum ett kvarstår. Pe är ett trubbigt nyckeltal där engångsposter har stor effekt. Man tänker sig att med ett stort antal bolag så tar dessa engångsposter ut varandra men jag är alltid försiktig med sådan slutsatser.
Bland oss som följer ekonominyheter från media och bloggar är det ingen nyhet att börsen anses historiskt högt värderad. Det motiveras ofta genom att det pe(P/E, Price/Earnings) för hela börsen är historiskt högt. Inte minst togs detta upp i senaste och 10:e avsnittet av Sparpodden med Gunther Mårder och Jan Dienkelspiel. Vill minnas att de sa att genomsnittligt pe för stockholmsbörsen nu ligger på 18 medans en mer normal värdering ger ett pe på 15.
Men är genomsnittligt pe verkligen ett bra nyckeltal för att avgöra börsens värdering?
Jag gick in på Börsdatas screener och sorterade alla bolag efter pe. I topp låg då Lundin Petroleum med ett pe på hela 2601 och i botten återfanns Ericsson B med ett pe på - 217. Redan här börjar jag fundera på det enorma spannet. Pe är definitivt något man måste ta hänsyn till med försiktighet och framförallt ta reda på varför det ligger på den nivå det ligger. I Ericsson fall tror jag det låga pe talet handlar om avvecklingen av ST-Ericsson som tidigare var en hyfsad post i deras balansräkning.
Att titta på genomsnittligt pe blir då som att gå ut på stan och fråga folk om något de inte har en aning om och sen se det genomsnittliga svaret som en sanning.
Vidare kan man se att i grova drag har ca en tredjedel av bolagen negativt pe. Det ger en absurd effekt. En stor andel bolag med negativt pe drar ner genomsnittligt pe. Ett genomsnittligt lågt pe kan alltså tolkas på två sätt:
1. Värderingarna är låga i förhållande till vinsterna.
2. Andelen företag som går med förlust är stor.
Spontant tänker man ju sig att lågt pe indekerar nån slags kassako där vinsterna snart återbetalar investeringen. När det gäller genomsnittligt på kan det dock lika gärna bero på att många företag inte gör vinst över huvud taget som att börsen är en kassako.
Funderar på om jag är överkänslig? Skall man se genomsnittligt pe som en bra indikator på börsens värdering eller inte?
Hmm. Kan det här bero på hur man räknar? Skall räkna lite ikväll...
Spara till tusen
Lovade i tidigare inlägg att komplettera med en lista. Nu har jag vaskat fram alla innehav i fonden som jag har 70 procent av mina PPM-pengar placerade i, 'Seligson & Co Global Top 25 Brands'.
Här följer hela listan:
GOOGLE INC-CL A 7,68 %
MICROSOFT CORP 6,77 %
PROCTER & GAMBLE CO/THE 6,07 %
MCDONALD'S CORP 5,66 %
COCA-COLA CO/THE 5,41 %
NOKIA OYJ 4,84 %
SONY CORP 4,76 %
NIKE INC -CL B 4,00 %
AMERICAN EXPRESS CO 3,79 %
WALT DISNEY CO/THE 3,61 %
HENNES & MAURITZ AB-B SHS 3,49 %
BAYERISCHE MOTOREN WERKE AG 3,40 %
MONDELEZ INTERNATIONAL INC 3,33 %
L'OREAL 3,32 %
KERING 3,30 %
TIFFANY & CO 3,30 %
BURBERRY GROUP PLC 3,28 %
PEPSICO INC 3,13 %
COLGATE-PALMOLIVE CO 3,10 %
DANONE 3,02 %
KELLOGG CO 2,95 %
NESTLE SA-REG 2,93 %
UNILEVER NV-CVA 2,78 %
YUM! BRANDS INC 2,38 %
NINTENDO CO LTD 2,25 %
Kassa 1,45 %
Min portfölj består mestadels av svenska företag. Flera av dem är globala vilket ger en global exponering men största marknaden är ändå Sverige. Därför försöker jag få en mer global exponering i PPM. Där är man ju ändå tvungen att välja fonder vilka öppnar stora möjligheter att investera i den marknad man vill.
I PPM valde jag för två år sedan 'Seligson & Co Global Top 25 Brands'. Jag ville ha en billig global indexfond och gick in på Morningstar och plockade den billigaste som hade 5 stjärnor. I PPM är avgiften 0.3%
Jag lät dock 30 procent vara kvar i fonden jag hade rubbet i sen tidigare, 'SPP Aktiefond Sverige'.
Top 25 Brands har jag nu haft i två år och under den tiden har den gått som tåget. Den har gått upp i snitt 19 % per år. Den har till och med gått bättre än soffliggaralternativet AP7 Offensiv som har visat sig vara ett riktigt bra (icke)val.
Nåja slut på struntsnacket om utveckling under en kort tidsperiod. Här har ni största innehaven i Top-brands. Är lite förvånad att inte Apple är med på listan. Hittade bara de 10 största innehaven nu på morgonen men skall leta upp hela listan senare.
GOOGLE INC-CL A 6,8 %
MICROSOFT CORP 6,6 %
PROCTER & GAMBLE CO/THE 6,0 %
MCDONALD'S CORP 6,0 %
SONY CORP 5,6 %
COCA-COLA CO/THE 5,5 %
NOKIA OYJ 4,4 %
NIKE INC -CL B 4,1 %
BURBERRY GROUP PLC 3,6 %
AMERICAN EXPRESS CO 3,6 %
Det är rätt ofta jag hör något i stil med: - Mina amerikanska aktier har gått riktigt bra men tyvärr har ju dollarn rasat senaste tiden så värdet i kronor har stått still.
Tänk dig nu en investerare som har investerat i ett index som följer äggpiserna på en marknadsplats i Zimbabwe när inflationen var som störts.
Investeraren: - Jag träffade precis rätt med min ägginvestering i Zimbabwe, äggpriserna har gått upp flera tusen procent. Men tyvärr har Zimbabwiska dollar tappat rejält mot kronan så i kronor har det gått i stort sett jämt ut.
Det jag vill ha sagt med det här är att ett företags värde är oberoende av hur den valuta går som aktien är noterad i.
För att veta vilken valutarisk man tar med ett innehav måste man istället titta på verksamhetens utgifter och inkomster. Vilka valutor dessa poster handlas i och hur tröga nivåerna är.
Köper man exempelvis aktier i ett gruvbolag som till största delen säljer på export samtidigt som största delen av utgifterna är löner i svenska kronor. Då tar man en valutarisk trots att aktien är noterad i svenska kronor på stockholmsbörsen. Lönerna är trögrörliga och företaget kan inte sänka lönerna bara för att kronan går starkt. För råvaran som säljs gäller dock spotpris vilket justeras dagligen.
Något jag ofta ser hemma hos vänner, släkt och bekanta är att de har en hel uppsjö av köksknivar men hur jag än letar visar det sig att alla är slöa.
Själv äter jag vegetariskt och klarar mig bra med två köksknivar, en Nakiri(se bilden ovan) och en skalkniv. Skalkniven använder jag till skalning och diverse andra pilljobb som att skära ut kärnhuset ur en paprika medans Nakirin används till allt annat.
En nackdel med att ha en massa knivar är att man med en given summa pengar får betydligt sämre knivar i snitt än om man lägger samma summa på två knivar. Dessutom känns det i alla fall som mer jobb att hålla dessa knivar vassa även om det egentligen borde vara ungefär samma på grund av att knivar inte blir slöa av att ligga oanvända.
Jag skulle vilja påstå att även de flesta ickevegetarianer klarar sig fint med två knivar. Det man möjligtvis behöver komplettera med är en filèkniv om man ofta filear fisk och kanske en rejäl kockkniv om man skär stora köttstycken. Men det är inte många som gör det i dagens läge.
Jag har under många år använt en japansk Nakiri i rostfritt stål som jag köpte in för 69 kronor på Clas Olsson när jag pluggade i början av 00-talet. Den är en dröm jämfört med många andra knivar jag provat och går att få riktigt vass.
Men rostfritt är alltid rostfritt och en kolstålskniv går att få ännu något vassare. Den är dessutom lite lättare att bryna. Därför önskade jag mig en Masahiro, Nakiri MC-80 för 595 kr av mina föräldrar när jag fyllde år i somras. Jag var dock inte helt nöjd med finishen på Masahiron så jag bestämde mig för att byta upp mig till en Shiro Kamo Black Dragon(se bild ovan) för 795 kr. Utöver knivarna behöver man ett bryne och där skulle jag rekommendera ett japanskt vattenbryne. Sen bryner man kniven så fort skärpan börjar avta.
Själv tycker jag det är en mardröm att finhacka en lök med en slö kniv men samma jobb är en fröjd att utföra med en vass. En vass kniv går i stort sett utan motstånd rakt och fint som om det redan var ett spår i det man skär. Det blir helt enkelt inte bara lättare att trycka igenom kniven det blir dessutom lättare att skära rakt.
Att laga mat med en vass kolstålskniv är lite annorlunda. Den skall under inga omständigheter utsättas för en plastskärbräda eller ännu värre någon form av glasskärbräda som jag med förvåning sett att det finns. Trä skall det vara och man föser inte det man skurit upp utan att först vända kniven upp och ner med den värdefulla äggen upp. Bladet är inte rostfritt och skall utsättas för väta så lite som möjligt. Därför plockar jag gärna fram allt som skall hackas och hackar allt i ett svep för att sedan skölja av och torka kniven torr med handduk. Man känner sig lite som en TV-kock som först förbereder, sen plockar fram den fina kniven och med lätthet hackar och skär alltsammans fort och effektivt.
I dagarna läste jag ett för mig förvånande inläggg på Bra-ekonomi-bloggen.
Skandiabanken har gjort en höststädning av fondutbudet. 10 fonder kastas ut och 6 nya fonder tas in. De kunder som har pengar i någon av de utkastade fonderna får se sina pengar 'flyttade' till en av Skandiabanken bestämd ersättningsfond. Totalt är det ett sparkapital på 3 miljarder som flyttas.
Vänta nu. Läste jag rätt där. Så om jag själv med stor omsorg valt en fond som jag tror på så flyttar Skandiabanken mina pengar - utan att fråga - till en annan fond som i de flesta fall förvaltas av ett annat företag. Tänk om man själv inte gillar ersättningsfonden bättre? Tänk om man inte gillar förvaltaren av den nya fonden? Då kan man naturligtvis inte flytta tillbaka till den gamla fonden - den finns ju inte i utbudet. Men kan man byta den nya fonden mot en en ny fond utan skatteeffekter? Är tvångsflytten befriad från skatteeffekter?
Skandiabanken gör detta för att: "Vi byter helt enkelt ut fonder som vi inte tycker levt upp till våra högt ställda förväntningar, som inte har gett tillfredställande avkastning, som är för dyra, och fonder som är mycket snarlika i sin placeringsinriktning"
1. Jaha, så man kan basera en fonds kvalitè på hur den har gått. Det var nytt för mig.
2. 4 av de 10 utbytta fonderna har bytts mot dyrare alternativ.
3. Kunder har kanske valt fondförvaltare med omsorg. Det är lite som att få sin mammas bröstmjölk tvångsutbytt mot Nestlès ersättningsprodukt med motiveringen att den är "snarlik i sitt innehåll".
Här följer en lista på de fonder som plockas bort och var pengarna flyttas för de kunder som äger fonderna:
Befintliga fonder: Pengarna flyttas till:
Carnegie Safety 90 Sv. Lannebo Sv. Flex.
DWS Agribusiness Carnegie WorldWide
DWS Clean Tech Carnegie WorldWide
Enter Select Odin Sverige
Fidelity Emerging Asia Skandia Asien
JP Morgan Global Cons. Carnegie WorldWide
JP Morg an Russia Prosperity Russia
Old Mutual World Equity Skandia Världen
Schroder Global Emer... Acadian Emerging M.
Skandia BRIC Skandia Tillvä...
Själv reagerar jag på att hela tre av tio fonder byts ut mot Skandias egna fonder och bland de fonder som byts ut återfinns två fonder från Old Mutual. Kan det här ha ett samband med att Old Mutual tidigare ägde Skandia. Eller var Old Mutuals fonder tillräkligt bra medans Old Mutual ägde Skandia men nu är dessa helt plötsligt inte bra längre. Det känns helt klart som att fler parametrar tagits in än de som Skandiabanken hävdar.
Värt att notera är även att om man kollar upp fonderna visar det sig att fyra av de ersatta fonderna har ersatts med dyrare alternativ. Odin Sverige har exempelvis en avgift på 2% per år medans Enter Select hade en avgift på 1.7% Den är alltså 15 % dyrare.
Det är nästan så man tror att Skandiabanken även tagit hänsyn till den provision de får av fondbolagen när de gjort sitt urval. Provisionsnivån är något jag tycker Skandiabanken borde redovisat i det här fallet.
Personligen har jag i stort sett inte några fonder med undantag för ett innehav på runt 20 kronor som är ett resultat av det här avstannade projektet. Men om jag hade haft stora delar av min portfölj i fonder och någon av dessa var bland de drabbade hade jag blivit rasande.
Till Skandiabankens försvar vill jag ändå säga att jag respekterar dem för sin strategi. Det är ingen hemlighet för någon att de i motsatts till många andra aktörer vill hålla ett litet utbud av 'bra' fonder. Det kan finnas kunder som efterfrågar detta och det finns andra alternativ för oss som föredrar ett enormt utbud och hellre väljer själva. Men samtidigt visar det här bytet på att en sådan strategi medför förfärliga konsekvenser.
Den här bloggen är inte riktigt som andra bloggar. Jag kan inte bara kryssa i en ruta för att slå på en funktion.
Men nu skall det vara möjligt att skriva kommentarer. Det är fortfarande bara grundläggande funktioner men kommer eventuellt lägga till fler efter hand.
Hoppas det funkar hyfsat. Allt är skrivet från grunden utan hjälp från bibliotek eller liknande så det är inte omöjligt att det finns buggar. Rapportera i så fall gärna genom en kommentar på det här inlägget(om det funkar) eller via mail.
Jag hade egentligen bestämt mig för att köpa Handelsbanken och jag lade en order på 272.2 för snart två veckor sedan när kursen på B-aktien bara var någon krona över det. Men jag fick dom inte trots att ordern låg en vecka. Dom bara steg och steg och jag ångrade att jag inte bara satte en lite högre limit direkt.
Det fick bli 950 Industrivärden C till kursen 115.6 istället. Jag hade 250 sedan tidigare så nu har jag 1200 aktier.
Industrivärden C handlas med en substansrabatt på nästan 20 % och största innehavet(ca 25%) är just Handelsbanken. Efter Handelsbanken kommer Sandvik, Volvo, SCA och ICA-gruppen. Jag har försökt bilda mig en uppfattning om värderingen på samtliga bolag och det är inte lätt men jag tror inte något är hiskeligt övervärderat i dagsläget.
Tidigare låg jag ca 50% plus på Industrivärden och det gör jag inte nu längre med den betydligt sämre genomsnittliga köpkurs som denna affär gav. Men det bryr jag mig inte det minsta om. Det kan tyckas självklart men jag kan erkänna att bara för något år sen hade det stuckit lite i ögonen. Det är så härligt att sitta och titta på portföljen med alla innehav som har gått upp tiotals procent.
Denna gång har jag även fått min sambo att köpa samma aktie. Mitt inköp motsvarade ca 6 % av mina tillgångar och hon köpte för motsvarande andel av hennes.
Det finns många anledningar till att ha olika konton för lön och vardaglig ekonomi och sitt sparande. Att hålla isär vardagsekonomin och sparandet.
För min del handlar det om att jag inte vill 'låna' från sparkontot i tid och otid. Jag tycker även det är kul att hålla koll på totala värderingen av sparportföljen och då blir det jobbigt om man skall plussa på exakt den summa man har på lönekontot och i plånboken varje gång. Jag vill inte heller få ett hack i saldokurvan vid större privatekonomiska utgifter.
Att jag inte vill låna från sparkontot innebär att jag måste hålla en förhållandevis stor buffert men jag har ändå valt att inte räkna med denna när jag summerar ihop mina tillgångar.
Så här gör jag. Lönen kommer in på lönekontot den 25:e. Vi det här laget har jag fått alla räkningar som skall betalas innan månadens slut. I dessa ingår även kreditkortsräkningen för inköp gjorda fram till 14:e samma månad. Gör jag fler inköp innan månadsslutet kommer dessa på nästa månads räkning. Jag har helt enkelt bra koll på vad jag kommer ha för utgifter fram till månadsskiftet.
Ok, lönen har kommit in och jag vet vilka räkningar jag har. Jag tar då mitt kontosaldo och drar ifrån de räkningar som skall betalas och ser hur mycket det blir kvar. Sen för jag över så mycket till sparkontot så att det blir 50 000 kr kvar på lönekontot. I själva verket är det lite mer komplicerat. Lönekontot består nämligen av flera kontot för att maximera räntan.
Tanken med dessa femtio tusen är att jag skall kunna klara av allt i min privatekonomi. Även exempelvis ett bilinköp. Kanske får jag då bunkra upp lite extra några månader innan dock. Om jag framöver köper ett hus eller en lägenhet kommer jag se det som en investering och därmed ta det från sparkontot.
Här följer ett utdrag från Helge Heidvalls lundaminnen:
"Det kunde hända i mörka höstkvällar att man kom lös någon gång och följde med ut för att s1å ned valnötter. Vi samlades i någon enslig, tyst gränd där knappt en ensam gaslyktas bleka strålar trängde genom diset, men där valnötsträdens hundraåriga kronor över trädgårdens höga plank vällde ut över staden. Det gällde att se var klasarna sutto tätast med stora, härliga valnötter i gröna höljen. Vi bleve vilda när valnötterna mognade och med käppar som vi kastade upp i träden slog vi ned dem. Att klättra upp var naturligtvis ro1igast men för riskabelt. Om man ertappades blev man hälft ihjälslagen. Käpparna klippte som bumeranger i lövmassorna och blev det fullträff lyssnade vi ivrigt till det dova ljudet när nötterna slogo i gatan. Hörde vi någon, dunstade vi bort som skuggor i de gamla gårdarnas skumma portgångar och kyffen. När faran var över, signalerade vi med svaga locktoner till varandra och kröpo så småningom fram från våra ruskiga gömställen, en smula uppskrämda och darrande. I stormiga höstkvällar vräkte vinden ned väldiga lövmassor från valnötsträden och vi vadade mjukt omkring i prasslande lövhögar, där det var svårt att hitta de eftersökta nötterna. Bland vara fattiga nöjen, vad fanns inget som var ljuvligare än att käka dessa förbjudna valnötter en trist och disig kväll i en gammal ödslig gränd i Lund med konstigt namn som vi knappt begrep. Kanske var det i Kattesundsgatan, Grynmalaregranden eller Kiliansgatan.
Men Nemesis vakade här som alltid. De färska valnötterna färgade våra fingrar bruna. Den skarpa saften i det gröna höljet färgade, nötens hårda skalhalvor måste brytas sönder och färgade. Ja, till och med den underbart vita, friskt mandelljuva, krusiga kärnan i det tunna, fina skinnet färgade innan den slutligen blivit omsorgsfullt blottad. O, det vattnades i munnen under den ivrigit skalningsproceduren tills de första saftiga kärnorna försvunno mellan smackande läppar. Tänderna tuggade och malde härligt saftig mandelmassa. Det var en obeskrivlig njutning att äta färska valnötter. De gamla torra valnöttlerna som komma fram vid jultiden, med besk och vissen kärna, var ingenting för oss som smakat de färska. fullmogna nötterna, direkt fallna frän kunskapens ädlaste träd.
Sträng bestraffning
Dagen efter voro våra fingrar betsade mörkt valnötsbruna, ibland nästan svarta. Ja, somliga hade till och med den farliga färgen omkring munnen. De rika borgarna innanför trädgårdarnas höga plank vaktade emellertid sina valnötter som guldklimpar och gjorde allt för att spåra upp inkräktarna.i. De anmälde våra plundringståg till polis och skola. Räfsten var fruktansvärd. De misstänkta finge ställa upp med händerna framsträckta for att avsynas.
Nu gällde det att kunna trolla bort fingrarna. Hjärtat hoppade upp i halsen och i fullkomlig dödsångest försökte åtminstone jag att anropa Gud om hjälp. Var man i en sådan situation brunbetsad om fingrarna tjänade det ingenting till att komma med förklaringar. Brottet kunde endast sonas med blod. Läraren rasade sa att fradgan sprutade om munnen och hela hans blankbena flintskalle färgades blodröd av överkokande högtrycksilska. Han slog med vad han fick tag i, slog oss på öronen, händerna och benen tills någondera sprang i blod. Och Gud nåde den som inte kunde gråta och be om förlåtelse, han fick sjudubbelt stryk och så gick det vanligtvis för mig. Men ack, ibland hade man tur och klarade sig med Guds och bönens hjälp.
Det blev höst igen och stora brungröna bladknippen virvlade åter ned från valnötsträden. Lövmassorna fyllde luften med en stark och frän doft. Den kände vi igen. De gamla krokiga grenarna buro åter vackra klyngor av nötter i gulgröna höljen, stora som ägg. Valnötstiden var inne. Plågan var glömd och vi upplevde återigen vårt stora, oförglömliga äventyr."
Numera är det inte riktigt lika nervkittlande att plocka valnötter. I trädgården till hyreshuset jag bor plockar jag med fastighetsägarens tillstånd och jag har även plockat en del från träd i allmänna parker vilket ingen bryr sig om det minsta. Men en sak är samma då som nu. De svärtade fingrarna. Verkar vara helt omöjligt att få bort. Det sitter för djupt.
Då var det dags för det utlovade inlägget med en prognos om framtidens bostadspriser. Ju mer jag har funderat på det här ju mer inser jag hur dumt det är att försöka göra en förutsägelse. Bostadspriserna beror på en rad parametrar som i sin tur beror på varandra och även mycket väl kan bero på bostadspriserna :/ Parametrarna i sig är minst lika svåra att förutsäga. Jag skall försöka lista de fenomen som påverkar och skriva en kommentar om varje. För att begränsa mig har jag satt ett tak på 7 punkter.
1. Räntan
Självklart styrs bostadspriserna mycket av ränteläget. Om man tidigare mest handlat på ICA, H&M och kanske någon bil eller möbel är det svårt att greppa summor i miljonklassen. Däremot kan de flesta relatera till den månadskostnad som ett visst lån ger. Med dagens relativt låga räntor är det skrämmande hur stort lån man kan ta till en förhållandevis ringa månadskostnad. Det handlar om summor som skulle ta en halv evighet att spara ihop för den person som tar lånet.
Att säga att dagens räntor är låga är helt accepterat. Att säga att dagens realränta är låg är också allmänt accepterat. Därav kan man dra slutsatsen att den allmäna uppfattningen är att realräntorna på sikt kommer stiga. Själv är jag inte lika säker på det. Många har räntorna från 80 och 90 talen i minne och relaterar till dessa. Men man skall vara medveten om att riksbanken inte hade något inflationsmål under den tiden. Det var andra mål som gällde och sen fick inflationen bli vad den blev.
Enligt mig är det mycket svårt att förutsäga realräntan men om jag ändå måste tror jag att den kommer ligga ungefär som nu och kanske stiga något men inte mycket.
2. Lönenivå
Produktivitetsökningar har inneburit att lönenivån stigit även om inflationen räknas bort. Detta är något jag tror kommer fortsätta på kort och medellång sikt. Produktiviteten fortsätter att öka. Men på lång sikt tror jag att det kommer kompenseras av att vi kommer arbeta allt mindre. Det talar för att bostadspriserna kommer kunna fortsätta stiga.
3. Kostnad för att leva
Även om reallönerna har stigit har även bostadspriserna stigit i förhållande till lönerna under många år. Det här tror jag beror på att priset på mycket annat har sjunkit. Man behöver exempelvis inte gå så långt tillbaka i tiden för att en del teknikinköp och resor mycket väl kunde kosta flera månadslöner. Går vi ännu lite till gäller det även skor/kläder och andra mer vardagliga inköp. Vi har alltså kunnat lägga mer och mer på boende men ändå haft kvar pengar till en hyfsad levnadsstandard ändå. Detta är en utveckling som kommer fortsätta även om den dock kommer plana ut. Det talar för att boendekostnaden kan stiga i förhållande till lönen.
4. Energipriser
De flesta tror väl att energipriserna kommer stiga rejält framöver. Dock inte jag. Teknikutvecklingen kommer se till att energipriserna hålls i schack. Det är jag övertygad om. Däremot tror jag inte de kommer sjunka nämnvärt. Det är nämligen så att ju billigare energin är ju mer användningsområden blir möjliga. Efterfrågan kommer helt enkelt stiga i takt med utbudet. Det här påverkar i högsta grad bostadspriserna eftersom uppvärmning och hushållsel ingår i boendekalkylen.
5. Fastighetsskatten
Fastighetsskatt är en av statens favoritskatter. Den trillar in fint oavsett konjuktur. Därför tror jag inte på någon mer sänkning av fastighetsskatten snarare en höjning. Det skulle dämpa bostadspriserna.
6. Inkomstskatten
Även inkomstskatterna är viktiga för bostadsprisernas utveckling. Där har vi sett sänkningar de senaste åren men det lär inte bli så mycket till. Kanske snarare höjningar är att vänta på det området. Särskilt om det blir maktskifte i riksdagen.
7. Nyproduktion
Vad det kostar att bygga nytt påverkar inte bostadspriserna så himla mycket. Däremot påverkar byggtakten priserna. Tror inte vi kommer se någon byggboom framöver. Något som skulle kunna få fart på byggande vore om det helt plötsligt blev inne att bosätta sig ödsligt långt bort från storstadsregionerna. Då finns det helt plötsligt en massa billig mark att bygga på. Det kan tyckas vara en galen tanke. Men tänk då på att man behöver inte gå så många år bakåt i tiden för att hitta fenomen som ses som helt galna idag. Exempelvis var de mest vindpinade husen(närmast vattnet och med bäst utsikt) i kustsamhällen inte särskilt populära på 70-talet. Nu är det precis tvärt om.
Så där ja. Vissa punkter pekar på fortsatt stigande priser andra på avtagande. Allt som allt sammanvägt tror jag på en stabil utveckling som sakta med säkert strävar uppåt någon procent per år inflationskompenserat. Tror inte på någon krasch och inte heller på något rally. Skulle jag tvingas välja skulle jag hellre investera i ett börsindex än ett bostadsprisindex.
Jag har envist hållit fast vid min vanliga depå fram till nu. Det beror på lite olika mer eller mindre bra anledningar. Eftersom jag har en köp-och-aldrig sälj-strategi får jag ingen reavinstskatt med vanlig depå. Sen är jag långsiktig och alltid lite rädd att villkoren skall ändras när nya regler införs. Vidare baseras skatten i investeringssparkontot på räntan och den kan stiga framöver.
Men med innehav som delar ut betalar man i dagsläget ofta mer skatt på utdelningarna i vanlig depå än vad skatten blir med ISK. Därför kommer jag framöver göra inköp som väntas ge tillräcklig utdelning i en ISK på Skandiabanken. Jag kommer följa upp varje år och visar det sig att skatten i ISK:n blir högre för ett innehav än för ett motsvarande innehav i vanlig depå kommer jag sälja och köpa tillbaka.
Eventuellt kommer jag även sälja av några innehav i vanliga depån, några med förlust och andra med vinst så att reavinsten blir totalt noll och köpa tillbaka dessa i ISK. Men det får bli en lite senare fråga. Först skall jag fundera på vad jag skall köpa härnäst.
Det är ju nämligen oktober månad och investeringsperiod för mig. Jag skulle vilja komma in i företag som Lundbergs, H&M, Castellum, Swedbank Axfood eller Handelsbanken. Vissa av dessa finner jag dyra och andra mer rimligt värderade men har ändå svårt att bestämma mig. Återkommer med vad det blir.
Staten säljer alla sina aktier i Nordea. Som aktieägare har jag väl inget emot det direkt. Staten är inte alltid bästa ägaren. Det blir alltid tjänstemän som leker med andras pengar som tar platser i styrelsen och röstar på stämmor.
Men som svensk medborgare tycker jag det är synd. Förstår inte varför staten säljer av aktier. Jag tror staten liksom privatpersoner tjänar på att äga företag och jag har svårt att tro att pengarna kommer kunna placeras bättre. Själv är jag inte mycket för skulder men en stat är inte en privatperson. Det finns en poäng för en stat att ha en statsskuld genom att den därmed erbjuder en säker hamn för investerare som efterfrågar det. Staten i sin tur får billiga lån.
Statens avdelning för kapitalförvaltning eller vad man skall kalla det är en av få statliga verksamheter som bara håvar in stålar utan någon särskild motprestation. Om portföljen vore tillräckligt stor hade inga skatter behövts. Det hade väl varit ett trevligare mål än att sakta men säkert urholka innehaven genom små men återkommande försäljningar.
Bloggaren Miljonär innan 30 skrev nyligen ett inlägg där han slängde ut en fråga om hur man i efterhand bör räkna fram vilken avkastning man haft på sin portfölj. Trivialt kan tyckas men det finns olika uppfattningar om hur det skall göras kan jag lova.
Samtidigt gav han ett enkelt scenario som han bad läsarna räkna på. Den första som kommenterade kom självsäkert och lite kaxigt fram till att avkastningen i scenariot var 5.15 % medans jag i min kommentar - lång som ett blogginlägg och kanske än mer kaxig- kom fram till 7.0 %.
Ganska stor skillnad tycker jag. Hoppas nu jag räknade rätt. Satt och räknade samtidigt som jag åt frukostgröten så det vet man aldrig. Att räkna fel kan hända den bäste.
