Man skulle kunna tro att jag i dagarna filar på budgeten för 2013. Så är dock inte fallet. Jag har nämligen ingen budget. Jag vill ha friheten att köpa det jag känner för när jag vill. Jag väger istället varje inköp vid varje tillfälle, är det värt pengarna eller inte.
I slutet på varje månad ser jag hur stort utrymme som finns till sparande just den månaden.
Att veta hur ens portfölj och dess innehav har utvecklats är inte så enkelt som man kan tro.
För mitt privata aktiesparande använder jag Skandiabanken och där kan man för varje värdepapper naturligtvis se en rad olika siffror. De som är mest intressanta är anskaffningsvärdet, marknadsvärdet och totala utvecklingen i procent. Men det räcker inte. Med dessa siffror återstår en hel del räkning för att exempelvis se vilken som gått bäst av två aktier.
Det beror i stort på två orsaker:
1. Utdelningar räknas inte med.
2. Ingen hänsyn tas till hur lång tid man innehaft ett värdepapper. Om ett papper stigit 10 % på tio år är det en utveckling, om ett papper stigit 10% på ett år är det en annan.
På pensionsmyndighetens hemsida är situationen betydligt bättre. För min PPM-portfölj kan jag se "Snitt per år sedan start", vilket i mitt fall är 5 %. Perfekt. Även för mina enskilda fonder kan jag se "Snitt/år" i procent. Mycket bra.
Via min tjänstepension ITP1 har jag en del fonder hos Länsförsäkringar och där kan man bara se värdeförändring i kronor. Inte bra.
Jag har även tittat på Privata affärers tjänst för portföljövervakning. Den är mycket lik det jag redan har på Skandiabanken.
Så hur göra? Jag vill ju ha bra koll inte bara på PPM utan även min privata pengabinge. Jag har helt enkelt utvecklat mitt eget verktyg i Java. Jag lägger manuellt in när en affär görs och när utdelning ges. Sen räknar verktyget ut en rad nyckeltal, exempelvis "Snitt/år", eller effektiv årsränta som jag hellre kallar det. Allt från courtage till utdelningar räknas med. Sen kan jag direkt se vilket av mina innehav som gett mest oberoende om det beror på generösa utdelningar eller bra kursutveckling. En aktie jag haft i 3 år kan utan problem jämföras med en jag haft i 10 år eftersom effektiva årsräntan räknas ut.
Under senaste året har jag gjort en rad förändringar vad gäller kort och lönekonto.
- Bytt lönekonto till Forex för bättre ränta
- Bytt Skandiabankens kontokort med 240 kr i årsavgift till Forexs kostnadsfria.
- Skaffat OKQ8-kreditkort med räntefri kredit och köpbonus.
Nu börjar det visa sig i plånboken :) Vid årskiftet ramlade det in 330 kr efter skatt i ränta från forex, detta skall jämföras med mitt gamla lönekonto där räntan nu är 0. Under året har jag handlat för 52 659 kr på kreditkortet vilket ger en bonus i kontanter på 520 kr. Totalt blir det 330 + 240 + 520 = 1090 kr.
Inte mycket att bråka om kan tyckas men det här är löpande kostnader/inkomster som rullar på dag ut och dag in. Med en avkastning på 4 % efter skatt krävs 27 250 kr för att avkasta 1090 kr per år.
Under 2012 har min aktieportfölj utvecklats med 8.9 % efter skatt. Min ränteportfölj har stigit med 2.6 % efter skatt.
Totalt blir det 4.6 % vilket jag är nöjd med.
Jag har full historik sedan 1 jan 2010 och sedan dess har aktieportföljen utvecklats med en årseffektiv ränta på 7.3 % efter skatt vilket motsvarar en uppgång på 23,5 % efter skatt.
Det är dags att sammanfatta 2012 och jag kommer dela upp det på flera inlägg.
Jag börjar med att lista de affärer jag gjort under året. Det är inte fler än 3 stycken och i linje med min strategi att regelbundet köpa aktier och binda till fast ränta.
1. I april köpte jag Fortum till kursen 16.56 euro.
2. I april band jag pengar i två år till räntan 3.85 % hos Bluestep.
3. I oktober köpte jag ytterliggare fortumaktier till kursen 14.11 euro.
Att jag inte är mycket för inköp av plojgrejer, designföremål som inte faller i smaken och onödiga prylar i allmänhet är nog ingen nyhet.
Den varan får man dock se mycket av i de två julklappslekar jag deltagit i under julhelgen. I den första köpte skulle man köpa två paket för minst 30 kr vardera, jag två paket à 3 Elkbrew starköl. Eftersom man i leken kunde påverka vad man fick visste jag att de skulle gå till någon som kunde tänka sig en öl och var därmed presenter som gick åt och uppskattades redan samma kväll. Själv kom jag hem med en minimal mexikasnk kokbok med recept som man lika gärna kan kolla upp på nätet.
Till den andra leken skulle man handla en klapp för 100 kr. Jag hade tänkt köpa en parmesanost men glömde tyvärr det och slog därför istället in en hundralapp. Själv fick jag en tekopp men bytte till mig en liten skål med tillhörande special-sked-gaffel avsedd för oliver och liknande. Inte mycket att ha enligt mig. Och det är redan sprängfyllt i köksskåpen där hemma.
Men bättre investeringar är på gång. Igår hyrde vi ett mini-spa med bastu, relax-stolar och två pooler och idag bär det iväg på skidresa till Branäs i nora Värmland. Det är bättre än onödiga prylar det.
Här följer några allmänna tips för att hålla ner matkostnaderna.
Först och främst är det mataffärer modell större eller möjligtvis torghandel eller gårdsbutiker som gäller för inköpen. Om man kan komma över råvaror helt gratis är ju det toppen med det klart. Exempelvis äpplen som ibland finns i parker. Restauranger, bensinmackar och servicebutiker går bort.
Väl inne i butiken är det praktiskt att titta på kilopriser. Det gör det mycket enklare att jämföra. Rotfrukter, vitkål, olja, ägg, havregryn, pasta, ris, bönor och linser är exempel på billig basmat.
Efter säsong kan man variera kosten. Paprika kostar ner mot 20 kr/kilo ibland och här går även extrapriser att utnyttja.
När det gäller extrapriser gäller det att inte luras att köpa för mycket. A och o är att äta upp precis allt man köper hem. Att köpa tre för priset av två och sedan behöva slänga en är inget vidare.
Köp storpack av sådant som håller sig. Medans färskvaror köps efter närmaste dagarnas behov.
Den amerikanska centralbanken Federal Reserve beslutade att utöka de kvantitativa lättnaderna genom att köpa statspapper i en takt på 45 miljarder dollar per månad. Utöver det görs köp av bolånerelaterade värdepapper för 40 miljarder dollar per månad. Totalt blir det 85 miljarder dollar per månad.
Jag är inte särskilt inläst på hur det amerikanska banksystemet fungerar men antar att FED helt enkelt skapar 85 miljarder nya dollar per månad.
Det motsvarar ungefär 569 miljarder SEK med dagens dollarkurs. Eller drygt 1800 SEK per invånare i USA. Det blir många dollar det.
Aktier lånas fram och tillbaka. Det är grunden i alla de instrument som stiger på en fallande börs. Vid blankning lånas en aktie för att säljas. Man köper sedan tillbaka den innan den skall lämnas tillbaka och om kursen då gått ner har man tjänat pengar.
Själv är jag inte intresserad av blankning men skulle gärna tjäna pengar på den andra sidan av myntet. Nämligen att låna ut mina aktier till blankare. Den som lånar får nämligen betala ränta.
Swedbank skriver: "Ersättningen för att låna ut aktier är från 0,15 procent i årsränta och uppåt. I extrema fall kan utlånade aktier ge upp mot 10 procent. Ersättningen betalas ut månadsvis."
Jag använder Skandiabanken för min aktiehandel och enligt deras kundtjänst erbjuder dom inte aktielån. Jag tvivlar dock lite på om det stämmer. Om man bara har tillräckligt stor portfölj går det kanske att lösa, tänker jag.
Enligt Swedbank behövs det en portfölj på dryga miljonen om man har rätt aktier. Själv ligger min aktieportfölj på knappt en halv miljon i dagsläget så jag får helt enkelt avvakta något.
