Bilden visar min aktieportfölj i dagsläget. Sorteringen är baserad på avkastningen, där New Wave B har avkastat bäst hittills och ABB sämst.

Och nedan följer en lista på samtliga investeringar, även den sorterad efter avkastning hittills.

                 Fördelning(%)   Avk.(%)



New Wave B                 5.3     139.5

Castellum                  4.7      24.5

Fortum                     9.3       8.8

SCA A                      8.1      29.1

Nordnet B                  0.5      10.4

Securitas B                1.3       8.6

Axfood                     3.6      22.5

Kungsleden                 3.6       9.6

ABB Ltd                    1.3       5.2

TeliaSonera                4.7      11.0

Nordea Bank                0.8       6.8

Industriv. C               7.3      14.9

Hennes & Mau.              0.8      13.7

Totalt, aktier            51.1      15.4

        

SparkontoSuperFlex        23.2       1.4

SparkontoPlus              4.3       3.4

Akelius, 1 år.             2.3       3.6

Skandiabanken(Kassa)       2.3       0.1

Hoist, SparkontoFlex       0.8       1.8

Totalt, ränta             32.9       2.0

        

Guld                       0.3       5.6

Totalt råvaror             0.3       5.6

        

Akelius Pref.             15.7      17.8

Totalt, preferensakt.     15.7      17.8

        

Totalt                               7.0

Värdet ligger på drygt 2.2 miljoner kr.

Avkastningen är effektiv årsränta antingen sedan 1 jan. 2010 eller sedan investeringen gjordes. Alla siffror är inklusive utdelningar efter skatt och omkostnader.

Portföljen är präglad av att största delen består av de senaste årens sparande och uppvärdering. Därför är inte balanseringen den bästa. Jag vill även gå in lite försiktigt i aktiemarknaden och har därför förhållandevis låg andel aktier trots de för mig massiva inköpen senaste åren.

Guldet består av ett guldhalsband som jag tog in i portföljen för skoj skull och för att få en automatisk jämförelse mot guld.

Under 2014 väntar fortsatta aktieinköp av vad jag tycker verkar prisvärt för stunden samt eventuellt binda lite mer i fasträntekonton eller köpa preferensaktier.

Läs också: Portfölj 10 jan 2014

Jag har tidigare definerat milstolpar jag ser fram emot.

Förra året låg jag på första steget men 2014 klättrade jag upp på steg 2 - fasta kostnader täcks av kapitalinkomster(räntor och utdelningar). Jag tror inte jag kommer lyckas klättra upp till steg 3 under 2015 dock hoppas jag göra det under 2016.

Så här såg det ut i snitt per månad under 2014:

Inkomster:                  33 264 kr

Sparat:                     25 500 kr

Utgifter:                    7 764 kr

  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr

  - varav hyra:              2 400 kr

Kapitalinkomster:            4 018 kr

Alla siffror efter ev. skatt.

Under 2014 steg inkomsten rejält och sparandet nådde nya höjder. Den höjda inkomsten berodde mycket på mina 3 månader i USA där jag fick extra betalt. Tyvärr är det här inte en bestående förändring och jag tror att jag kommer tjäna sämre under 2015. Sparandet blev hela 25 500 kronor per månad vilket blir 306 000 kr under året. Det har inte blivit några större inköp under 2014 Varken dator, kite, cykel, bil, kamera eller liknande. Det blev inte heller någon egenbetald  resa till fjärran land som det annars brukar bli av minst en gång om året.

Läs också: Milstolpstrappan 2013

Då var det dags att presentera resultatet när det gäller aktieportföljen för 2014. Allt som anges är inklusive utdelningar och efter skatt och omkostnader.

Efter noga övervägande bestämde jag mig för drygt et år sedan vad jag vill jämföra mig mot. Det skall vara en alternativ investering som faktiskt går att göra och valet föll på Avanza Zero i en ISK.

Under 2014 har jag haft en avkastning för aktieportföljen på 12.6 procent. För ränteplaceringar var avkastningen 1.6 procent och för mitt guld 20.4 procent. Totalt blev avkastningen 7.5 procent för allt sammanräknat.

AZ(Avanza Zero) gick upp 13.3 procent efter ISK-skatt.

Tabellen nedan visar en historisk överblick för aktieportföljen och  mitt jämförelseindex som alltså är AZ efter ISK-skatt.

År         AZ   ISK-skatt    Index  Sparatilltusen

2010  24.59 %     0.837 %  23.55 %         33.33 %

2011 -11.62 %     0.750 % -12.28 %         -6.00 %

2012  16.34 %     0.495 %  15.76 %           8.9 %

2013  25.58 %     0.447 %  25.02 %          32.5 %

2014  14.04 %     0.627 %  13.32 %          12.6 %



Medel:                     13.07 %         16.27 %

Ackumulerat:               77.74 %        103.63 %

Som synes har jag inte slagit index och den största orsaken till det är att mitt näst största innehav och tidigare kursraket SCA A har avkastat -13.2 %. Bäst gick Axfood med en uppgång på 49 %.

Jag skall snart redovisa hur hela portföljen ser ut.

Läs också: Resultat 2013

När det gäller antalet besökare fick bloggen en stark inledning av 2014. Detta mycket på grund av att Lundaluppen tog med bloggen i sin blogglista. Sen kom beskedet som skakade om spar och aktiebloggvärlden: Lundaluppen lägger ner. Det i kombination med låg inläggsfrekvens gav en svag avslutning av 2014.

I genomsnitt har jag haft 75 unika besökare per dag. Toppnoteringen för ett dygn var 8 juli med 452 unika besökare.

Flest kommentarer fick inlägget om att jag ser fram emot nästa börskrasch.

Läs också: Spara till tusen 2013

Nu är det dags att sammanfatta 2014 och jag kommer i vanlig ordning dela upp det på flera inlägg.

Först bjuder jag på en sammanställning av de affärer jag gjort under året. I mitt fall är det lätt gjort eftersom det bara handlar om 3 stycken:

Affär Datum      Aktie          Antal Kurs(SEK) 

Köp   2014-04-28 Castellum      800   109.9     

Köp   2014-09-22 Akelius Pref   1040  320

Köp   2014-10-23 New Wave Group 3000  31.4

Läs också: Affärer 2013

Hösten 2013 satte jag upp ett mål som jag har jobbat mot sedan dess.

Målet var att ha en förmögenhet på 2 miljoner kr årsskiftet 2014/2015. För att uppnå det skulle det krävas en månatlig ökning på i snitt 23 500 kr.

Just nu ligger förmögenheten på ca 2.2 miljoner så det målet klarade jag med bravur med hjälp av sparande och allmän börsuppgång.

Dock tycker jag inte riktigt att det var ett bra mål. Målet är allt för beroende av börsutvecklingen på förhållandevis kort sikt. Därför skall jag ha ett annat typ av mål framöver.

Det nya målet är att mina utgifter skall vara mindre än utdelningar och ränteinkomster under de följande två åren. Mina utgifter 2015 och 2016 skall alltså 'betalas' helt utav utdelningar och ränteinkomster erhållna under 2015 och 2016.

Under 2014 hade jag utgifter på ca 93 tusen kr och utdelningar och räntor på ca 48 tusen kr så jag har helt klart lite att jobba med här. Men jag tror inte det är omöjligt. Under 2014 fick jag exempelvis inte utdelning från mina 800 Castellum B som köptes efter utdelningen våren 2014, jag fick inte heller utdelning från mina 3000 New Wave Group som köptes i höstas. Till sist fick jag bara en kvartalsutdelning från mina 1040 Akelius pref. som också köptes i höstas. Bara detta ger en ökning på 22 850 kr på årsbasis vid oförändrad utdelning.

Jag gillar att nya målet inte är direkt knuten till aktiekurser. Fokus ligger istället på utdelningar som i större utsträckning påverkas av hur företagen går snarare än hur marknadsvärderingen ser ut. Jag kommer inte låta målet påverka vilka aktier jag köper. Vid val av placeringar är utdelning en parameter bland flera och skall inte vägas in mer än något annat viktigt.

21:e december publicerades en debattartikel på svd.se. Artikeln var skriven av Marina Fredriksson som är ordförande i Hyresgästföreningen region Stockholm.

Huvudpoängen med artikeln är att belysa att hyresvärdarna har betydligt bättre marginaler än vad de flesta tror. Exempelvis är direktavkastningen i snitt 8.4 procent för hyresfastigheter enligt beräkningar från Hyresgästföreningen där 15 privata fastighetsbolag undersökts. Därmed borde det finnas utrymme för upprustningar utan några större hyreshöjningar.

25:e december kom en replik från Christer Jansson, "bostadspolitisk debattör, tidigare vd Fastighetsägarna Stockholm".

Christer menar att Hyresgästföreningen har svårt för fastighetsekonomi och fakta. Exempelvis har siffran på 8.4 procents direktavkastning beräknats med hjälp av det bokförda värdet av fastigheterna snarare än marknadsvärdet vilket är det korrekta enligt Christer.

Men hallå. Marknadsvärdet styrs ju bland annat av hyrorna. Det hade inte spelat nån roll om hyrorna höjdes till det tredubbla över en natt. Det hade bara fått effekten att marknadsvärdet stigit i motsvarande grad och direktavkastningen hade återigen stabiliserats på ungefär samma nivå som innan. Det är ju för sjutton spekulanternas avkastningskrav som bestämmer vad marknadsvärdet blir.

Missförstå mig inte nu och tro att jag tycker det är mer korrekt att räkna på det bokförda värdet. Jag tycker bara det är en galen diskussion med dåliga argument.

Faktum är att liknande effekter finns när det gäller nyproduktion. Markpriserna styrs av hur mycket stålar en nybyggd fastighet kan dra in och markpriset kommer därmed bli så högt att exploratörens avkastningskrav precis uppnås. Att det knappt byggs några hyresrätter beror inte på att det är omöjligt att få det att gå ihop. Det beror snarare på att det allt annat lika blir högre lönsamhet med andra fastighetsformer.

Marknadsekonomin är grym men alternativen är dessvärre ännu grymmare.

Mitt näst största innehav i aktieportföljen är SCA. Därför har jag funderat en del kring 'skandalerna' med flygresor som skrivits en hel del om på senaste tiden.

För det första kan jag säga att mitt förtroende för media är rejält lågt i dessa sammanhang. Det är väldigt lätt att vinkla en historia åt det håll man själv behagar som journalist. Det finns därtill ett flertal incitament att få till ett bra scoop. Denna kombination gör att media många gånger slår på stora trumman även för små stormar i vattenglas.

Till på köpet är min erfarenhet att media tar ganska lätt på 'tryckfel'. Jag har själv blivit intervjuad i media några gånger och i samtliga fall har det slunkit med felaktigheter i den resulterade artikeln. Inte bara när man själv är omskriven i media utan alla sammanhang där man har en djup inblick i ett ämne märker man att media ofta inte har koll på vad de skriver om.

Därför är jag skeptisk till att döma bara baserat på information inhämtad från media. Tyvärr är det ju inte så lätt att hämta information om dessa ting någon annanstans så mitt ständiga måtto får bli att hellre fria än fälla.

Vidare jobbar jag själv på ett multinationellt företag och kan säga att ledningsgruppen inte reser för att de tycker det är roligt. De snarare hatar att resa men gör det för att jobbet kräver det. Många gånger får de tillbringa en helg på egen hand när de bra mycket hellre hade varit hemma med familj och vänner. Därför har jag svårt att förstå att mycket av kritiken legat i att medpassagerare vid enstaka tillfällen flugit med. Särskilt när det gäller privat-jet. Visst, om man delar kostnaden på antalet passagerare så blir det ju svindyrt att ha med medpassagerare men det är väl knappast relevant. Man borde kolla på merkostnaden för att ta med medpassageraren istället och eftersom man kan anta att planet ändå skulle flyga så är en extravikt på 100 kilo inte hela värden.

Jag tycker själv att det sunda förnuftet skall råda snarare än någon politisk korrekt policy. Det är bättre att en familjemedlem åker med på en resa till en ringa merkostnad än att VDn istället flyger extra hem till en saftig merkostnad. Detta även om det innebär att familjemedlemmen får en 'lyxsemester' bekostad av företaget.

Jag kommer och tänka på Ingvar Kamprads sommarprat i P1 där han berättade om en medarbetare som behövde ta sig till ett viktigt möte med kort varsel och det fanns inga biljetter i ekonomiklass att få tag på. Han frågade då Kamprad till råds om han möjligtvis kunde ta en affärsklassbiljett trots att det var emot IKEAs policy. Kamprad svarade att det inte kom på fråga och rekommenderade istället att han skulle ta en taxi trots att detta skulle bli ännu dyrare än affärsklassbiljetten. Kamprad menade att en policy skulle följas till varje pris. Det här är bara dumt enligt mig.

Slutsatsen i SCAs fall blir för mig att jag tar lätt på skandalen. Jag skulle önska att uppmärksamheten leder till ökad kostnadsmedvetenhet men är rädd att det kanske får just motsatt effekt med hjälp av striktare policy och ökad policymedvetenhet.

Riksbanken vill få upp inflationen till två procent. För att åstakomma det används uteslutande räntevapnet vad jag förstår. I skrivande stund är reporäntan nere på 0 % vilket innebär att banker till och med får negativ ränta om de sätter in pengar hos Riksbanken. Även Riksbanken har ju nämligen en räntespread och har en högre ränta vid utlåning än vid inlåning. Reporäntan ligger mitt emellan inlåningsräntan och utlåningsräntan.

Tanken är väl främst att fler skall låna. Eftersom penningmängderna bara räknar in tillgångar och inte skulder leder ju nämligen fler lån till större penningmängd vilket teoretiskt borde leda till inflation. Notera dock att Ingenjörens penningmängd, summan av tillgångar och skulder i SEK,  inte ökar eftersom den är konstant noll.

En annan aspekt är att det blir mindre attraktivt för internationella valutaspekulerare att sitta med SEK ju lägre räntan är. Dessa borde alltså allt annat lika sälja av SEK vid en räntesänkning. Den här effekten är dock som vågorna på havet. Det vill säga, det jämnar ut sig i längden.

De senaste åren verkar ju inte räntevapnet varit särskilt effektivt. Trots rekordlåg ränta sen länge har vi i stort sett haft nollinflation de senaste åren. Många menar att detta beror på att Riksbanken varit allt för återhållsam med att sänka räntan men jag är inte lika säker på det. Jag tror det finns annat som spelar in.

Sverige agerar i hög grad på en internationell marknad. För att vi skall uppnå inflation måste därför kronan ständigt försvagas gentemot en valutamix, bestående av alla andra valutor, så länge valutamixen inte har inflation. Men vad styr hur kronan utvecklas jämfört med andra valutor? I det långa loppet är det främst bytesbalansen. När svenska exportföretag exporterar får de ju betalt i Euro, Dollar eller liknande men måste betala de flesta kostnaderna med SEK. De måste då växla till sig SEK och driver därmed upp priset på SEK. Det omvända gäller vi import och skillnaden mellan dessa är bytesbalansen.

Sedan 1994 har Sverige haft en positiv bytesbalans(Källa) och i alla fall jag tror att det är just det som har gjort det tufft för Riksbanken att få fart på inflationen.

Som lekman inom nationalekonomi undrar jag ju då varför inte Riksbanken tar till andra medel om man nu så gärna vill ha inflation. De skulle ju exempelvis kunna utöka guld och valutareserven för att på så vis ösa ut SEK ut marknaden. Det var exempelvis så centralbanken i Schweiz gjorde för att inte låta Schweizerfrancen stiga hur mycket som helst när det var oroligt på valutamarknaden.

Någon kunnig som kan förklara?

Är vi som sparar mer än halva lönen samhällsparasiter och bovar? Hur kommer samhället påverkas om fler och fler anammar en mer minimalistisk livsstil?

Det här är frågor som jag funderar en del kring. Den allmäna uppfattningen verkar vara Ja på den första frågan och Katastrofalt på den andra. Det är väl inte så konstigt med tanke på att den som sparar och gnetar sällan är idolen inom kulturen direkt. Krösus Sork och Jakim von Anka statuerar bra exempel där. Jag tror dock inte att det är så.

För det första är det ingen vits att tänka sig ett scenario där alla helt plötsligt ändrar livsstil. Då skulle hjulen naturligtvis sluta rulla och skatteintäckterna skulle minska. Många skulle bli arbetslösa och detta skulle medföra stora utgifter för staten. Man kan lungt säga att en ond cirkel skulle uppstå med besked.

Istället bör man tänka sig ett långsammare scenario där produktionsapparaten och den offentliga budgeten har all tid i värden på sig att anpassa sig.

Det är lätt att tro att sparade pengar försvinner in i ett stort valv för att aldrig komma till nytta för någon medans konsumtion gör att skatt betalas och andra får ta del av pengarna. Men så är inte fallet. När pengar sparas försvinner de inte. Köper man en aktie är det någon annan som säljer och denne väljer kanske att konsumera pengarna. Om man sparar på sparkonto kommer pengarna lånas ut eller placeras på annat vis. Det är även skatt på avkastningen av sparandet.

Samhället vinner inget på att det produceras och fraktas en massa prylar som vi inte behöver. Det är bara dumt och det är bättre att vi lägger den energin på annat. Däremot vinner samhället på att investeringar görs i hållbara lösningar som underlättar vardagen och det kommer göras i större utsträckning ju fler resurser som läggas på just investeringar.

Det finns även en massa samhällsvinster som skulle komma av att fler såg till att bygga upp ett rejält sparkapital. Mindre kronofogdeärenden och personliga tragedier orsakade av skulder. Mindre försäkringsverksamhet som i ett samhällsperspektiv kan ses som ren belastande administration. Mindre resursslöseri i allmänhet. Mindre miljöpåverkan. Listan kan göra lång.

Vad säger ni. Är jag ute och cyklar?

Det blev köp av Fortum i fredags. 750 aktier till kursen 14.11. Fortum är nu största innehavet i portföljen.

Min strategi är för närvarande att köpa aktier två gånger om året. April och oktober. Det får bli Fortum igen, köpte 600 i våras och nu är priset ännu bättre. Lågt P/E och stabil branch.

Har tagit ut pengar från Hoist och Bluestep och hoppas det kommer in i depån imorgon. I så fall köper jag.

För några veckor sen var det dags för besiktning av bilen och jag fick en anmärkning. Läckage av bromsvätska vid slanganslutningen till vänstra främre bromsoket. Jag skruvade av anslutningen och putsade upp kopparbrickorna och skruvade på igen och då höll det tätt. Efter en sådan operation måste bromssystemet luftas men med hjälp av min reparationsbok var det en enkel match.

Det här är ett tydligt exempel på att det är väldigt
individuellt hur mycket en bil kostar. Det gäller att köpa en bil som inte krånglar för mycket och när den ändå gör det får man vara beredd att kavla upp armarna och mecka själv. Har haft min Mazda 626 -98 i nästan sex år nu och det har inte varit mycket krångel. Den har bara varit inne på verkstad en gång och det var kamremsbyte som är en servicerutin som måste göras på alla bilar. Att byta kamrem kräver en del specialverktyg och det är även väldigt noga att allt blir rätt. Därför fick det bli verkstad för det även för min del.

Mina tips till den som vill ha bil så billigt som möjligt:
- Betala bilen kontant. Billån är dyra.
- Kolla in bilprovningens statistik och välj modell efter det.
- Lägg runt 50 000 på inköpet men försök hitta ett märke med lågt andrahandsvärde, ex Mazda.
- Byt olja själv, byt däck själv, lär dig att serva bromsarna själv. Köp en reparationshandbok.
- Nöj dig med endast trafikförsäkring. Eftersom du har betalat bilen kontant har du råd att förlora den
och då är det bara dumt att göda försäkringsbolagens
administration och vinster.
- Fixa rost minst en gång om året.

Jag bor i ett litet hyreshus med fyra lägenheter. Huset i sig är rejält med trapphus och fin tvättstuga. Runtom finns en liten trädgård och där växer ett antal valnötsträd.

Innan jag flyttade hit visste jag inte ens att valnötter kunde odlas i sverige. Och bodde dessutom här ett tag innan jag förstod. Trodde något tappat en påse valnötter första gången jag såg några på marken. Men så såg jag även sådana som bara var halvt befriade från det yttre gröna skalet som omger det hårda bruna skalet. En blick upp och jag såg nötterna hänga där på trädet. Som kastanjer fast utan taggar.

Just nu är det tid för skörd och både jag och kråkorna gör vårt bästa för att roffa åt oss så mycket som möjligt. Om nöten får hänga i fred på trädet öppnar sig det gröna yttre skalet med tiden och den är då lätt att plocka ut. Om den dock ramlar ner i förtid som många gör sitter skalet mer eller mindre hårt.

Idag har jag ägnat mig att skala sådana nötter. Det är ett härligt arbete om man inte är stressad. Man sitter där med kniv och arbetar med händerna. Högen med oskalade nötter minskar och högen med skalade växer.

Jag tror den här typen av sysslor är nyttig för oss människor. Sitta där och ha att göra samtidigt som man nästa inte gör något. Gärna med en öppen eld inom synhåll eller kanske bara vindens brus. Som att titta på film utan film. Den som inte har valnötter kan rensa bär eller svamp plockade i skogen som är fri för alla.

Nu har jag läst ut klassikern. Boken består till största delen av ett antal berättelser. I flera av dessa är Arkad med som ansågs vara den rikaste mannen i Babylon under en tid. Han är dock inte med i alla.

För min del var det trevlig läsning, den är lättläst och spännande. Mycket av tipsen återkommer i flera berättelser och det som ständigt återkommer är faktiskt sparande. En tiondel av allt man tjänar skall man betala sig själv med. Alltså spara. Med tiden kommer pengarna jobba själva. Men det gäller att vara försiktig, hellre en låg stabil ränta än en hög som man kanske inte får alls.

Boken handlar också mycket om att livet inte är så slumpartat som det ibland ger sken av. För att hitta lyckan måsta man söka den och inte tveka att hugga när chansen kommer.

Jag rekommenderar alla att läsa boken.

Det är inte bara pengabingen som är värd att vårda. På samma sätt som jag betalar mig själv genom att spara vill jag ta hand om min egen kropp. Ägna en stund bara åt mig själv. Det gör jag i form av två yogapass i veckan.

Hittils tränar jag endast styrkeyoga. Det är en dynamisk form av yoga vilket innebär att man inte stannar i samma position särkilt länge. Några andetag som längst. Det passar bra för mig som inte är tillräkligt vig för att kunna slappna av i alla positioner. Men jag känner att jag blir vigare och vigare och hoppas verkligen att jag skall kunna få ut mer av andra yogaformer framöver.

Jag gillar yoga för att träningen övar upp vighet, hållning, styrka, balans och framförallt kroppskontroll. Spänna den muskel man vill och slappna av i en annan. Att träna vighet är väldigt underskattat. Stelhet och spänningar ger med tiden smärta. Hellre en smärtfri smidig kropp än en med gymstyrka som man i praktiken sällan behöver.

Ekonomiskt har jag som vanligt bra förutsättningar. Själva utrustningen är i stort sett gratis. Man tränat barfota och farfars gamla långkalsonger och en urtvättad gammal reklam-T-shirt duger om man så vill. Ett årskort där jag tränar kostar omkring 2000 kr och då får man gå på hur många pass man vill, yogamatta finns att låna på plats. Det mesta bekostas av jobbets friskvårdsbidrag som är på omkring 1500kr/år.

I helgen blir det Love & Peace Återträffen i Säljeryd. Fri entrè är det och man kan även övernatta där i något sovloft. Kostar några hundra att åka dit och tillbaka dock, men det får gå. Tar med gitarren och hoppas på att få spela och sjunga mycket.

Har lånat klassikern 'The Richest Man in Babylon' i svensk översättning på biblioteket. Har läst en bit och det är trevlig avslappnande läsning med många visdomsord. Återkommer med en rapport när jag läst ut den.

Jag är ingen särkilt målinriktad människa men jag tycker ändå det är roligt att ha ett mål för att varje dag kunna se vad som krävs i form av sparande och värdeökning för att klara målet.

Mitt tidagare mål var att ha ett sparkapital på 1 miljon årskiftet 2011/2012. Ca 8 månader innan jag fyllde trettio. Mitt nya mål får bli 1.5 miljoner årsskiftet 2013/2014 eller ca 8 månader innan jag fyller 32.

När målet sattes för några dagar sedan hade jag ett sparkapital på omkring 1 158 000. Det innebär att jag i snitt måste åstakomma en värdeökning på ca 21300 kr / månad. Större delen av detta blir från rent sparande och resten från räntor utdelningar och eventuella kursökningar på aktieinnehaven.

Jag har länge varit på jakt efter en stickad tröja i klassisk stil, gärna åt det marina hållet. Idag hittade jag precis vad jag sökte och dessutom till ett rimligt pris på second-hand.

Tröjan är från Paul & Shark yachting och andas kvalitè hela den. Väldigt bra skick dessutom. Jag är övertygad om att den kommer hålla riktigt länge. Materialet är ull och den gick på 150 kr.