Här kommer en liten uppdatering om vad som händer och det är ganska mycket.

Det har gått drygt ett år sedan jag sist skrev ett inlägg om att jag då lämnade A-kassan. Det visade sig vara ett bra beslut. Mer om det längre ner.

Då var jag tillsvidareanställd på en stor internationell koncern som mjukvaruutvecklare i Lund och bodde även centralt i Lund. Sedan dess har jag...

- Varit pappaledig drygt ett år
- Flyttat till ett hus på landet i Bohuslän där jag växte upp
- Sagt upp mig
- Påbörjat en såkallad FIRE(Financial Independence Retire Early)
- Påbörjat processen att köpa huset vi bor i

... med tanke på att jag själv sa upp mig så hade jag alltså inte varit berättigad till A-kassa och sparade därmed lite genom att sluta betala i mars 2019.

Nu lämnar jag a-kassan. Det är något jag funderat på i många år men när jag väl suttit med blanketten i hand har jag backat. A-kassan är trots allt subventionerad och det är därmed svårare att räkna hem att stå utanför jämfört med andra försäkringar. I mitt fall kostar den 110 kr i månaden och om jag någon gång skulle få ersättning skulle samtliga inbetalningar snart vara intjänade.

Men det finns några aspekter som man lätt glömmer och dessa är nu orsaken till att jag lämnar.

A-kassan gäller bara vid ofrivillig arbetslöshet. Du skall först bli uppsagd och därefter inställa dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag och där omgående vara till arbetsmarknadens förfogande och söka jobb efter bästa förmåga.

A-kassan gäller inte om du säger upp dig själv, blir sjuk, utbränd, drabbas av psykisk ohälsa eller bara blir förbannat less på jobbet eller chefen. Den gäller inte heller om du vill ta någon månads semester när du ändå skall byta jobb.

Om jag skulle bli av med jobbet idag skulle jag vilja vara ledig något halvår innan jag ens började fundera på nytt jobb. Jag bedömer också att sannolikheten är mycket låg att jag frisk och kry inte skulle få ett nytt jobb eller kunna få uppdrag som egen företagare.

Som ni märker blir det allt längre mellan inläggen på bloggen. Det beror inte på att inget händer. Sen sist har jag nämligen blivit pappa med allt vad det innebär. Nu skall alltså ett litet kungarike med en bortskämd drottning upprätthållas dygnet runt. Då skulle man kunna tro att inläggstorkan beror på den saken men så är faktiskt inte fallet. Det är snarare så att skrivsuget inte riktigt infinner sig och jag sitter redan så mycket framför skärmen så att lägga ytterligare skärmtid på att skriva känns inte så motiverande just nu.

När det gäller sparportföljen tuggar jag på med samma strategi som tidigare. Om utrymme finns, ett köp på hösten och ett på våren. 70% aktier och 30% sparkonton och Akelius pref. Tidigare i höstas köpte jag en skur Investor till kursen 394.4 kr. Investor har seglat upp och blivit en småspararfavorit de senaste åren men handlas likväl med substansrabatt.

Jag har även startat en Kapitalförsäkring till min nytillkomna dotter och med hjälp av gratis courtage på Avanza(om man har under 50 000) är hon redan delägare i 3 aktiebolag. Investor, Industrivärden och Balder.

Många som egentligen borde gilla att börsen ligger still eller går ner tycker att det varit en tråkig utveckling i år. Min portfölj har dock gått upp så där en 7% sen årsskiftet på grund av mina stora innehav i Fortum, Balder och Topdanmark så nu väntar jag med spänning för att se hur året slutar. Skall jag slå min referensportfölj(100% Avanza zero) även i år?

Även PPM går min väg för tillfället. Pga avgiftsrabatten passar jag på att leka med exotiska fonder där och ligger 100% i ’Seligson & Co Global Top 25 Brands A’ vilken har gått upp 9,1 % i år. AP7 aktiefond som hade varit ett tänkbart alternativ har gett 3,2%

God jul på er.

Vårens inköp blev Balder och 25:e april tidigare i vår köpte jag 800 aktier till kursen 214.2 kr. I skrivande stund har den klättrat upp lite, så är det när jag handlar :p

Jag vill helst att mina innehav delar ut. Det gör inte Balder. Men eftersom Topdanmark numera har utdelning och dessutom en saftig sådan var jag i ett läge där all mina innehav har utdelning och då kan jag sträcka mig till att ta in ett innehav som är utan.

Det jag främst vill komma åt med Balder är bostadsfastigheter. Värderingen tycker jag ser rimlig ut och vad jag förstår är den pressad av att många är rädda för en fastighetskrasch. Jag tror dels inte på en kommande fastighetskrasch men tror inte heller att hyresfastigheter kommer falla lika mycket som andra i en ev. krasch. Det är lätt att hyra ut bostäder idag och jag tror det kommer förbli så ett bra tag till.

Jag har tidigare definierat milstolpar i form av en milstolpstrappa som jag ser fram emot.

Under 2016 låg jag på trappsteg tre(mina kostnader täcktes av kapitalinkomster) men under 2017 gled jag tillbaka till steg 2. Orsaken var ett bilinköp som jag iofs visste skulle komma och som jag bunkrat upp pengar för utanför sparportföljen. Men det blev en dyrare bil än vad jag först tänkt så det drev upp kostnaderna under 2017 rätt rejält.

Så här såg det ut i snitt per månad för 2017. Alla siffror efter ev. skatt.

Inkomster:                  34 403 kr



Sparat:                     24 500 kr



Utgifter:                   13 987 kr



  - varav fasta kostnader:ca 3 000 kr



  - varav hyra:              2 400 kr



Kapitalinkomster:            8 770 kr

Läs också: Milstolpstrappan 2016

Det såg länge tufft ut för Sparatilltusen-portföljen under 2017 men på sluttampen lyckades ändå portföljen jobba sig förbi min referensinvestering om än med liten marginal.

Bäst gick Topdanmark och sämst gick H&M.

Avkastningen stannade på 9.9 % efter skatt som jag jämför med Avanza Zero i en ISK som efter skatt har gett 7.34 %.

Här följer en flerårssammanställning:

Allt utom årtal nedan i procent.

År       AZ ISK-skatt Referens  Sparatilltusen

2010  24.59  0.837    23.55     33.33

2011 -11.62  0.75    -12.28     -6.0

2012  16.34  0.495    15.76      8.9

2013  25.58  0.447    25.02     32.5

2014  14.04  0.627    13.32     12.6

2015   2.21  0.27     1.93       6.6

2016   9.32  0.42     8.86      10.3

2017   7.74  0.375    7.34       9.9

				

Medel:                10.44     13.52

Ackumulerat:         111.70    163.13

Att jag ligger 'indexnära' är inte så förvånande med tanke på förhållandevis många innehav i portföljen och den köp-och-behåll-strategi jag har. Det känns naturligtvis bra att ligga på rätt sida om index men är rädd att det varit mer tur än skicklighet. Men det är helt klart kul så länge det varar.

En medelavkastning på 13.52 % tror jag inte heller är hållbart på sikt. Portföljen är så stor nu att en rejäl krasch hade fått påtaglig effekt på den siffran. Det är som vanligt väldigt svårt att veta när nästa rejäla sättning kommer och jag kommer ligga med 70% aktieinvestering och 30% preferensaktier + högräntekonton tillsvidare.

Läs också: Resultat 2016

Det är hög tid(kanske lite väl hög) att sammanfatta 2017 och i vanlig ordning kommer jag dela upp den saken på flera inlägg.

Först ut är mina affärer under 2017:

Affär  Datum       Aktie         Antal        Kurs

Sälj  2017-02-06  Handelsb. B  1500    138.419 SEK

Köp   2017-02-06  Handelsb. A  1500      135.8 SEK	

Köp   2017-04-07  Topdanmark    800	 140.2 DKK

Sälj  2017-04-24  Handelsb. A  1500	 125.2 SEK		

Köp   2017-04-24  Handelsb. B  1500	 123.5 SEK		

Köp   2017-10-18  Skanska B     400	 182.8 SEK	

Sälj  2017-10-25  Handelsb. B  1500	 120.0 SEK

Köp   2017-10-25  Handelsb. A  1500	 119.0 SEK

Flest affärer har gjorts i Handelsbanken där A och B aktien har turats om att vara den billigaste. Jag ser ingen anledning att äga den dyrare av Handelsbanken A eller B utan byter om den jag för tillfälligt äger ligger över den andra.

I övrigt är det mina vanliga vår och höstköp som 2017 fick bli Topdanmark och Skanska B.

Läs också: Affärer 2016

Nu har alla väntade utdelningar under 2017 ramlat in i kassan. Jag har släppt på utdelningskravet på aktier för att platsa i portföljen och köpte i våras Topdanmark som inte delar ut. Topdanmark återköper dock istället aktier.

Aktie     Före skatt Efter skatt       %

Akelius Pref  30 000      30 000    6.08

Fortum        14 237      12 101    6.45

Handelsb. A    7 500       7 500    4.40

Castellum      6 000       6 000    3.67

Industriv. C   6 300       5 906    2.60

SCA A          6 000       4 200    6.50

Axfood         4 080       2 856    3.75

Telia          4 000       3 942    5.39

Kopparbergs    5 310       5 310    3.12

H & M B        4 850       4 704    5.72

New Wave B     4 050       4 050    2.44

Kungseden      3 198       3 198    3.42

Disney         2 673       2 272    1.60

Nordea Bank    1 236         865    6.11

ABBLtd         1 193         835    3.09

Securitas B    1 125       1 125    2.58

    

Summa        101 752      94 864

Alla siffror i SEK. Procentsiffran avser utdelningen jag fått under året innan skatt jämfört med stängningskursen 2017-12-27.


Jämfört med 2016 har bruttoutdelningarna ökat med 5.8 % och nettoutdelningarna med 6.7%

Jag har en köp-och-behåll-strategi och viktar i normala fall inte om aktieportföljen. Ett tag funderade jag på att sälja innehav om jag tyckte det blev allt för övervärderade och det samtidigt fanns sådant som jag ansåg köpvärt. Men jag har allt mer släppt den tanken. En orsak är att jag exempelvis tyckt att mitt innehav i SCA, numera SCA och Essity, har varit övervärderat många gånger. Ändå har det året efter varit det bäst presterande innehavet i portföljen. SCA presterade exempelvis näst bäst(slaget av Nordnet) under 2016 trots att SCA hade varit min klart bästa placering innan dess.

Det som möjligtvis skulle få mig att vikta om är om ett innehav växer sig allt för stort. Smärtgränsen ligger nånstans runt 20%, ännu högre om det är ett investmentbolag.

När jag köper tar jag gärna in ett nytt bolag för att sprida riskerna. Befintliga innehav får ligga som de är. Det här ger en viss trendföljningskomponent i portföljen. Innehav som trendar får med tiden större portföljandel och tvärtom för de som trendar sämre. Ett alternativ skulle kunna vara att vikta om portföljen någon gång om året så att alla innehav då vägde ungefär lika tungt. Den uppenbara nackdelen med detta är att det kostar en massa courtage, men kan det kanske vara värt det genom högre avkastning?

Att få den trendföljningskomponent som köp-och-behåll ger är positivt om bra innehav fortsätter att vara bra och dåliga innehav fortsätter att vara dåliga. Omviktning är bra om innehaven tidvis går bra och tidvis går dåligt. Helst skall ungefär halva portföljen gå bra när andra halvan går dåligt för att sedan följas av en period när det blir tvärt om. Det finns mycket forskning om saken men den baseras naturligtvis på historisk data och vem vet om den datan kommer vara representativ för de följande 20 åren?

I mitt fall får det jag säkert vet avgöra. Omviktning kostar courtage - det vet jag - däremot vet jag inte om det ger överavkastning så därför väljer jag att inte vikta om.

Jag var en av dem som köpte H&M när kursen nästan låg som högst. Det var ett klassiskt misstag som jag tror många småsparare lider av. På den tiden älskade alla H&M och den allmänna uppfattningen var att det inte fanns någon garanti att kursen någonsin kom lägre än det var idag. Så lika bra att köpa på sig lite för att inte riskera att stå utanför och bara titta på den fantastiska resan. H&M hade ATH strax före mitt inköp och hade sen en lokal topp strax efter men sen har det gått stadigt ner.

Det har varit en nyttig läxa för mig och säkerligen många andra. Visst har det varit dyrt men det kunde varit värre. Jag ligger back omkring 45% på mina HM. Då hade jag en liten skvätt innan inköpet jag omnämner ovan och jag har även justerat för utdelningar jag fått. Det kunde som sagt varit värre. Det hade exempelvis varit värre om jag ständigt viktat om på vägen ner. Ibland kan det vara skönt att ha en liten slatt av trendföljning i portföljen. Om H&M snart vänder och återigen kommer upp på forna nivåer kommer det dock vara tvärt om. Då hade en omviktning varit klockren. Den som lever får se hur det blir i det här fallet.

H&M visar också på ett bra sätt hur svårt det är med aktiv förvaltning. H&M hade ett p/e på nära 30 när värderingen var som högst och även om det är högt så finns det många bolag som har betydligt högre. I stort sett alla älskade H&M och hade vinsterna fortsatt att stiga hade det inte varit någon fara på fältet men nu blev det inte så. Vinsterna började sjunka istället - märk väl att det inte ens vände till förlust - och då är p/e på nära 30 helt plötsligt väldigt högt. Inte bara det att de fallande vinsterna i sig gröper ur p/e-talet(vid halverad vinst blir p/e dubbelt så stort vid samma kurs). Nu var det dessutom helt plötsligt negativ vinsttillväxt och då skall p/e snarare ligga mellan 0 och 20 än mellan 20 och 30. Då blir det en rejäl sättning av kursen.

Det blir extremt tydligt att det där med att plocka guldkorn handlar väldigt lite om att kunna räkna fram nyckeltal och köpa när dessa ser bra ut. Det handlar snarare att förstå vilken utveckling marknaden förväntar sig och köpa när det är troligt att utvecklingen kommer bli bättre än så. Det här är extremt svårt att se och få har gåvan. Det visas med all tydlighet inte minst av att de flesta aktiva fonder med professionella förvaltare går sämre än index. Jag tycker det är kul att leka förvaltare och köper bland annat därför enskilda aktier istället för indexfonder men jag ser till att ha många innehav och håller transaktionerna till ett minimum för att mina tillkortakommanden skall märkas så lite som möjligt i portföljavkastningen.

Jag har skrivit två inlägg om hur jag väljer aktier:
Min strategi del 1 - Aktier
Min strategi del 2 - Vilka aktier

Utdelningsseglaren har nyligen annonserat att han nu sagt upp sitt halvtidsuppdrag som konsult. Detta för att prova på livet som "fri". Utdelningsseglaren är rätt så frikostig med siffror men skriver exempelvis inte rakt ut hur mycket han är god för eller vad portföljen är värd.

Nyfiken som jag är har jag tagit mig friheten att räkna lite på vilka summor det kan handla om baserat på det han själv publicerat.

Han har vänligt nog lagt ut portföljen med direktavkastning för resp. innehav här. Samtidigt har han sagt att utdelningarna under 2017 kommer landa på ca 233 000 kr i en DI-artikel. Detta räcker för att räkna ut storleken på portföljen och den blir ca 4,8 miljoner kr.

Samtidigt visar portföljlänken ovan hur den ser ut i dagsläget och inköp har ju med säkerhet gjorts i innehav efter att de delat ut för 2017. Prognosen för 2018 skall enligt ett blogginlägg  vara 270 000 kr. För det krävs det en portföljstorlek på ca 5,6 miljoner kr. Därmed kan man vara ganska säker, givet att de uppgifter han publicerar är korrekta, att 'Seglarportföljen' har ett marknadsvärde någonstans emellan 4,8 och 5,6 miljoner kr.

Portföljen är enligt ett annat blogginlägg belånad till 10%. Det ger ett nettovärde på 4.32 - 5.04 miljoner.

Vidare har han enligt samma inlägg en obelånad lägenhet i Stockholmstrakten som delas med hans sambo. Eftersom han proklamerat kraftigt för att hålla ner fasta kostnader senaste tiden antar jag att hans del i lägenheten är värd omkring 1,5 miljoner vilket ger en total förmögenhet på ca 5,7 till 6,5 miljoner kr.

Böcker/tidningar
Jag köper i stort sett aldrig böcker eller tidningar och har inga prenumerationer. Enda undantaget är väl när jag anser att jag tjänar på att köpa en bok. Exempelvis har jag köpt en reparationshandbok till min bil eftersom det är mycket billigare att fixa bilen själv jämfört med att lämna in på verkstad.

Böcker finns på biblioteket och tidningar får man ersätta med internet.

Film/musik
Den som följer min blogg är nog inte förvånad över att jag inte köper filmer eller skivor. Men det finns ett undantag här med. Har faktiskt några skivor jag köpt på loppis i bilen. På loppis kostar dom en femma eller kanske en tia ibland och är det då en skiva jag verkligen gillar tycker jag det kan vara värd det.

Annars är det Spotify, Grooveshark, SVT Play och andra playtjänster som gäller. Det finns faktiskt en hel del långfilmer även på youtube nu mera. Prova att sök på "hela filmen" en gång skall ni se.

TV
Har ingen TV och en av orsakerna är faktiskt kostnaden för TV-licens. Den där femman varje dag vare sig man tittar eller inte gnager helt enkelt för mycket.

Presenter/julkappar
Jag må vara sparsam men jag är inte snål. Presenter och julklappar köper jag utan problem lite dyrare än förväntat. Dock är jag noga med att köpa sådant som kommer till nytta. Jag gillar inte slöseri och det värsta jag vet är plojpresenter. Vid tillfällen som det inte alls förväntas present har det hänt att jag ändå tagit med ett loppisfynd eller något jag själv fått i present men inte har använding för.

Här kommer en genomgång hur jag hanterar en del vardagliga utgifter.

- Kläder
Jag bryr mig om vad jag har på mig och är faktiskt lite intresserad av kläder. Om man är helt ointresserad av vad man har på sig är det ganska lätt att inte lägga i stort sett nånting på kläder. Men hur gör man in min situation?

Det viktigaste är att slita ut plaggen. Jag slänger aldrig innan det är hål och vissa plagg kan man köra vidare på trost hål, exempelvis jeans. För att det här skall funka måste man hålla sig till tidlösa plagg. Inte senaste modet här inte. Vidare är det viktigt att ha en ganska välfylld garderob annars tröttnar man lätt på plagg man haft i flera år.

Inköpen görs uteslutande på rea eller second-hand. Minst 50% rabatt gärna 70%. Om man köper när tillfälle ges och inte precis när man behöver går det faktiskt att hitta tidlösa plagg även på rea. Jag skulle gärna köpa mer second-hand men hittar ganska sällan något jag gillar där tyvärr, men ibland händer det. Bra tidpunkt att handla på är mellandagsrean och även i slutet av sommaren på vissa semesterorter där butikerna snart stänger för sesongen.

Det har även hänt att jag i smyg tagit till knep som inte är riktigt socialt accepterade. Ibland kan man hitta bra grejer i upphittat lådor. Det handlar i så fall om ställen man besöker regelbundet. Då kan man ta sånt som har legat länge, så länge att det annars snart hade slängts. Av någon anledning finns en hel del dumpade skor i omklädningsrummet på mitt jobb och där har jag tagit över två par som jag använder mycket. Bra det, för skor är dyrt och slits ut ganska fort.

Jag uppskattar att jag lägger under 150 kronor i månaden i snitt. Större delen inhandlas på mellandagsrean. Det brukar sluta på kanske 1300 runt 5 plagg.

- Schampo och dushtvål
Jag duschar varannan dag. Det räcker för mig i mitt tycke. Schampo använder jag nästan inte alls. Varanna vecka kanske. Har man kort hår märker man faktiskt ingen skillnad. Dessutom har jag märkt att jag tar betydligt mindre dushtvål än mina kompisar. En liten klick räcker fint för att skumma in hela mig, kanske på grund av att jag stänger av vattnet under själva intvålningen.

Tvål och schampo kan man önska sig till jul, plocka med från hotell eller plocka med kvarglömt från allmäna omklädningsrum.

Har inte köpt några flaskor på flera år så här kan jag ärligt sätta en nolla.

- Alkohol
Regel nummer ett är att inte köpa in några stora mängder på krogen. Det här är något man får göra avkall på om man vill leva sparsamt. Men ju mindre och mer sällan man dricker, desto mer uppskattar man de tillfällen då man gör ett impulsköp.

Regel nummer två är att inte dricka särkilt mycket hemma heller. Jag dricker inte vin och sprit. Dock kan jag tänka mig en kall öl eller cider nån gång då och då. Eftersom ja aldrig druckit några större mängder eller särkilt ofta känner jag av berusning redan efter en öl och klarar inte mer än 5-6 under en kväll. Det är dock väldigt sällan jag dricker så många.

Uppskattar att jag lägger under 100 kr per månad här. Några öl då och då, de flesta köpta på systemet eller i tyskland.

"Jag har inte råd", "han har inte råd", "dom har inte råd". Är så trött på att höra och läsa det här jämt och ständigt. I radio, i tidningar, på nätet och över allt annars också. Baserar man sina inköpsbeslut på om man har råd eller inte kommer man aldrig uppnå ekonomiskt välbefinnande.

Det är bara att ändra tankesätt totalt.

Man skall basera sina inköpsbeslut på om man tycker priset är värt den insats man själv får göra för att skrapa ihop pengarna istället. Det är en väldigt härlig känsla att ha råd med någonting men avstå för att man inte tycker det är värt pengarna. Känslan av att helt ha beslutet i egna händer.

Jag har bestämt mig för att utöva en liten lek som jag funderat på ett tag. Det handlar om att köpa fondandelar för pengar jag tjänar eller sparar på små snålheter som ingen annan normal människa med min inkomst skulle ägna sig åt.

Det kan exempelvis vara att ta med läskburken från pizzerian för att få panten själv. Eller att om möjlighet ges snika åt sig några kronor som någon lämnat som dricks på en bardisk.

Först ut blev en spontan händelse under en kvällscykeltur till Lomma igår kväll. Det var en alldeles underbar kväll förövrigt och jag tror temperaturen höll sig över 20 hela natten. Efter att ha flugit lite drake på stranden var jag lite förundrad att det trots en underbar strand var en del skräp. Har man en sån fin strand vill väl alla hålla den fri från skräp. Eftersom jag ville forsätta att njuta av kvällen och har lite svårt att bara sitta still började jag plocka lite. Soptunnor fanns så det var ingen större ansträngning. Nu kom bara frågan, vad skulle jag göra med pantburkar. Eftersom jag har väldigt svårt för allt resursslöseri ville jag inte slänga dom i soptunnorna, nitisk källsorterare som jag är dessutom. Det fick bli att rycka åt sig en tom påse och fylla den. Den var snabbt full och ytterligare en fixades. Tillslut hade jag två fulla små påsar med burkar och PET-flaskor och på vägen hem svängde jag förbi Coop och pantade. Det blev 17 kronor.

Så kan man ens köpa fondandelar för 17 kronor. Det verkar faktiskt så. Har lagt en order i min Skandiabanksdepå nu. Eftersom jag annars bara investerar i aktier, som ju är enklast och billigast att köpa på stockholmsbörsen, ville jag ha en globalfond. Valet föll till sist på en sverige-global-fond med det sexiga namnet "Lärarfond 21-44 år". Skandiabankens utbud är inte enormt och hittade ingen renodlad globalfond med tillräkligt låg avgift enligt mitt tycke.

Lärarfond 21-44 år har en förvaltningsavgift på 0,6 % och har fyra stjärnor hos morningstar. Fonden investerar hälften i svenska aktier och resten globalt. Tyngdpunkten ligger i större företag och dom har en viss etnisk kontroll på investeringarna.

Eftersom jag är uppvuxen i Bohuslän men bor i Lund blir det några vändor längs E6:an per år. Av en tillfällighet råkade jag en gång ta matpausen i Falkenberg på La Casa Pizzeria.

Döm om min förvåning när pizzan smakade som i min barndom. På den tiden smakade nästan alla pizzeriapizzor på samma sätt. Det var en smak som ingen morsa lyckades få till hemma. Spelade inte någon roll vilken kompis man var hemma hos.

Länge funderade jag på om det bara var det att man inte åt på pizzeria lika ofta som barn och det var därför jag mindes den som godare. Men icke, efter ett antal pizzor på La Casa så vet jag. Pizzorna var i allmänhet godare förr. Numera får man oftast in en pizza som man kunde gjort precis lika bra själv. Men i Falkenberg finns det i alla fall en pizzera som håller stilen.

I slutet av mars hade jag redan nått strax över 1.1 miljoner i sparbingen. Detta efter en stark utvekling på börsen. Sen gick det neråt. Men med hårt sparande och de senaste dagarnas börsuppgång är jag över 1.1 igen.

Härligt.

I helgen ställde jag upp gratis som ljudtekniker på en festival. Nu är jag inte direkt en proffesionell sådan, men siktar på att bli, och då är detta riktigt bra träning och erfarenhet. Dessutom fick jag mat och logi hela helgen och har därför inte spenderat en krona.

Samtidigt tickar räntor på i snitt ca 50 kr per dag efter skatt in från mina ränteplaceringar.

Härligt.

I stort är jag nöjd med mötet. Först var det en timmes föreläsning som inte drog över tiden och efter det var det mat på restaurang - friterad camembert med sparris, primörmorötter, smörslungad färskpotatis och lite annat gott med en smakfull sås. Värdinnan gick runt och bokade in rådgivningstider för de som önskade men var inte påstridig alls. Själv bad jag om att få tänka över saken.

Föreläsningen innehöll mycket efterklokhet. Grafer visades och med hjälp av dessa förklarades varför en investeringsstrategi var bra eller inte. Det är ju som vanligt väldigt lätt att säga i efterhand. Men det var även en del kloka ord och man lär sig alltid något.

Funderar faktiskt lite på att gå med på en rådgivning med förbehållet att jag bara vill ha råd vad gäller ITP. Det har jag inte riktigt haft ork att sätta mig in i. Att sitta och dividera om min vs rådgivarens strategi vad gäller investeringar i övrigt orkar jag inte med.

På torsdag nästa vecka skall jag på ett säljmöte med Exceed VPAB. I vanlig ordning var det en telefonförsäljare som ringde. Att jag accepterade berodde på att man får gratis mat - några kronor sparade - och att man inte förbinder sig till något.

Det dom erbjuder är att välja fonder, strukturerade produkter m.m. anpassat till just min situation och för detta får dom provision från bolagen som säljer de produkter som jag då teknar. Jag vill ju inte ha några fonder så jag kan nog anses vara ganska svår kund. Har därför inga större förhoppningar att det skall ändra min strategi direkt. Men dom skall få en chans. Alltid lär man sig något.

Exceed VPAB gjorde vinst alla år jag hittar info för. 3,5 miljoner 2010, 4,1 miljoner 2009 och 6 miljoner 2008. Detta med en omsättning på 93, 75 resp. 73 miljoner. Skall bli spännande att se om trenden håller i sig när siffrorna för 2011 kommer.

Jag har en kompis som hyr ut för att få prylar och leksaker att "betala sig själva". Han envisas då med att tänka ungefär så här:

* Husvagnen kostar 15 000 kr.
* Jag kan hyra ut den för 1000 kr per gång.
* Det är rimligt att jag lyckas hyra ut den 3 gånger per år.
Fint, då har jag tjänat in investeringen efter 5 år.
* Just 5 år brukar vara hans krav eftersom detta är en tumregel han lärt sig av sin pappa som är ekonom.

Skulle man ställa upp inkomster(+) och utgifter(-) efter den modellen skulle det se ut ungefärsåhär:

+ Hyresintäckter
- Inköpskostnad

Tankesättet ovan missar flera parametrar som är lätta att ta med i beräkningen. Nämligen driftskostnad och värdeminskning.

En bättre modell när man tittar på om en investering blir lönsam är följande:

+ Hyresintäckter
- Driftskostnad (Besiktning, underhåll, förvaring, byte när något går sönder m.m.)
- Kapitalkostnad (Här räknar man på den räntan man har på ett ev. lån alternativt den ränta man har på sitt sparkonto där pengarna legat om man inte köpt husvagnen. Denna posten minskar alteftersom värdet minskar)
- Värdeminskning