Cornucopia? har idag lagt upp ett gästinlägg om vårt penningsystem.

Det är ett intressant ämne. Det är även intressant att så fort skapandet av pengar nämns så utbryter ett kommenteringskrig. Förvirringen är uppenbart total. Jag säger inte att nationalekonomi är enkelt men själva teorin bakom banksystemet är enkel. Det handlar i stort sett bara om plus och minus i slutändan.

Frågan är bara, varför krångla till det när det är så enkelt.

Rice and Beans eller bönor och ris översatt till svenska är basmat i stora delar av världen. Själv uppskattar jag det mycket eftersom det är lättlagat och billigt. Ingredienserna är sådana som håller sig länge. Ris och bönor tillsammans innehåller alla de aminosyror som kroppen behöver för att bygga protein.

Rätten passar dessutom väldigt bra att variera beroende på vad man har hemma. Här är presenterar jag en variant, 4 port:

4 dl ris
1 burk bruna bönor
1 stor morot
1 grön paprika
1 stor gul lök
Lagom mycket rapsolja.

Koka riset, fräs resten av ingredienserna i en stor stekpanna lite lätt. När riset kokat klart rörs det ner i stekpannan.

Servera med en kall sås gjord på hemgjord majonäs blandad med naturell yougurt(3% fett) och curry efter behag.

Det går även bra att köpa torkade bönor och koka själv. Då blir det ännu billigare.

I pressen hör man ofta att centralbankerna låter "sedelpressarna gå" för fullt eller att de "trycker sedlar". Eller så används termen "skapa pengar", men det är mer sällan. Själv undrar jag lite hur dom tänker när dessa bildliga begrepp används. Alla förstår nog att Federal Reserve inte kör över en lastbil med nytryckta dollar till Obama för att underlätta budgeten en aning. Men vad menas då? Att det skapas nya pengar fast i digital form?

Till och med Cornucopia använder det luddiga begreppet "trycka pengar" om ECB när de ger lån till banker. Läser man kommentarerna till inlägget ser man att det råder delade meningar om det verkligen skapas nya pengar.

Hyperinflationen i Weimarrepubliken(Tyskland) under 1920-talet berodde på att staten hade stora utgifter och helt enkelt löste detta genom att trycka sedlar att betala dessa med. Ju fler sedlar det kom ut ju dyrare blev varor och tjänster. Här skapades pengar, här trycktes sedlar. Staten puttade bara in dessa sedlar i kassan. Det här är dock inte något som förekommer idag.

Faktum är att det enda ECB gör är att ge ut lån. En bank får en summa insatt på sitt konto men i samma ögonblick får samma bank en skuld till ECB på samma belopp som sattes in på kontot. Inga pengar har skapats. Inga sedlar har tryckts. Banken har en summa pengar att tillgå men har samtidigt en skuld på samma belopp att betala tillbaka. Banken har varken mer eller mindre nettotillgångar jämfört med före operationen.

Kvantitativa lättnader, emission av skuldcertifikat, finjusterande transaktioner, krediter med mera. Kärt barn har många namn men alla betyder samma sak. Pengar lånas ut men skapas inte.

Det blev förutsättningar för att åka skridskor med kite i år igen. Tyvärr var det inte lika bra förhållanden som förra året. Vatten hade trängt upp på isen i sprickorna och eftersom det låg lite snö på sjön blev det ett skrovligt poröst underlag.

Nu har det redan blivit varmare men jag hoppas komma ut i alla fall en gång till i år.

Jag har ägnat många timmar åt att läsa Riksbankens årsredmångovisningar och andra publikationer. Även flertalet tidningsartiklar och forumtrådar har studerats och nu tror jag mig förstå hur det svenska banksystemet och den svenska kronan fungerar.

Det finns många myter inom området och begrepp som 'skapa' och 'pengar' används friskt för vitt skilda saker, vilket skapar förvirring. Detta trots att systemet i sig inte är komplicerat.

Svenska kronor är en del av ett system helt skapat av människor. Lite som ett programmeringsspråk. Då tycker jag som ingenjör att det är mycket underligt att det råder en sådan hiskelig förvirring när det gäller ovan nämnda begrepp, 'skapa' och 'pengar'.

Frågar man en nationalekonom hur pengar skapas svarar vederbörande med en motfråga. Det beror på hur du definierar pengar? Har inte ekonomer haft flera hundra år på sig att definiera ordet pengar? Det är inte filosofi vi snackar om här. Det är snarare något som kan liknas med spelet monopol. Eller spelet Sim City. Ingenjörer har suttit och programmerat de datorprogram som bankerna inklusive riksbanken använder och det går i allra högsta grad att förstår precis hur systemet fungerar.

Det jag kommit fram till kan nog chocka en och annan. Nämligen att varken riksbanken eller affärsbankerna skapar pengar i dagens system. Om man räknar ihop allas tillgångar och drar ifrån skulderna blir summan noll. Den penningmängd som jag spontant skulle tycka vara mest intressant - den som anger hur mycket pengar som finns i systemet - är alltså konstant 0. Kanske just därför ingen ekonom brytt sig om att ge den ett namn. M0, M1, M2 är något helt annat.

Jag skall försöka förklara det här i en rad kommande inlägg.

Nu har jag tittat på sesongens första avsnitt av Uppdrag granskning - När pengarna inte räcker till.

Jag är generellt mycket skeptisk till samhällsprogram så som Uppdrag granskning och Kalla fakta. Dom kan i stort sett ge vilken vinkel som helst genom att dom bestämmer vilka personer som kommer med och vilka delar av intervjuerna som sänds. Det klipps och klistrats friskt och man kan inte ens vara säker på att intervjuoffrets svar är på den fråga man nyss hört ställas. Det kan mycket väl ha klippts ihop.

Men nu kunde jag inte låta bli att titta eftersom ämnet på programmet intresserar mig.

Det är intressant att dom lyckats få med alla höjdare inom de organisationer som ägnar sig åt att stötta utsatta barn i sverige. Det handlar nog mycket om att de som intervjuvats inte förstått vinkeln innan det varit försent.

Janne Josefsson lyckas till och med få Kattis Ahlström, Generalsekreterare för BRIS, att medge att barnfattigdom som begrepp inte passar att användas om svenska förhållanden.

Själv tror jag dock att barnfattigdom i allra högsta grad existerar i dagens sverige. Däremot är det betydligt mindre vanligt med föräldrafattigdom. Barnfattigdomen är en konsekvens av helt orimliga prioriteringar av föräldrarna vilket oftast orsakas av missbruk, sjukdom eller helt enkelt ekonomiskt oförstånd hos föräldrarna.

Idag är det en klar och solig vinterdag och jag är precis hemkommen från söndagsyogan. Att cykla dit och hem i skidställ på mountenbiken är ett sant nöje. Snön knarrar under hjulen och luften biter något i kinderna. Det är kul att få nytta av dom breda dubbade däcken på allvar för en gångs skull.

När det gäller yogan har jag haft ett juluppehåll och jag var rädd att kroppen skulle vara precis lika stel som på mitt allra första yogapass. Men det kändes faktisk riktigt bra. Vila kan kanske vara bra även när det kommer till vighet och smidighet.

Så här ser mina placeringar ut i dagsläget:

Namn ...............Dagsvärde(SEK) . Fördelning

Aktier ................... 487 413 ..... 38.0 %

Fortum ................... 166 425 ..... 13.0 %
SCA A .................... 141 100 ..... 11.0 %
Nordnet B .................. 7 560 ...... 0.6 %
Securitas B .............. 17 010 ...... 1.3 %
Axfood .................... 41 650 ...... 3.2 %
Kungsleden ................ 35 400 ...... 2.8 %
ABB Ltd ................... 23 468 ...... 1.8 %
TeliaSonera ................ 4 230 ...... 0.3 %
Nordea Bank ............... 12 420 ...... 1.0 %
Industriv. C .............. 26 925 ...... 2.1 %
Hennes & Mau. ............. 11 225 ...... 0.9 %

Ränta .................... 787 973 ..... 61.4 %

SparkontoFlex(2.85%) ..... 263 684 ..... 20.6 %
SparkontoPlus 2 år(3.85%). 235 214 ..... 18.3 %
SparkontoPlus 5 år(5.00%). 88 936 ....... 6.9 %
Akelius (5.5%) ........... 50 000 ....... 3.9 %
Hoist (3.15%)............. 65 109 ....... 5.1 %
Spiltan Räntefond sverige. 85 028 ....... 6.6 %

Råvaror .................. 7 296 ........ 0.6 %

Guld ..................... 7 296 ........ 0.6 %


Totalt .................1 282 681

Killen som satte standarden för sparbloggar har idag gjort ett inlägg efter dryga 3 års uppehåll. Jag rekomenderar alla att läsa hans blogg från början till slut. miljonar.blogspot.se

I inlägget nedan listade jag några milstolpar. Året 2012 såg det ut såhär för mig i snitt per månad:

Lön - 27 049
Sparat - 17 416
Utgifter - 9 633
Kapitalinkomster - 2 421
Hyra - 2 400
Fasta kostnader - 2 899

* Alla belopp i kr/mån och efter skatt.

Jag står alltså på steg 1 där min hyra täcks av kapitalinkomster och är på god väg mot steg 2 - att alla fasta kostnader täcks av kapitalinkomster.

Under 10 000 kr / mån i utgifter kan tyckas väldigt lite. Men då skall man tänka på att min ekonomi är 'dopad' med allt från mycket medvetna val till att vara lyckligt lottad.
- Bor på cykelavstånd till jobbet
- Billig men mycket trevlig lägenhet
- Ej rökare, snusare, alkholist eller gottegris
- Gym/yoga-kort betalt av jobbet
- Telefon och abbonemang betalt av jobbet
- Inget CSN-lån
- Inget behov av att flasha med senaste statusprylarna
- Inga glasögon, mediciner m.m.

Faktum är att ca hälften av utgifterna är ren lyxkonsumtion och nöje. Solsemester i Egypten, skidresa, restaurangbesök, segling, kite-surfing, 30-årsfest, festivalbesök, konserter, yoga, tennis med mera.

Jag känner inte alls att jag behöver vända på kronorna mer än mina bekanta. Snarare tvärt om.

I December 2010 vid 28 års ålder hade jag ett sparkapital på ca 790 000 kronor. Det jag räknar då är pengar jag har på bankkonton i fonder och aktier. Jag har inga skulder att räkna bort, inte ens studieskulder trots 4,5 års studier. Bor i hyresrätt och har inga andra större tillgångar. Lönekontot räknar jag inte med, där brukar jag ha 20 - 30 tusen ungefär.

Tidigare hade jag sparat utan direkt mål men nu kände jag att miljonen började närma sig. Brukade kunna lägga undan ungefär 10 tusen i månaden vid den tiden. Målet fick bli att ha en miljon innan jag fyllde trettio i Augusti 2012. Om mina investeringar skulle stå still hade jag då behövt spara drygt 10 tusen i månaden fram till trettioårsdagen. Efter bara någon vecka kändes det lite för lätt. Då satsade jag istället lite hårdare samtidigt som jag hade kvar det gamla målet att falla tillbaka på om börsen skulle krasha allt för illa eller något annat jobbigt inträffade. Det fick bli att spara ihop till miljonen innan det året jag fyller trettio alltså till årsskiftet 2011/2012. Detta målet gav ett sparande på knappt 16 tusen per månad om investeringarna stod still.

Nu har snart ett år gått och med stöd av senaste tidens börsåterhämtning ser det ut som att jag skall klara det svårare målet utan problem. Idagsläget står saldot på 985 110 kronor och jag behöver därmed spara ca 7500 per månad resten av året. I dagsläget är 30 procent av totalsumman aktier och resten räntebärande papper. Det kan mycket väl skunka både 20, 30 eller 50 tusen innan årsskiftet och då får jag det tufft.

Alla kostnader nedan är per månad. Det är min andel som är angiven, vissa kostnader delas med andra.

Hyra inkl. väme, vatten och el: 2400 kr
Internet, ADSL: 50 kr
Hemförsäkring: ~19 kr

Bilförsäkring, endast trafikförsäkring: ~201 kr
Skatt på bilen: ~146 kr
Bilbesikting: ~25 kr

Tandläkarbesök: ~58 kr

Summa: ~ 2899 kr

Lägenheten är en hyresrätt på 50 kvadrat som jag delar med min tjej. Två rum och kök och utöver det vanliga ingår även el i hyran. Internet delar jag dels med tjejen detklart men även med närmsta grannarna. Hemförsäkring har jag bara på grund av reseskyddet, jag har inte mer prylar i lägenheten än att jag skulle klara att förlora alltihop.

När det gäller bilen är det självklart bara trafikförsäkring som gäller, det är en pedantskött Mazda 626 från -98 som jag köpte för snart fem år sedan för 45 000 kr. Jag har under åren bytt olja och filter ett antal gånger, bytt ett bromsok samt bromsbelägg. I övrigt har den bara gått och gått. Den är värd knappt 20 000 tusen idag och vad gäller ekonomi skulle jag utan problem klara att krocka den eller bli av med den. Därför endast trafikförsäkring. Man skall inte försäkra sig mot såntman kan hantera själv.

Tandläkaren besöker jag varje år, hälsan är viktig.

Jag har förmånen att få använda jobbmobilen även privat, därmed ingen telefonkostnad.

Privatekonomiskt anser jag fasta kostnader vara ovanor och skall därmed hållas nere. Till fasta kostnader räknar jag de utgifter som betalas tillsvidare samma summa månad efter månad. Så som hyra, div. räkningar, amorteringar m.m. Jag räknar inte mat, kläder, nöjen och liknande som fasta kostander. Det kan variera väldigt mycket, går att påverka från månad till månad om man skulle önska.

Nu har jag lite tur eller vad man skall säga. Har inga glasögon eller linser, behöver inte några mediciner, kan cykla till jobbet(men det här är inte bara tur, eller?), får ringa och surfa på jobbmobilen även privat. Finns säkert mer också. Men kan ju inte rada upp allt.

Mina fasta kostnader utgörs av kategorierna boende, bil och tandläkarbesök. That's it. Bil(!), tänker ni säkert. Jo jag har bil. Det är undantaget som bekräftar regeln i det här fallet. Men det är skillnad på att ha bil och att ha BIL. Jag har i alla fall hittils haft tur med mina bilar, sluppit dyr service och reparationer genom att köpa rätt objekt och sen serva den själv. Mer detaljerad info kommer i följande inlägg...

Man skall ha bra regelbundna vanor. Har man det är det inte så farligt med lite oregelbundna ovanor.

När det kommer till privatekonomi kan man översätta det med att man skall ha låga fasta kostader och kan då kosta på sig lyxiga impulsköp. Den standard höga fasta kostnader ger vänjer man sig snabbt vid och slutar därmed uppskatta. Men att kosta på sig något nån gång ibland det är riktigt kul!

För ett tag sedan band jag 85 tusen i fem år till vad jag trodde var 5 % ränta hos BlueStep finnans. Nu har jag av en tillfällighet insett att de 5 % som anges är vad Bluestep kallar årlig nominell ränta. Den effektiva räntan är ca 4.56 %.

Hur får de då ihop detta? Så här står det på hemsidan: 'Räntan på våra fasträntekonton kapitaliseras efter sparperiodens slut. Det innebär att om du öppnar ett SparkontoPlus Fast 5 år, där du får en fast ränta i fem år,sätts räntan in på ditt fasträntekonto efter 5 år. Kontot omvandlas därefter till ett vanligt SparkontoPlus med rörlig ränta med den vid tidpunkten aktuella räntesatsen för detta konto. Detta innebär att den effektiva sparräntan per år blir något lägre...'

Sen visas en tabell med följande rad för mitt konto:
SparkontoPlus Fast 5 år - 60 mån
Årlig nominell ränta 5,00 % - Årlig effektiv ränta 4,56 %

Jag tolkar det som att den årliga nominella räntan betyder att för varje år är räntan 5 % av det från första början insatta beloppet. Jag har även räknat på det och min tolkning verkar stämma. Det klart att detta gör att Bluesteps räntor ser bättre ut. Och jag tycker det är fult att tricksa så här när standarden för räntekonton är att ange effektiv årsränta. Dessutom används den egendefinerade räntan av Compriser och jämförs därmed med andra aktörers ärliga uppgifter vilket blir en felaktig jämförelse. Skall maila compriser om detta.

Men jag är inte den som grämer mig över misstag. Jag tar nya tag, lär mig och ser det positiva. Det är en nyttig överlevnadsstrategi som jag inte riktigt vet var jag fått ifrån. 4.56 % är ändå ingen dålig ränta och jag är nöjd med den också.

I dagarna har jag även bundit 85 tusen kronor i fem år framöver. Det blev hos Bluestep finans och deras SparkontoPlus. Räntan är 5 procent.

Det kändes främmande att binda pengar så lång tid men jag bestämde mig för att testa. Man kan binda pengar med jämna mellanrum så får man också ut pengar med jämna mellanrum. Hoppas bara inte den obundna räntan går över 5 procent nu. Men jag tror inte det. Jag tror att tiderna för sådär hög ränta är över i sverige ett tag framöver. Under åttiotalet när räntan var riktigt hög hade riksbanken helt andra mål än idag. Nu är målet att hålla en KPI-inflation på ca 2 procent. Tidigare var målet att hålla nere arbetslösheten, vilket krävde betydligt högre inflation som ju ger konkurenskraft på exportmarknaden.

I dagarna har jag köpt 1000 SCA A till kursen 81.3 kronor. SCA äger 2.6 miljoner hektar skog. Kommer förklara varför jag köpte A-aktien istället för B-aktien i ett senare inlägg.

Vanans makt är stor. Många gånger har jag hört konversationer ungefär såhär: -Är det inte jobbigt att börja jobba så tidigt? -Jo, men jag är van så det går bra.

Det ligger mycket i det svaret. Är man van med något är det ofta inte jobbigt. När jag pluggade bodde jag i en egen lägenhet. Oftast diskade jag mer sällan, när det behövdes, oregelbundet. Ibland på morgonen ibland på kvällen. Ibland vardag ibland helg.  Det var alltid väldigt jobbigt. Puh. När jag sedan började jobba delade jag lägenhet med två andra killar. Reglerna i köket var att man skulle diska upp efter sig i stort sett direkt. Efter ett tag var min hjärna så inställd på att diska efter maten att jag knappast tyckte det var jobbigt alls. Jag var helt enkelt van med att diska efter maten.

Lika lätt som att utföra goda vanor är det svårt att avstå från ovanor. Fråga den som röker eller har annat beroende. Ovanor tenderar och bli ett slags normaltillstånd efter ett tag. Äter man godis regelbundet uppskattar man det inte. Däremot är det väldigt jobbigt att låta bli.

Därför är det viktigt att jobba in bra vanor och hålla sig ifrån ovanor. Då kan man oregelbundet njuta av godsaker och med vana utföra måsten med lätthet.

Ibland behöver man satsa för att vinna. En iaktagelse jag gjort är att om en pub eller restaurang har en trubadur är det nästan alltid fullt. Det måste vara en satsning som lönar sig många gånger om. Med tanke på all annan personal kan det ju inte gör så stor skillnad på kostanaderna med en extra.

Själv satsar jag i aktier... Innan denna månad är slut skall jag göra ett köp.

Det finns många olika sorters spel. Nu skall jag prata om de som är helt slumpberoende. Typ Lotto, Keno, Triss med flera.

Gemensamt för dem alla är att man alltid förlorar i längden. Sätt in pengarna du spelar för på ett bankkonto istället. När det blivit några tusen kan du köpa aktier. Då får du även ditt lystmäte vad gäller spänning mättat. Istället för att skrapa en nyinköppt lott kollar du hur aktierna utvecklas.